I likhet med själva huvudprocesserna i dagens byggande, kännetecknas informationshanteringen av en utpräglad fragmentering. Information mel- lan aktörerna utväxlas utan någon vidare eftertanke vad gäller effektiv hantering hos mottagaren. Tradition och juridiska överväganden förefaller styra över optimering ur ett helhetsperspektiv, projekten styrs inte mot en gemensam nytta.
Byggherren identifieras av övriga byggaktörer som innehavare av en nyckelroll för skapande av effektivare byggprocesser och informations- hantering. Formellt fungerar byggherren redan idag som ansvarig för informationssamordningen i byggprojekt. I större beställarorganisationer finns policyn och utarbetade anvisningar för delar av informationshan- teringen i byggprojekt. Därmed finns, åtminstone teoretiskt, ett starkt instrument som byggherren kan använda för att ta kontroll över infor- mationshanteringen. Denna möjlighet utnyttjas dock alltför sällan och byggherren överlåter istället informationssamordningen i utrednings- och produktbestämningsskedet till arkitekten. Ansatserna att integrera in- formationsflödena inom produktion och materialförsörjning i de övriga processerna har än så länge varit få.
Man kan undra över varför inte byggherre lockas av att axla ett ägar- skap som enligt alla övriga aktörer i byggprocessen skulle kunna tillföra påtagliga effektiviseringsvinster för just beställarna?
En förklaring kan vara att många av beställarnas lönsamhet kommer från projektutveckling och inte från själva driften av verksamheten. En
8 Nyttan av ICT för byggbranschen
annan förklaring kan ligga i att byggherrar aktiva inom det traditionella byggandet har anpassat sina affärsupplägg till en lokal marknad som kän- netecknas av förhållandevis stora fluktuationer när det gäller efterfrågan. Investeringar i en heltäckande projekterings- och produktionsapparat bedöms på en fluktuerande marknad medföra alltför stora risker jämfört med eventuella fördelar. De viktigaste konkurrensmedlen för byggher- rar anses istället vara en flexibel organisation som kan fånga upp och tillgodose ett marknadsbehov och tillgång till byggbar mark. Eftersom byggherrar inte äger de övriga processerna (projektering, produktion och materialförsörjning) saknar de även praktiska verktyg som behövs för att detaljstyra dessa arbetsprocesser.
Slutsats 1: Inom den gängse affärsmodellen för produktion av
flerbostadshus saknar byggherrar verktyg för att skapa en sammanhållen informationshantering.
Utveckling av egna varumärken som riktas mot en mer välavgränsad nisch på marknaden har på senare år anammats av ett antal byggherrar som ett framkomligt affärsupplägg. Även den pågående utvecklingen av process- och produktplattformar hos de större byggföretagen samt av sys- temleveranser hos materialtillverkare kan vara ett tecken på en förändring i synsättet på hur bostäder ska produceras. Om plattformsägare kommer att etablera egna varumärken ökar även behovet av att ta ett helhetsansvar för den egna produkten. Detta kan medföra en förskjutning från dagens projektbaserade organisation mot organisationer av mer permanent karak- tär, där produkter utvecklas och produceras i enlighet med väldefinierade processer. Modern ICT utgör ett nödvändigt verktyg för att hålla samman processerna i den här typen av organisationer.
Slutsats 2: Etablering av varumärken leder till en utveckling där ägare av varumärken måste använda modern ICT som sammanhållande verktyg i en förändrad byggprocess.
Användning av modern ICT som sammanhållande länk mellan fler del- processer och aktörer är naturligtvis inte helt och hållet beroende av fram- komsten av ett processägarskap som spänner över hela byggprocessen. Redan idag arbetar byggmaterialleverantörer på att skapa integrerade in- formationsflöden mellan de delprocesser de själva äger och angränsande delprocesser. Som exempel kan nämnas leverantörer av prefabricerade betongelement där information som används inom produktionsberedning och produktionsstyrning hämtas från byggkonstruktörer och elprojektörer och till stora delar tolkas maskinellt. Integrationen omfattar även plane- ring av leveranser, fakturahantering och delvis inköp. För att möjliggöra ett friare val av tillverkningsenhet har vissa aktörer inom prefabbranschen anslutit sig till en gemensam ”standard”. Denna frivilliga ”standard” ger en gemensam struktur vid utbyte av information. Som nästa steg planeras utveckling av projekteringsverktyg för arkitekter och installationsprojek- törer. Utöver själva effektivitetsvinsten eftersträvar aktörerna att så tidigt som möjligt i projektet tillhandahålla en komplett lösning. Liknande ten- denser till integration av informationshanteringen förekommer hos övriga materialleverantörer.
9 Analyser, slutsatser och rekommendationer
Slutsats 3: Redan idag verkar affärsnytta som pådrivande för integration av informationshanteringen inom delar av byggprocessen.
En intressant fråga är om det går att hitta drivkrafter, som baserade på affärsnytta, förmår att skapa ett ramverk för integrerad informationshan- tering som spänner över hela eller stora delar av byggprocessen. Eftersom en sådan satsning kräver långsiktighet och ekonomisk styrka, gör avsak- naden av en dominerande produkt- och processägare i den traditionella byggprocessen det mindre troligt att denna nödvändiga drivkraft finns. Tvärtom, förefaller särintressena kopplade till ägare av existerande det facto standarder utgöra ett svåröverstigligt hinder. Även osäkerheterna kring fördelningen av en eventuell framtida nytta anses av de flesta aktö- rer som ett problem – hur kommer man runt det orättvisa i att ett fåtal pi- onjärer satsar på utveckling som andra, mer opportunistiska aktörer, hakar på. En sektorsgemensam satsning är enligt de flesta bedömare nödvändigt för att åstadkomma framsteg inom det traditionella byggandets ICT. En satsning på sektorsnivå skulle även ha större möjligheter att dämpa särin- tressenas eventuellt skadliga inverkan på det framtida ICT-ramverket. Slutsats 4. Det traditionella byggandet saknar drivande aktörer som kan skapa ett gemensamt ramverk för effektiv informationshantering. En sektorsgemensam satsning med offentlig stöttning förefaller vara nödvändigt för att komma vidare inom byggandets ICT.
Genomförda undersökningar identifierar flertalet områden där utveck- lingsinsatser bedöms kunna leda till såväl ökad nytta som förbättrad kvalitet. Prioriteringarna speglar väl sektorsaktörernas eget intresse för att åstadkomma effektiviseringar och affärsfördelar. Det är samtidigt tydligt att förändringar kopplade till nya affärsupplägg och modern ICT även betraktas som ett hot mot företagens eller hela aktörsgruppers strategiska intressen. Därmed finns även fara för att en sektorsgemensam satsning på utveckling av ICT kan komma att motarbetas av många aktörer. För att säkra att en satsning av den här typen inte stupar på grund av särintressen, bör en affärs- och behovsanalys genomföras innan satsningen får en fast institutionell ram. Genom att lyfta fram kopplingar mellan affärsprocesser och ICT, kan analysen förse enskilda företag med underlag till rationella beslut inför deltagande i ett framtida utvecklingsarbete kring byggandets ICT. Om analysarbetet lyckas locka ett brett spektrum av sektorsaktörer när det gäller institutionell, affärsmässig och geografisk bakgrund, ökar även sannolikheten att många av dessa väljer att aktivt delta i den plane- rade satsningen.
Slutsats 5. En sektorsgemensam satsning på utveckling av byggandets ICT bör föregås av en affärs- och behovsanalys som belyser ICT- frågornas strategiska betydelse hos ett brett spektrum av aktörer. En hämmande faktor, såväl inom byggsektorn som utanför, mot sats- ningar på ICT är de begränsade möjligheterna till mätning av nyttan av investeringarna (Love et al 2005). En förklaring till svårigheterna kring mätningen av nyttan med ICT kan vara att ICT enbart utgör ett stödsys-
0 Nyttan av ICT för byggbranschen
tem för andra förädlings-, affärs- och administrativa processer inom fö- retag. För att kunna mäta nyttan, måste de påverkade processerna kunna beskrivas med hjälp av kvantifierbara och därmed mätbara parametrar. Detta är dock sällan fallet i företag aktiva inom byggsektorn. Brist på for- maliserad dokumentation av de egna produkterna och processerna hindrar även själva investeringarna i modern ICT. Till exempel, visar en studie av möjligheterna att öka trähusföretagens effektivitet genom införande av modernt ICT-stöd (Johnsson et al 2006) att just bristen på dokumentation av företagens produkter och processer utgör ett hinder för integration av företagens olika informationssystem. En dokumentation av processerna anses även möjliggöra en mätning av verkningsgraden i företagens olika verksamheter. Därmed kan rationella underlag tas fram för att utveckla startegiskt viktiga verksamheter eller för att avskilja/outsourca perifera sådana (Davenport 2005). Även felsatsningar i informationssystem som i huvudsak medför ökad arbetsbörda och försämrad produktivitet kan undvikas, till exempel administrativt tunga system för kvalitetssäkring, erfarenhetsåterföring, m.m.
Slutsats 6. En dokumentation av produkter och processer med hjälp av kvantifierbara parametrar är en förutsättning för att byggsektorns företag ska få tillgång till rationella beslutsunderlag inför ICT-investeringar. Byggsektorns företag är idag, med få undantag, dåligt rustade för att ta itu med en dokumentation av sina produkter och processer. Som en IT-kon- sult uttrycker det i en av projektets undersökningar, ”Byggbranschen har svårt att förstå abstrakt tänkande som processer och informationsstruktu- rer”. Mycket av kunskapen om produkter och processer finns istället hos enskilda personer som oformell kunskap och praktisk yrkeserfarenhet. Detta är i sig inte enbart en nackdel – genom den mänskliga faktorn hålls kunskaper levande och kan tillämpas mer flexibelt än om de enbart var dokumenterade i ett informationssystem. Till exempel väljer en del prefa- btillverkare att behålla personal som manuellt omvandlar ritningsbaserad information till tillverkningsfiler trots möjligheter till full automatisering – allt för att inte utarma de egna kunskaperna kring projektering, bered- ning och tillverkning.
På det stora hela utgör dock bristen på dokumenterade processer ett hin- der för införande av avancerad och resurseffektiv produktion. Eftersom merparten av beslutsfattarna inom byggsektorns företag har en utbildning från landets tekniska högskolor, bör arkitekt-, civilingenjörs- och högsko- leingenjörsutbildningarna ge kurser om modellering av processer. Vidare bör forskarnas och lärarnas kunskaper kring processmodellering utveck- las genom satsningar på FoU-projekt inom detta ämnesområde. För att utvinna nyttan av en satsning av den här typen krävs även en attitydför- ändring hos byggsektorns företag – praktiska erfarenheter och ”fixas på plats” betonas idag alltför mycket på bekostnad av abstrakt kunskap. Slutsats 7. En satsning behövs på forskning och utbildning kring en strukturerad och därmed analyserbar beskrivning av byggsektorns processer.
1 Analyser, slutsatser och rekommendationer
Rekommendationer
Den pågående omvandlingen av bostadsbyggandet i riktning mot ökad industrialisering med utvecklade tekniska system och nya samverkans- former med ökat kundfokus innebär väsentliga produktivitets- och kva- litetsförbättringar. Industrirepresentanter och forskare i expertgruppen och bland de aktiva utvecklare som medverkat i projektet är eniga om att digitalt byggande med tillämpning av modern ICT med 3D-CAD och ob- jektorientering är en väsentlig faktor för att möjliggöra det framväxande flexibla industrialiserade flerbostadsbyggandet. Gemensamt för åtgärds- förslagen är att särskilda satsningar måste göras för att införa modern ICT i processerna.
Råd för digitalt byggande
Att öka interoperabiliteten i byggprocessen kräver samordning och att branschen i sin helhet tar på sig ansvaret. En analys av funktioner och befogenheter inom ”Det digitale byggeri” i Danmark och i det svenska Kretsloppsrådet på miljösidan bör göras för att tydliggöra formerna för ett svenskt ”Råd för digitalt byggande”. Rådets främsta uppgifter ska vara att möjliggöra en branschgemensam planerad övergång till ett digitalt byg- gande med bland annat klart definierade förutsättningar för etablerande av objektbaserad informationshantering och dess samverkan med dokument- baserad informationshantering. Insatserna måste genomföras samordnat på branschgemensam nivå och innefattar bildandet av ett råd för digitalt byggande, företagsinriktade utbildningar, pilotprojekt, implementeringar och fortsatt forskning och utveckling. Nedan anges förslag till åtgärder för genomförandet med olika tidsperspektiv.
Inledande aktiviteter
Som ett första steg bör genomföras en affärs- och behovsanalys för sek- torns företag avseende digitalt byggande med beaktande av segmentens olika institutionella, affärsmässiga och geografiska ramar. Analysen ska resultera i förslag till prioriterade områden och frågor. Ansvariga för detta steg bör vara BIC, Byggsektorns Innovationscentrum, och ICT 2008. Det- ta inledande arbetet ska också ge ramarna och mandatet för rådets arbete.
Rådet för digitalt byggande ska inledningsvis med utgångspunkt i branschanalysen bland annat:
• Göra en genomgång av internationella, speciellt nordiska, initiativ inom området. Viktigt är att klarlägga i vilka fall arbetet ska bedrivas nationellt, nordiskt eller bredare internationellt samt vilka samarbets- möjligheter som finns.
• Utarbeta en projektplan för framtagning av branschens gemensamma informationsstruktur. I denna ska klargöras vad som ska utvecklas (format, objekt, egenskaper med mera) och i vilken ordning. Projekt- planen bör även innehålla en strategi för implementering inklusive hur framtagna strukturer kan bli tillgängliga för så bred användning som möjligt.
2 Nyttan av ICT för byggbranschen
Rådets arbete med en detaljerad beskrivning av föreslagna steg beskrivs i bilaga 3. Uppdraget har där beskrivits innefatta bland annat:
• Bestämning av informationsdokumentens legala status. • Standardisering av informationsstrukturer och gränssnitt.
• Utveckling av metoder och processer för projektsamverkan och ICT- användning.