I följande kapitel kommer de tre teman i resultatet analyseras utifrån valda teori och begrepp KASAM (Antonovsky, 1987) och handlingsutrymme (Lipsky, 1980; Svensson, 2010).
6.1 KASAM
Ett salutogent och hälsofrämjande arbete underlättas om de som bedriver uppdraget själva har en upplevelse av KASAM, känsla av sammanhang, i sin arbetssituation (Guvå & Hylander, 2017). Detta uppstår när en individ upplever arbetsmiljön som begriplig, hanterbar och meningsfull. De intervjuade kuratorerna sade sig uppleva KASAM i större eller mindre grad på sin arbetsplats och då främst i elevhälsan. Med utgångspunkt i en socialkonstruktivistisk ansats har skolkuratorers upplevelser och utsagor analyserats utifrån de tre perspektiven Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Detta för att få en större och mer nyanserad tolkning av empirin.
KASAM är ett perspektiv som utgår från individen och dennes livshållning men trots detta kan känslan av sammanhang inte höjas hos den enskilde skolkuratorn utan att en betydande förändring sker i hela skolan som organisation (Lindqvist & Nygren, 2016).
6.1.1 Begriplighet
Vid tillämpning av det som innefattas i begreppet begriplighet i Antonovskys KASAM (1987) så ställs frågan om det hälsofrämjande begreppets innebörd är tydligt för skolkurator men också för andra anställda på skolan. Det innebär även tydlighet i struktur över ansvarsområden och insatsmetoder genom utarbetade arbetsbeskrivningar. Att arbeta hälsofrämjande i skolan generellt kräver en gemensam förståelse av begreppets innebörd då det påverkar bemötande och inställning till arbetet (Skolverket, 2019). Det hälsofrämjande arbetets struktur och beskrivning kan upplevas luddigt, menar kuratorerna. SPSMs utbildning i ämnet upplevdes innehållsrik men i vissa fall otydlig. Att hålla isär begreppen förebyggande och hälsofrämjande samt skillnaden på arbetssätten upplevdes av vissa informanter vara komplicerat. För att kunna hantera arbetet behöver det vara begripligt (Eriksson, 2015).
Arbetsbeskrivningen på skolan upplevs av kuratorerna som öppen och relativt odefinierad så vida inte rektor har arbetat fram en tydlig form. Skolorna visade sig ha en mer eller mindre utarbetad kultur vad gäller det psykosociala arbetet. Dock påtalar en informant att de två första kapitlen i skollagen (Lgr 11) belyser vikten av det psykosociala arbetet på
skolan och att det kan vara något att referera till vid otydlighet i kuratorsuppdraget. Empirin påvisar även att kommunikation och närhet i organisationen inte alltid beror på verksamhetens storlek utan snarare påverkas av engagemang och förtroende medarbetare mellan. Arbetet kunde ofta upplevas som ensamt av kuratorerna.
6.1.2 Hanterbarhet
För att kunna hantera en situation krävs det enligt Antonovsky att den är förståelig. Allt som går att förstå är lättare att hantera (Eriksson, 2015). I de fall det hälsofrämjande uppdraget är tydligt både för hela skolorganisationen och för skolans elevhälsa kan skolkuratorn lättare hantera arbetet. Vid tillämpning av de parametrar som ger en upplevelse av hanterbarhet i det hälsofrämjande arbetet på skolan kan upplevelsen av tillgång till både yttre och inre resurser efterfrågas, både på skolan och hos kurator själv (Guvå & Hylander, 2017). Anställningens storlek, skolans ekonomi men även andra sociala resurser som inställning till arbetet samt engagemang hos ledning och kollegor upplevs påverka handlingsutrymmet för kuratorerna. Även avsaknad av tid då de flesta kuratorerna upplever att det åtgärdande arbetet äter upp den mesta tiden trots en önskan om att skapa större utrymme för mer generellt hälsofrämjande arbete.
Andra yttre faktorer som spelar in i hur pass hanterbar situationen upplevs kan vara vilket stöd som ges av rektor och skolledning. Tydliga strukturer och korta beslutsvägar ger en hanterbarhet enligt Antonovsky (Eriksson, 2015). Här finns bland de intervjuade kuratorerna blandade erfarenheter. Vissa har både stöd och samarbete, några har stöd men inget samarbete och en kurator upplever sig varken ha stöd i eller samarbete med sin rektor. Hanterbarheten i uppdraget förstärks således om skolkuratorns omgivning är resursstark (Eriksson, 2015).
Inre resurser som kan påverka en upplevelse av en hanterbar arbetssituation är generella motståndsresurser såsom kompetens, erfarenhet samt självförtroende (Antonovsky, 1987). Även här skiftar upplevelsen hos skolkuratorerna beroende på hur länge kurator arbetat, både generellt och direkt på arbetsplatsen. Kompetensen upplevs ofta följa med erfarenheten då ingen direkt utbildning i skolkuratoryrket finns.
6.1.3 Meningsfullhet
Att uppleva meningsfullhet utifrån KASAM analyserat i denna empiri innebär att kuratorn upplever att arbetet känns spännande och att det finns motivation att arbeta och
se svårigheter som utmaningar. Att uppleva att både den egna insatsen samt resultatet av arbetet känns värdefullt (Guvå & Hylander, 2017). Även att kunna påverka beslut och vara delaktig i processer och arbetsgång är andra vägande parametrar för att uppleva sig själv som viktig och att ens arbetsinsats känns betydelse- och meningsfull (Eriksson, 2015). Här är informanterna rörande eniga om hur viktigt deras uppdrag är. De vittnar alla om att ha viljan och engagemanget samt att se värdet i att barnen utvecklas är det som driver dem vidare i sitt arbete och skapar mening att gå till arbetsplatsen varje dag.
Flera av de intervjuade skolkuratorerna upplever sig inte vara delaktiga i skolans beslutsprocesser. Att ha mandat och få vara delaktig i beslut rörande skolans arbete upplever de flesta skolkuratorerna vara en viktig komponent för att känna gemenskap med organisationen. När skolan som en enhet med såväl lärare som elevhälsa uppfattar sig själva som en organisation som ser det hälsofrämjande uppdraget som begripligt, hanterbart och meningsfullt och hos vilka de finns en hög samsyn på arbetet skapas en grupp med stark KASAM (Antonovsky, 1987). Även om det psykosociala uppdraget är tydligt för den enskilde skolkuratorn så upplever de flesta av informanterna att hela skolan behöver stödja och ha en förståelse för det salutogena arbetet för att det lättare ska kunna bedrivas.
Sett ur detta perspektiv på skolkuratorer och det hälsofrämjande uppdraget på skolan tycks ändå den delen i KASAM som är lättast att uppleva för informanterna vara meningsfullheten.
6.2 Handlingsutrymme
Med hjälp av detta begrepp analyseras resultatet från intervjuerna med kuratorerna angående möjligheter och hinder i utövandet av sitt uppdrag.
Begreppet Handlingsutrymme kan innebära en kreativ möjlighet att välja hur man ska agera inom det hälsofrämjande uppdragets gränser. Men det kräver att man har kompetens att bedöma vilka handlingar som är rimliga och relevanta (Isaksson, 2014). Flera skolkuratorer upplever att deras psykosociala kompetens inte får komma fram i skolan på det vis de själva tycker är önskvärt. Uppdraget lämnar dessutom ett stort utrymme för egen tolkning vilket både kan stressa den enskilde kuratorn men även ge en känsla av frihet. Detta självstyre kan frammana både osäkerhet och prestationsångest men också
skapa egna tolkningar av det hälsofrämjande arbetsuppdraget. Utifrån denna studies empiri kan utläsas att ju mindre erfarenhet som skolkurator desto större osäkerhet i yrkesrollen. Personliga erfarenheter och intressen påverkar hur trygg skolkuratorn är i sitt handlingsutrymme (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Detta återspeglas i denna studies resultat gällande vad som ger utrymme för kuratorn att agera i sitt hälsofrämjande uppdrag.
Då uppdraget inte är så tydligt beskrivet så uttrycker kuratorerna att det finns utrymme att driva egna hjärtefrågor och på så vis forma det hälsofrämjande uppdraget efter eget intresse samt efter behov utifrån rådande omständigheter.
Handlingsfriheten som det fria uppdraget innebär kan skapa ett behov av ständig kunskapsuppdatering av nya psykosociala fenomen i samhället (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). En informant beskriver att arbetet innebär att ständigt vara uppkopplad i flödet och just nu, i rådande pandemi, angående det psykiska måendet hos elever. Det leder i sin tur både till individuell utveckling hos kuratorn och ett förbättrat psykosocialt arbete då uppdraget nästan tvingar fram social interaktion både internt på skolan och externt med övriga i samhället. Så länge uppdraget inte är fixerat så finns alltså möjligheten att arbetet blir mer kreativt (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).
En för hög arbetsbelastning orsakat av exempelvis ett för stort elevunderlag upplevs som stressfyllt flera av de intervjuade skolkuratorerna. Detta kan göra det svårt att ha möjlighet att ta kontroll över det egna utrymmet och kan resultera i en frustration över en ständig upptagenhet av det åtgärdande arbetet vilket förhindrar uppbyggnaden av det främjande (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Flertalet av de intervjuade skolkuratorerna upplever sig ha handlingsutrymmet men inte tiden som krävs för att utföra det hälsofrämjande arbetet.
Informella förväntningar på skolkuratorers handlingsutrymme kan orsaka en eftersläpning gällande arbetssätt vilket gör att de arbetsuppgifter som tidigare varit skolkuratorns fortsätter efterfrågas även om uppdragets innehåll har reviderats (Svensson, 2010). Flertalet informanter beskriver att lärarkollegor fortsätter skicka enskilda elever för att få en snabb lösning på vad som upplevs vara elevens problem. Därmed är det svårare för skolkuratorn att utföra hälsofrämjande arbete då omgivningen varken förväntar sig eller efterfrågar sådana insatser. För att kunna förändra arbetssättet i enlighet
med nyare lagstiftning (Lgr 11) behöver övrig skolpersonals föreställningar förändras och det kräver en omfattande insats. Dessa traditioner och vanor med patogen ingång kan komma att stå i vägen för skolkuratorns formella handlingsutrymme (Svensson, 2010). Det kan leda till ständiga förhandlingar gällande skolkuratorns uppgifter och arbetssätt då denne får argumentera för att få driva det hälsofrämjande arbetet (Isaksson, 2014). Flera skolkuratorer beskriver just detta trångmål på sina arbetsplatser. En informant beskriver hur hen får hävda sin kompetens då flera kollegor tycker sig ha vetskap om hur arbetet ska utföras. Här beskriver en annan informant vikten av att kunna lagrummet i Lgr 11 som påtalar värdet i det psykosociala arbetet och därmed kunna luta sig mot kuratorns jurisdiktion. Det vill säga kuratorn behöver hävda sitt informella handlingsutrymme gentemot gamla traditioner och normer för att utöka sitt reella handlingsutrymme (Svensson, 2010).
När det inte finns tydliga riktlinjer för kuratorns uppdrag, främst det hälsofrämjande, kan detta leda till flera olika konsekvenser (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). En påföljd kan vara att det unika med kuratorsuppdraget osynliggörs. Det gäller både för de rent praktiska insatserna som följderna för skoleleverna. Som en informant beskrev får elevhälsan köra sitt eget race då det kan vara svårt att nå ut till pedagogerna med det hälsofrämjande arbetssättet.
Kunskapsbasen hos en individ produceras genom handlingar och erfarenheter likväl som av organisatoriska sammanhang och villkor (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Detta kan ses i studien genom att utbildning, att vara uppdaterad inom arbetet, befintlig arbetsbeskrivning samt relation med rektor och övrig personal kan påverka hur kuratorn får utrymme att utföra sitt uppdrag. För den enskilda kuratorn är kunskapen och det mandat kuratorn ges en bas för hur handlingsutrymmet kan användas. Med en stark bas är möjligheten att vidga handlingsutrymmet och hävda den egna legitimiteten enklare medan med en svagare bas ökar risken att fastna i rutiner och göra som man blir tillsagd utan möjlighet att argumentera mot (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).