7. Diskussion
7.7 Förslag för fortsatt forskning
För att ytterligare kunna undersöka upplevelsen av det hälsofrämjande arbetet på grundskolan kan det vara av intresse att jämföra de olika professionerna som är verksamma på samma skola. Det kräver förvisso en grundligare etisk granskning då risken ökar att intervjupersonerna själva kan komma att identifiera sina kollegor i studien, något som skulle kunna ge konsekvenser på arbetsplatsen. Däremot skulle en tydligare
bild kunna framstå av hur den sociala biten i skolan kan upplevas. Dessutom skulle det kanske ge ytterligare perspektiv på hur det hälsofrämjande arbetet ser ut samt förtydliga de förutsättningar som finns på skolan att arbeta salutogent. Om även elever inkluderades i en framtida studie skulle en ännu mer nyanserad bild av det hälsofrämjande uppdraget kunna framstå.
Referenser
Akademikerförbundet SSR (2015). Policy för skolkuratorer. Stockholm: Liber. Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur
Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan - Resurser, organisering och praktik. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm). Från: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?faces-
redirect=true&aq2=%5B%5B%5D%5D&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&query= &language=sv&pid=diva2%3A196991&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5 D &sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=5399
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Dadaczynski, K., Rathmann, K. & Hering, T. (2020). The Role of School Leaders’ Health Literacy for the Implementation of Health Promoting Schools. Int. J. Environ. Res. Public Health, 17(6), 1855. https://doi.org/10.3390/ijerph17061855
D-Wester, Y. (2005). Socionomen i skolan. Stockholm: Gothia
Eriksson, M. (2015). Folkhälsa och salutogenes. I M. Eriksson (Red.), Salutogenes-Om
hälsans ursprung (s. 105-125). Stockholm: Liber.
Eriksson, M., & Lindström, B. (2011). From health education to healthy learning: Implementing salutogenesis in educational science. Scandinavian Journal of Public
Health, Supplement 6, 85. https://doi.org/10.1177/1403494810393560
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Att få kunskap om samhället genom att fråga folk: Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-53). Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten. (2018) Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och
unga i Sverige? Östersund: Folkhälsomyndigheten
Guvå, G. (2014). Elevhälsans retorik och praktik. Stockholm: Skolverket. Från
Guvå, G. (2010). Och de tre skola bliva ett: Om elevhälsans tre spår. (FOG-rapport, nr 67). Linköping: Linköpings universitet. Från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:765565/FULLTEXT01.pdf
Gådin-Gillander, K., & Hammarström, A. (2003). Do changes in the psychosocial school environment influence pupils’ health development? Results from a three-year follow-up study. Scandinavian Journal of Public Health, 31(3), 169.
https://doi.org/10.1080/1403494021013412
Hjörne, E., & Säljö, R. (2014). Analysing and preventing school failure: Exploring the role of multi-professionality in pupil health team meetings. International Journal of
Educational Research, 63, 5–14. https://doi.org/10.1016/j.ijer.2012.09.005
Hjörne, E., & Säljö, R. (2004).The pupil welfare team as a discourse community: Accounting for school problems. Linguistics and Education, 4, 321.
https://doi.org/10.1016/j.linged.2005.07.001
Hylander, I. & Guvå, G. (2017). Elevhälsa som främjar lärande: Om professionellt
samarbete i retorik och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Hylander, i. & Skott, P. (2020). Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete. Specialpedagogiska myndigheten. Från www.spsm.se
Isaksson, C. & Larsson, A. (2012). Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling i Sverige.
Socionomens forskningssupplement, 32(6), 24-33. Från
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=edsswe&AN =edsswe.oai.DiVA.org.umu.67705&lang=sv&site=eds-live&custid=s3912055
Isaksson, C. (2014). Skolkuratorers handlingsutrymme – Gränser, legitimitet och jurisdiktion. Socialvetenskaplig Tidskrift, 21(1), 47-66. Från
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=edsbas&AN= edsbas.9823F083&lang=sv&site=eds-live&custid=s3912055
Isaksson, C. & Larsson, A. (2017). Jurisdiction in school social workers’ and teachers’ work for pupils’ well-being, Education Inquiry, 8(3), 246-261.
https://doi.org/10.1080/20004508.2017.1318028
Jansson, L. & Jergeby, U. (2011). Systematisk bedömning. I U. Jergeby (Red.),
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. & Sohlberg, P. (2014). Socialpsykologi för socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, R. & Nygren, L. (2016). Sociologi och socialt arbete. I A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson & M. Knutagård (Red.), Socialt arbete en grundbok (s. 180-197). Stockholm: Natur & Kultur.
Lipsky, M. (1980) Street-level bureaucracy: Dilemmas of the Individual in Public
Services. New York: Russell Sage Foundation.
Nilsson, L. A. & Lindström, B. (1998). Learning as a health promoting process, the salutogenic interpretation of the Swedish curricula. Internet Journal for health promotion, 14.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=edsbas&AN= edsbas.BD0CBA97&lang=sv&site=eds-live&custid=s391205
Pettersson, G., Hogan, S. & Wemminger, V. (2019). Kartläggning skolkuratorer. Novus: Akademikerförbundet SSR. Från www-akademssr.se
Omizo, M. M., Omizo, S. A., & D’andrea, M. J. (1992). Promoting Wellness Among Elementary School Children. Journal of Counseling & Development, 71(2), 194–198.
https://doi.org/10.1002/j.1556-6676.1992.tb02199.x
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Sherman, M. C. (2016). The School Social Worker: A Marginalized Commodity within the School Ecosystem. Children & Schools, 38(3), 147–151.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shLipsky, M. (1980) Street-level bureaucracy: Dilemmas of the Individual in Public Services. New York: Russell Sage Foundation.ib&db=eric&AN=EJ1105807&lang=sv&site=eds-live&custid=s3912055
Skolinspektionen (2015). Elevhälsa. Elevers behov och skolans insatser. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2014). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot
trakasserier och kränkningar. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019). Hälsa för lärande-lärande för hälsa. Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen & Skolverket (2017). Vägledning för elevhälsan, tredje upplagan av
vägledningen. Stockholm: Socialstyrelsen & Skolverket.
SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa: I en skola som främjar lust att lära, hälsa
och utveckling. Stockholm: Statens offentliga utredningar. Från
https://data.riksdagen.se/fil/379ABEE0-937C-4C09-8045-68645FAA1AF6
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17-31). Stockholm: Liber AB.
Svensson, L. (2010). Mobbning i arbete: Arbetsorganiseringens inverkan på
handlingsutrymmet och mobbningsprocessen (Doktorsavhandling, Örebro Universitet,
Studies in Sociology).
Svensson, Johnsson & Laanemets (2008). Handlingsutrymme utmaningar i socialt
arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 2020-05-01 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Godfors kningssed_VR_2017.pd
Vetenskapsrådet (2012). Kunskap om hälsa och lärande en översikt om ett forskningsfält
under utveckling. Hämtad 2020-05-01
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b32/1529480534666/Kunskap -om-haelsa-o-laerande_VR_2012.pdf
Bilaga 1 Informationsbrev
Informationsbrev
Vill du delta i en studie om:
Skolkuratorers förebyggande och hälsofrämjande arbete med elever
Syftet med vår studie är att vi vill undersöka hur skolkuratorer upplever uppdraget att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med elever på sin arbetsplats i svensk grundskola. Vi vill också undersöka vad som möjliggör och vad som hindrar att bedriva det hälsofrämjande arbetet. Studien är en C-uppsats och ingår i kandidatexamen på socionomprogrammet vid Gävle Högskola.
Alla som intervjuas kommer att vara anonyma och all information kommer att avidentifieras så att det inte går att koppla till enskilda personer eller skolor. Intervjuerna spelas in på band och inspelningen raderas så fort uppgiften är godkänd och klar. Ditt deltagande i studien är helt frivillig och du kan närsomhelst välja att avsluta din medverkan.
Uppsatsen skrivs av Tine Sporrong och Karin Engström och handledare är Catharina Löf. Har Du frågor om studien är Du välkommen att höra av dig.
kontaktuppgifter är:
Karin Engström : karin.engström75@gmail.com 0733221008 Tine Sporrong : tinesporrong@gmail.com 0706356879 Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning
Underskrift intervjuperson: _______________________Ort/Datum: ____________________
Underskrift student:
Bilaga 2 Frågeguide
Frågeguide
Skolkuratorns roll och handlingsutrymme
Hur ser din anställning ut?
Hur många elever ansvarar du för?
Vilka är dina arbetsuppgifter fördelat över åtgärdande, förebyggande och hälsofrämjande insatser?
Hur definierar du hälsofrämjande arbete och vad innebär det för dig?
Upplever du att du har utrymme att arbeta som du vill?
Hur ser du på det hälsofrämjande arbetet på din skola? Hur har ni valt att arbeta?
Finns en samsyn gällande innebörden av ett hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen?
Upplever du att det finns en känsla av sammanhang som genomsyrar hela organisationens arbete? Exempelvis samarbetet mellan kollegor.
Vilka faktorer allmänt kan underlätta eller stjälpa ett hälsofrämjande arbete tycker du? (politik, samhälle, organisation, ledning, utbildning)
Bilaga 3 Etiskt protokoll
Etiskt Protokoll 2/4 2020
Potentiella etiska dilemman vi kan möta (Kvale & Brinkmann, 2009). Tematisering
Syftet med vår intervjuundersökning är att undersöka det hälsofrämjande arbetet i skolan och vi har valt att se det ur en skolkurators perspektiv. Syftet i förlängningen är att lyfta fram det hälsofrämjande arbetet då det har visat sig genom studier att en god skolmiljö främjar goda skolresultat. Goda skolresultat är en viktig skyddsfaktor mot sociala problem i vuxenlivet. På så vis tycker vi att det vetenskapliga värdet med vår studie förbättrar den undersökta mänskliga situationen genom att vi med vår studie hoppas kunna belysa eventuella brister och utvecklingsområden samt framgångsrika metoder som används i det hälsofrämjande arbetet i grundskolan. Sett ur ett etiskt perspektiv bör vi beakta att då vi intervjuar skolkuratorer och får deras egna upplevelser kan känslig information komma att berättas om exempelvis arbetsplats och ledning. Vi upplever att värdet av studien ändå uppväger skolkuratorernas etiska utsatthet.
Planering
Vi planerar att maila ut ett missivbrev till våra informanter med information kring samtycke och konfidentialiteten i studien. Vi diskuterade om vi ska be om att få ett skriftligt svar eller om det räcker med muntligt samtycke i samband med intervjun. Vi kommer att säkra konfidentialiteten genom att ta bort namn eller ge fingerade namn till de medverkande. Även skolornas namn kommer varar anonyma. vi kommer radera de inspelade intervjuerna efter transkribering av dessa är gjorda. Detta för att undanröja eventuella igenkänningsfaktorer som kan skapa negativa följder hos de undersökta personerna och skolorna.
Intervjusituation
Vi antar att intervjusituationen, som kommer att bli virtuell, påverkar intervjupersonerna på ett eller annat sätt. All teknik och eventuella problem med uppkoppling kan skapa stress. Även att vi inte sitter i samma rum som informanterna kan påverka men det kan även skapa ett mer fritt möte då vår närvaro inte påverkar på samma sätt. Vi funderar på
om det är enklare att vi genomför intervjun en och en då det kanske underlättar för tekniken. Men även om vi genomför intervjuerna tillsammans så kommer en av oss vara huvudansvarig för det aktiva frågandet och den andre iakttar och antecknar. Frågan är om informanten kan känna sig avlyssnad då denne vet att någon finns i samtalet utan att vara aktiv eller ens synas. Då kanske det är bra med visuellt samtal men frågan är om det enbart stör och pressar informanten med bild på någon student som inte pratar.
Att prata om sin arbetssituation kan skapa stress hos informanten men kan även ge större självinsikt som kan vara positiv i längden för dennes självuppfattning.
Utskrift
Vi måste åter säkerställa att de intervjuades namn är borttagna, att texten är konfidentiell. Vi kommer döpa om informanterna för att lättare kunna hålla isär deras svar. Fördelen med att vara två forskare under intervjun är att det finns två par öron som hör informantens ord. Skulle något bli feltranskriberat är sannolikheten större att det upptäcks. Att transkribera varandras intervjuer ökar kanske förutsättningarna för att utskriften blir mer lojal mot informanternas uttalanden.
Analys
Hur djupt kan intervjuerna analyseras?
Vilket inflytande ska intervjupersonerna ha över hur deras uttalanden tolkas? Att återkoppla till fältet anses vara ett sätt att göra en studie reliabel men vi vill samtidigt inte få någon efterkonstruktion.
Verifiering
Då det är vår skyldighet att redovisa kunskap och kunna verifiera denna så långt som möjligt är det viktigt att vi väljer att studera tidigare forskning som är peer-rewied och basera vår kunskap och därmed intervjufrågor utifrån detta. Vi har valt att läsa många rapporter från skolverket och även från författare som inte är granskade men som vi sett används i andra studier och uppsatser. Detta får vi diskutera med vår handledare.
Då vi är inlästa på problematiken kring det hälsofrämjande arbetet i skolan samt har egenupplevda både positiva och negativa situationer kring elevhälsans arbete gäller det att vi inte kommer med förutfattade åsikter. Vi behöver se över att vår frågeguide inte innehåller bias samt att våra följdfrågor är neutrala.
Rapportering
Återigen är det viktigt med frågan om konfidentialitet. Även vilka konsekvenser vår rapport får för våra informanter. Hur deras arbetssituation påverkas i t.ex. relation till arbetsledare och andra medarbetare.