Inledning
Detta avsnitt beskriver dokument och informationsflöde i BICT-projektets case-projekt med syfte att undersöka informationsluckor och utvecklings- möjligheter. Case-projektets syfte var att undersöka projekterings- och produktionsprocesserna samt dagens användning av ICT i ett representativt svenskt flerbostadsprojekt. Kartläggningens resultat användes till att identi- fiera utvecklingsområden där modernt ICT-stöd kunde bidra till ökad pro- duktivitet och förbättrad kvalitet i traditionella flerbostadsprojekt.
Avsnittet är av praktiska skäl uppdelat i huvudgrupper som speglar de dokumenttyper som återfinns i ett byggprojekt. Varje dokumenttyp beskrivs på det sätt som de dyker upp i projektet. Grundsynen är att de flesta doku- ment i en byggprocess är en vy av information från projektets informa- tionsmodell. I CAD-världen håller detta på att bli ett accepterat faktum, en planritning eller en sektion är ”bara” en vy av en 3D-modell. Även annan information kan vara byggklotsar i modellen. I stort sett bör all information i ett projekt inordnas i en ”objektorienterad” informationsmodell där refe- renser från olika informationsavsnitt länkas samman. Detta skall ske på informationsobjektsnivå och kopplingar på dokumentnivå bör i allt väsent- ligt undvikas eftersom det då inte går att göra informationsvyer över doku- mentgränser. Den samlade mängden av information kallas här för informa- tionsmodellen. Benämningen BIM (Building Information Model) reserve- ras till en fastställd, helst heltäckande, informationsmodell för bygg- och fastighetsbranscherna.
Dokumenttyper
Program
Byggnadsprogram och andra programhandlingar framställs normalt i Word, Excel etc. som fristående dokument. Programhandlingarna är oftast fram- tagna med svag koppling till klassifikation eller annan accepterad struktur. I nuläget har andra dokument ingen eller endast enkla hänvisningar till pro- gramhandlingarna. I framtagna anvisningar om hur program skall fram- ställas fokuseras det mer på dokumentformat (.doc m.m.) än på en fördefi- nierad struktur.
Genom att använda en fastställd struktur för utformningen av program- handlingarna går det att i andra dokument skapa direkta referenser till av- snitt i programdokumenten, dessa bör följa en lämplig klassifikation som bas för referenserna.
CAD / Ritningar
I projektet har endast 2D-CAD använts. I några kommentarer från deltagare i det aktuella projektet hänvisas det till att det är för tungt att arbeta med objekt i 3D. Detta beror på att man förutsätter att samma applikation måste
118 Nyttan av ICT för byggbranschen
20 Informationsstrukturer för samverkan i byggprojekt
användas i skisser som senare skall producera bygghandlingar mm. CAD- manualen är utformad efter applikation och biblioteksstruktur för att under- lätta samarbetet mellan disciplinerna. Samordningen mellan olika discipli- ner har i projektet fungerat, tack vare den hårda styrning som CAD-manu- alen gett. Styrning på filnivå ger å andra sidan andra problem som att appli- kationer måste ha samma bas (i detta fall AUTO-CAD).
Genom att tydligt definiera standardiserade format istället för att låsa pro- jektet till applikation, hade det varit möjligt att skissa i objektbaserade skissverktyg för att sedan skapa objekt ur dessa och använda i 3D-model- leringen. Detta är dessutom ett tydligt sätt att visa att objekten utvecklas genom byggprocessen. De olika disciplinerna (parterna) hade på detta sätt dessutom varit mindre låsta till val av applikation och utförande.
Beskrivningar
Produceras uteslutande i Word. Den enda struktur som finns är rubrikerna och deras kopplingar till främst AMA. I denna miljö är det inte möjligt att skapa relationer mellan objekt i 3D-modellen och enskilda krav ställda i beskrivningen. Det är då naturligt att det är svårt att upptäcka diskrepanser mellan beskrivning och CAD-modell. Tekniska beskrivningars krav på bl.a. energiförbrukning och gränsvärden för ljudnivåer är på samma sätt svåra att länka till de gjorda beräkningarna. Det är också svårt att tydliggöra var i CAD-modellen en enskild föreskrift hänför sig till. Ofta arbetas beskrivnin- garna om i projektet så att det skapas ”en beskrivning” för varje utrymme (genom klipp och klistra) så att det finns föreskrifter tillgängliga för ut- rymmet i samband med produktionen.
Ett strukturerat dokumentformat som ligger till grund för beskrivnings- dokument och andra strukturerade dokument som följer någon klassifika- tion gör det möjligt att länka till eller bädda in beräkningsresultat, före- skrifter, utrymmen m.m.9 På detta sätt kan också en tydlig interaktion mel-
lan CAD-modell och strukturerade föreskrifter upprättas.
Beräkningar
Energiberäkningar, ljudberäkningar m.m. sker enligt gällande krav. Beräk- ningarna sker oftast i program särskilt avsedda för dessa. Ofta styr myndig- hetskrav det sätt på vilket beräkningen skall ske och hur resultatet skall presenteras.
Ett alternativ till olika normberäkningar kan vara att utnyttja en 3D- modells objekts egenskaper för att göra beräkningarna. Att i bl.a. före- skrifter kunna inbädda eller referera till beräkningar i informationsmodellen ger ökad tillgänglighet till resultat och indataparametrar m.m.
Mängder/Kalkyl
Mängder har i projektet vid upprepade tillfällen mätts manuellt, för att se- dan matas in i ett kalkylprogram där kostnadskalkylen framställts. Mängd- och kalkyldokument är de som i dagsläget har en överenskommen struktur med dokumentation om hur tolkning skall göras.10 I detta projekt har MAP
9 Förslag till sådan struktur finns framtaget
119 Bilaga
Casestudiens dokument och CAD-information. 21
från Skandinaviska kalkyldata använts. När projektet genomfördes hade inte MAP implementerat denna struktur.
Eftersom det redan finns ett strukturerat format för dessa dokument så krävs att användningen ökas samt att hanteringen effektiviseras. För att uppnå en effektiv kommunikation mellan modell Æ beskrivningar Æ mängdavtagning krävs att kommunikationens beröringspunkter definieras. Efter genomförandet kan och kommer mängdavtagning att automatiseras, dessutom kommer antalet omstarter av mängdningen att reduceras. Fram- över kommer krav på mängder och egenskaper hos det mängdade att ställas i högre grad, då dessa uppgifter kommer att ligga till grund för mer än en- dast investeringskalkyl och tidplan, redan idag finns det applikationer som använder sbXML som importformat för beräkning av livscykelkostnad (LCC), livscykelanalys (LCA), klimatberäkningar över livscykeln och kli- matdeklarationer m.m.
Planering
Relationen mellan mängd Æ kalkyl Æ tidplan upplevs som den mest frik- tionsfria informationsöverföringen i projektet. Detta beror på att det är samma aktör eller aktörer som känner varandras system väl. Det finns en tradition att föra mängder till kalkyl och planering sedan mitten av 1980- talet.
För planeringen gäller samma förutsättningar för utveckling som för kal- kyleringen. Med en ökad samordning med övriga delar i informations- modellen blir det möjligt att i 3D-modellen se vilka delar som berörs och dessutom vilka föreskrifter som är tillämpade.
Produktion Æ Prefab
I projektet hanteras övergången från ritning/beskrivning till prefabproduk- tionen manuellt. Detta främst för att leveransen av den digitala informatio- nen skett i 2D.
Övergång till 3D-CAD samt att hantering av föreskrifter sker strukturerat medför en väsentligt högre automatiseringsgrad för tillverkningen av pre- fabprodukter.
Protokoll
Manuellt producerade dokument, normalt utan synlig tillämpad struktur. Eftersom inga automatiserade referenser till projektets handlingar finns, så saknas en samlad bild av dokumentation i projektet. Det blir m.a.o. svårt och omständligt att skapa en vy över allt som dokumenterats kring ett visst objekt eller en viss frågeställning.
Om protokollen följt en struktur med klassifikation och referenser hade det varit möjligt att ta fram ”all” dokumentation om en detalj från modellen och alla producerade dokument.
Besiktningsprotokoll är ett av dessa dokument som på detta sätt direkt kan relateras till 3D-modell och föreskrifter.
Projektledning/-samordning
Informationsmässigt samordnas projektet via en projektplats. På projekt- platsen finns alla dokument i alla officiella versioner. Beroende på projek- tets krav och deltagarnas förmåga så ”taggas” informationen med meta-data
120 Nyttan av ICT för byggbranschen
22 Informationsstrukturer för samverkan i byggprojekt
(information om information) för att göras tillgänglig för sökning och grup- pering.
Om metadata införs strikt och detaljerat så kan projektplatsen till en viss nivå ta fram de dokument, och framöver vyer ur informationsmodellen, som relaterar till ett visst krav eller till en viss detalj. Metadata kan med automatik hämtas från en fastställd informationsmodell.
121 Bilaga
2