Nyttan av ICT för byggbranschen

Full text

(1)Boverket Byggkostnadsforum. Nyttan av ICT för byggbranschen – En väg till effektivisering och industralisering av byggindustrin. Lägenhetsköpare/brf. Marknadsundersökning. Relationshandlingar. Formulera grundläggande krav. Sälj/köp produkten Kontrakt Byggnadsprogram. Beställare/ projektutvecklare. Arkitekt. Affärsplaner. Definiera produktens huvuddrag Förslagshandlingar. Bestäm produkten i detalj Bygghandlingar. Bygg- och teknikkonsulter Bestäm tekniska, ekonomiska och produktionstekniska förutsättningar. Totalentreprenör. Huvudhandlingar. Ta fram fysisk produkt. Materialleverantörer, underentreprenörer. Utredningsskede. Projekteringsskede. Produktionsberedning och produktion.

(2)

(3) Nyttan av ICT för byggbranschen – En väg till effektivisering och industrialisering av byggindustrin. Boverket mars 2008.

(4) Titel: Nyttan av ICT för byggbranschen – En väg till effektivisering och industrialisering av byggindustrin. Författare: Anders Ekholm, Jan-Anders Jönsson och Miklós Molnár, Lunds Tekniska Högskola. Utgivare: Boverket mars 2008 Upplaga: 1 PDF: ISBN 978-91-85751-62-4 Sökord: ICT, informations- och kommunikationsteknologi, industrialisering, effektivisering, byggindustrin, byggprocesser, analyser, slutsatser, rekommendationer Diarienummer: 504-4678/2005 Omslag: Marianne Nilsson. Rapporten finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se Rapporten kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett, m.m. © Boverket 2008.

(5) Sammanfattning. . Förord Syftet med rapporten är att visa på möjligheter till ökad nytta med modern informations- och kommunikationsteknik inom ett traditionellt byggande som är på väg mot industrialisering. Rapporten beskriver också svagheterna med dagens informationshantering och identifierar ett antal utvecklingsområden som många aktörer bedömer som viktiga för framtida effektiviseringar. Det ges även rekommendationer för hur sektorn gemensamt och aktörerna på egen hand bör hantera satsningar på ICT för att åstadkomma största möjliga nytta. Rapporten vänder sig till aktörer inom byggsektorn vars verksamheter är beroende av en effektiv informationshantering. Den bör vara extra intressant för aktörer som vill ta en aktiv roll i den pågående omvandlingen av byggsektorn från en traditionell till en industrialiserad verksamhet. Rapporten är sammanställd av Anders Ekholm, Jan-Anders Jönsson och Miklós Molnár på Lunds Tekniska Högskola. Här redovisar författarna, som svarar för innehållet, sina viktigaste fynd samt slutsatser och rekommendationer för framtida satsningar på byggandets ICT. Karlskrona mars 2008. Ulf Troedson Överdirektör Boverket.

(6) . Nyttan av ICT för byggbranschen.

(7) Sammanfattning. . Innehåll. Sammanfattning. . ................................................................................................................................................................................................... Projektets bakgrund och genomförande Bakgrund och syfte Metod och genomförande Kvantitativa undersökningar Kvalitativa undersökningar Organisation, deltagare och finansiering Rapportens innehåll. . ............................................................ 7. 11. 11 11 12 13 15 16. ...................................................................................................................................................................................... . ........................................................................................................................................................ ............................................................................................................................................... ..................................................................................................................................................... . ......................................................................................... ................................................................................................................................................................................. Byggsektorns utmaningar. ............................................................................................................................................ Den svenska byggsektorn 2006 Olika byggprocesser Avsaknaden av effektivt ICT-stöd. ............................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................... ......................................................................................................................... Nulägesbeskrivning – traditionellt flerbostadsbyggande. ...................................................................................................................................................................... Flerbostadsbyggandet i siffror Flerbostadsbyggandets arbetsprocesser ICT-användning i traditionellt flerbostadsbyggande. ......................................................................................................................................................................... 29. Branschaktörernas syn på ICT-utvecklingen Goda exempel och utvecklingsområden Informationsstrukturer för samverkan i byggprojekt. .......................................................................... . .......................................................................................... ............................................. Analyser, slutsatser och rekommendationer Analyser och slutsatser Rekommendationer Implementering. . ...................................... 37. ..................................................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................................................................. 43. ............................................................................................................................................................................................................................................. 45. ............................................................................................................................................................................................................................................. 59. ............................................................................................................................................................................................................................................. 99. Referenser. Bilaga 3. 29 32 35. 37 41 42. ................................................................................................................................................................... ................................................................................................................................................................................ Bilaga 2. 21. ............................................. ......................................................................................... Bilaga 1. 17 18 20. 21 22 24. ....................................................................................................................................... Utvecklingsområden. 17.

(8) . Nyttan av ICT för byggbranschen.

(9) Sammanfattning. . Sammanfattning. Denna rapport redovisar resultaten av projektet ”Undersökning av nyttan av ICT 1 för industrialisering av projekt- och produktprocesser i byggindustrin” även benämnt BICT efter den engelska titeln ”Benefits of ICT for industrialization of the construction industry”. Projektets syfte har varit att skapa en samsyn mellan forskare och praktiker om nyttan av informations- och kommunikationsteknologi, ICT, för industrialisering av byggindustrin. Bakgrunden är att representanter för byggindustrin, både i Sverige och internationellt, har uppfattat att forskningsresultat inte motsvarat aktuella behov av användbara verktyg för tillämpning i byggprojekt. För att skapa en samsyn mellan forskare och praktiker har projektets genomförande organiserats som en gemensam analys av problem och behov vid informationshantering i byggprocessen. I projektet har forskare och praktiker gemensamt behandlat problem och definierat fokusområden där ICT kan ha en avgörande betydelse för ökad effektivitet och kvalitet. Målet har varit att skapa en grund för fortsatta gemensamma satsningar på innovationer inom ICT som främjar ett industrialiserat byggande. Det är en förhoppning att framtida utvecklingsprogram, liksom praktiska dagliga förbättringar kan ha nytta av projektets resultat. Moderna objektorienterade CAD-system, med väldefinierade informationsstrukturer och verktyg med fungerande kommunikationsgränssnitt, har inom den tillverkande industrin visat sig utgöra en nödvändig beståndsdel för att skapa ett fungerande informationsflöde mellan produktutveckling, produktion, materialförsörjning och underhåll. ICT applikationer som stödjer en sådan informationsprocess saknas i dagens byggande. Projektets utgångspunkt är att FoU inom ICT har en väsentlig roll i förändringen från en traditionell till en mer industrialiserad byggprocess. En inledande fallstudie bekräftar bilden av det traditionella flerbostadsbyggandets splittrade natur. Ett stort antal aktörer försöker var och. 1. ICT är den engelska förkortningen för informations- och kommunikationsteknologi..

(10) . Nyttan av ICT för byggbranschen. en på sitt håll att leva upp till sina åtaganden genom att agera på ett för den egna organisationen rationellt sätt. Styrningen mot en gemensam helhetsnytta är svag, vilket gör att områden i behov av samordning och samverkan blir eftersatta. ICT-användningen är ett exempel på ett sådant område där brist på standardiserade informationsstrukturer och gränssnitt för informationsutväxling har medfört att aktörer som är involverade i produktbestämningen fortfarande utväxlar produktinformation i traditionella ritningar och dokument. Likartad information återskapas av de olika aktörerna i flera olika steg, med uppenbar fara för misstag. Utveckling av ICT-stöd som är bättre anpassat till aktörernas samlade behov och invanda arbetsmönster skulle kunna förbättra den traditionella processen. I en enkät har nyckelpersoner i branschen representerande både praktiker och forskare beskrivit problem och möjligheter inom ett antal fokusområden där ICT bedöms kunna skapa väsentlig nytta och effektivisera flerbostadsbyggandet på kort och medellång sikt. Enkäten visar att inom den gängse affärsmodellen för produktion av flerbostadshus saknar beställare verktyg för att skapa en sammanhållen informationshantering. Redan idag verkar krav på effektivisering som pådrivande för integration av informationshanteringen inom delar av byggprocessen. Etablering av varumärken i form av bostäder skapade av en identifierbar aktör på en marknad, leder till en utveckling där ägare av varumärken i högre grad måste använda modern ICT som sammanhållande verktyg i en mer industrialiserad byggprocess. Det traditionella byggandet saknar idag drivande aktörer som kan skapa ett nationellt gemensamt ramverk för effektiv informationshantering. En sektorsgemensam satsning med offentlig stöttning förefaller vara nödvändig för att komma vidare inom byggandets ICT. En sektorsgemensam satsning på utveckling av byggandets ICT bör föregås av en affärs- och behovsanalys som belyser ICT-frågornas strategiska betydelse hos ett brett spektrum av aktörer. Dokumentation av produkt- och processprestanda med hjälp av kvantifierbara nyckelparametrar är en förutsättning för att byggsektorns företag ska få tillgång till rationella beslutsunderlag inför nya ICT-investeringar. En satsning behövs på forskning och utbildning kring en strukturerad och därmed analyserbar beskrivning av byggsektorns processer. Modernt objektbaserat ICT-stöd behövs också för att beskriva produkter och länka samman aktörerna i en industrialiserad byggprocess. Störst nytta med modern ICT uppkommer när information utväxlas utan onödig handpåläggning. Detta kräver att processerna har en tydlig ägare och att denna arbetar tillräckligt strukturerat för att kunna utvinna den potential som modern ICT tillför i en sammanhållen byggprocess. I de flesta steg i byggprocessen finns möjligheter till samverkan och samordning, med potential att öka informationsutbytet och höja tillförlitligheten i informationsflödet gentemot andra aktörer och processer. För att öka tillförlitligheten i informationen måste den struktureras och anpassas till byggprocessens olika skeden på ett sätt som kan accepteras av alla aktörer i byggbranschen. Informationen måste också kunna förmedlas i processen utan att återskapas, men ändå stämma med de olika arbetssätt och strukturer som finns. Genom att se informationsmodellen som det centrala i processen och dokumenten som olika vyer av denna informationsmassa undviks många tolkningsproblem..

(11) Sammanfattning. . Användning av 3D och objektorientering måste starta tidigt i processerna för att skapa ett enhetligt arbetssätt och ett kontinuerligt informationsflöde mellan skeden och applikationer. Detta kräver utveckling av branschgemensamma standarder för digital leverans av projektdokument. Idag pågår ett antal nationella initiativ runt om i världen för att skapa nationella klassifikationer och för att kartlägga hur informationsflödet mellan olika aktörer ska organiseras i en modellbaserad projekteringsprocess. Dessa arbeten utgår från den internationella ramstandarden för byggklassifikation ISO 12006-2, i vars utveckling Sverige har haft en ledande roll. Här bör även Sverige ta ett initiativ för att anpassa nationella klassificeringsstandarder inom byggområdet (till exempel BSAB) till en modellbaserad process. Detta är en förutsättning för att mindre aktörer i byggsektorn ska kunna delta i nästa utvecklingsfas – industrialiseringen av byggandet. I rapporten formuleras ett antal rekommendationer för hur svensk byggbransch ska kunna skapa en branschgemensam plattform för användning av modern objektorienterad ICT, som i korthet går ut på att: • Genomföra en affärs- och behovsanalys som belyser ICT-frågornas strategiska betydelse hos ett brett spektrum av aktörer. • Skapa ett ”råd för digitalt byggande”, med uppgift att möjliggöra en övergång till ett digitalt byggande. • Formulera ett generellt informationsramverk för byggande och förvaltning med klasser och egenskaper oberoende av överföringsformat. • Definiera den legala statusen hos projektinformationens databaser och dokument. • Möjliggöra att information kan transformeras mellan olika verifierade format. • Genomföra det praktiska arbetet med definitioner av ramverket stegvis i projekt..

(12) 10. Nyttan av ICT för byggbranschen.

(13) Projektets bakgrund och genomförande. 11. Projektets bakgrund och genomförande. Bakgrund och syfte Flera nationella och europeiska forskningsprogram med inriktning mot byggandets informations- och kommunikationsteknologi, ICT, har givit väsentliga bidrag till effektiviseringen av byggsektorn, till exempel det svenska IT Bygg&Fastighet 2002. Trots positiva utvärderingar av programmen upplever aktörerna i byggsektorn, både i Sverige och internationellt, att det finns en bristande överensstämmelse mellan de vetenskapliga resultaten och de aktuella behoven av ICT i sektorn. Projektets utgångspunkt är att FoU inom ICT har en väsentlig roll i förändringen från en traditionell till en industrialiserad byggprocess. Det är därför angeläget att en ömsesidig förståelse och samsyn utvecklas mellan forskare och byggindustri om möjligheterna med ICT att bidra till byggsektorns effektivisering. Projektets syfte har varit att genom samarbete i projektet etablera en samsyn mellan forskare och praktiker om nyttan av modern ICT för industrialisering av byggindustrin. Detta skapar en grund för fortsatta gemensamma satsningar på innovationer inom ICT för ett industrialiserat byggande. Framtida utvecklingsprogram, liksom praktiska dagliga förbättringar kan baseras på resultaten av detta projekt.. Metod och genomförande Inom ramen för projektet har kvantitativa och kvalitativa undersökningar genomförts för att kartlägga nuläget avseende ICT-processer, främst i traditionellt men även i industriellt byggande, identifiera ett antal framtidsscenarion där ICT-användningen kan komma att spela en viktig roll samt visa på utvecklingsområden som bedöms ha stor betydelse för att effektivisera flerbostadsbyggandet på kort och medellång sikt. Figur 1.1 visar hur de olika undersökningarna har bidragit till projektets resultat. För att säkerställa resultatens giltighet och användbarhet avgränsades projektet till svenskt flerbostadsbyggande, som under 2006 utgjorde 23 procent av byggsektorns omsättning, källa Industrifakta. Valet av flerbostadsbyggandet som studieobjekt motiverades även av de stora effektiviseringsbehoven som har identifierats i tidigare utredningar (Byggkommissionen 2002)..

(14) 12. Nyttan av ICT för byggbranschen. Kvantitativa undersökningar Flerbostadshus byggda 2005. Undersökningen genomfördes för att kartlägga byggandet av flerbostadshus och omfattar alla flerbostadsprojekt med byggstart under 2005, källa Sverige Bygger, totalt cirka 360 projekt med 18 500 lägenheter. Lägenheternas geografiska fördelning, överlåtelseform, entreprenadform, lägenhetsyta, projekterings- och produktionskostnad samt det dominerande materialet i bärande stommen ingick i analysen. Undersökningen genomfördes av Robert Larsson och Ronny Andersson, båda Cementa/LTH under 2006. Gfk Sverige AB kontrollerade, rättade och kompletterade dataunderlaget genom telefonsamtal till varje projekt. Resultaten ger ett bidrag till nulägesbeskrivningen av det traditionella flerbostadsbyggandet. Undersökningens resultat redovisas i detalj i Bilaga 5. Bilagan finns på www.caad.lth.se/cits.. Aktivitet. Byggt 2005. Resultat. Nulägesbeskrivning traditionellt flerbostadsbyggande. Enkät med byggnadskonstruktörer Workshops med expertgrupp Fallstudie – Kartläggning av ICT-processer i traditionella flerbostadsprojekt Enkät – Undersökning av ICT-processer hos industriella byggare. Nulägesanalys industriellt flerbostadsbyggande. Workshops med CSTB/Frankrike Enkätundersökning med aktiva utvecklare Utvecklingsområden State-of-the-Art – Utvalda nyckelområden Stödanalys – Informationsstrukturer för samverkan i byggprojekt 5. Figur 1.1 Förhållande mellan genomförda undersökningar och projektets resultat. Telefonintervjuer med byggnadskonstruktörer. Undersökningen genomfördes för att kartlägga vilka IT-verktyg som byggnadskonstruktörer använder idag samt vilket behov som finns vad det gäller förbättrad arbetsmetodik, utväxling av digital information och programvaror. I ett statistiskt urval från alla flerbostadsprojekten påbörjade under 2005 identifierades 33 projekt med platsgjuten betongstomme. Inom dessa 33 projekt gjordes telefonintervjuer med byggnadskonstruktörer delaktiga i projektering av flerbostadshus med stomme av platsgjuten betong genomfördes under juni-augusti 2006 av Robert Larsson, Cementa/LTH i samarbete med Gfk Sverige AB. Resultaten ger ett bidrag till nulägesbeskrivningen av det traditionella flerbostadsbyggandet..

(15) Projektets bakgrund och genomförande. 13. Kvalitativa undersökningar Workshops med expertgrupp. Projektets expertgrupp fungerade som en arbetande referensgrupp med den huvudsakliga rollen att validera arbetsgruppens resultat men även att förse denna med erfarenheter och nyttiga råd inför beslut i projektets olika faser. Tre workshops arrangerades enligt det följande; 1. Första workshopen resulterade i anvisningar för val av studieobjekt och utvecklingsområden samt utformning av intervjufrågor inför en fallstudie av ICT-processerna i ett traditionellt flerbostadsprojekt. 2. Under andra workshopen utvärderades resultaten från fallstudien. 3. Tredje workshopen ägnades åt utvärdering av resultaten av en enkät med aktiva ICT-utvecklare inom byggsektorn samt för en brainstorming kring framtida scenarion där modern ICT väsentligt bidrar till flerbostadsbyggandets effektivisering. Kartläggning av ICT-processerna i ett traditionellt flerbostadsprojekt – fallstudie. Syftet med kartläggningen var att beskriva projekterings- och produktionsprocesserna samt dagens användning av ICT i ett representativt svenskt flerbostadsprojekt. Resultaten användes vid beskrivningen av nuläget när det gäller traditionellt flerbostadsbyggande. Val av studieobjekt gjordes i samarbete med projektets expertgrupp, då hänsyn togs även till resultat från undersökningen av flerbostadshus påbörjade under 2005. Kartläggningen genomfördes som halvstrukturerade intervjuer med byggherrens projektledare, arkitekten, byggnads- och prefabkonstruktören, huvudentreprenörens projekteringsledare, platschef, inköpare och arbetschef, ventilationskonstruktören/-entreprenören och fönsterleverantören. Kartläggningens resultat användes till att identifiera utvecklingsområden där modernt ICT-stöd kunde bidra till ökad produktivitet och förbättrad kvalitet i traditionella flerbostadsprojekt. Kartläggningen genomfördes av Miklós Molnár, LTH, under perioden april-juni 2006. På respondenternas begäran har svaren och även själva projektet avidentifierats. Arbetet har dock fakta- och kvalitetsgranskats öppet av den svenska arbetsgruppen. Kartläggningens resultat redovisas i Bilaga 4 (bilagan finns på www.caad. lth.se/cits) samt i två artiklar på 24e CIB – W78 konferensen i Maribor, 26-29 juni 2007, (Molnár et al 2007) och (Zarli et al 2007). Kartläggning av ICT-processerna inom industriellt byggande. Syftet i denna del av projektet är att få en överblick över processer och system i det industriella byggandet. Avsikten är inte att i detalj beskriva den interna informationshanteringen men att ge en överblick över huvudtyper av programvaror i processerna. Redogörelsen baseras på litteraturstudier samt en enkät ställd till tre ledande svenska företag inom området industriellt byggande, Open House Production AB, NCC Komponent AB och Strängbetong AB. Enkätsvaren har anonymiserats och arbetats in i den löpande texten eftersom syftet inte är att kartlägga det enskilda företagets informationshantering. Resultatet ger en fingervisning om den riktning den traditionella byggbranschens utvecklingsarbete kan förväntas ta. Kartläggningen genomfördes av Anders Ekholm, LTH, under perioden februari-mars 2007. Resultaten redovisas i Bilaga 1..

(16) 14. Nyttan av ICT för byggbranschen. Enkätundersökning med aktiva utvecklare. Syftet med enkäten var att dels validera fallstudien, dels att värdera potentialen avseende förbättrad produktivitet och kvalitet med ett antal ICTrelaterade utvecklingsområden identifierade av projektets arbetsgrupp. Respondenterna fick möjlighet att föreslå åtgärder för att åstadkomma förbättringar inom de aktuella områdena och även bedöma åtgärdernas implementerbarhet. Respondenterna fick även möjlighet att självständigt identifiera utvecklingsområden och föreslå förbättringsåtgärder enligt mönster i de fördefinierade frågorna. Undersökningen genomfördes som en skriftlig enkät med 36 aktiva utvecklare som valdes ut från 120 personer verksamma inom svensk byggindustri eller högskola/byggforskning. Som aktiva utvecklare identifierades personer som under perioden 2003–2005 hade publicerat ICTrelaterade artiklar i vetenskapliga/tekniska tidskrifter eller hållit föredrag på konferenser respektive branschseminarier. Under urvalsprocessen kontaktades respondenterna först per brev och sedan per telefon och tillfrågades huruvida de samtyckte till att delta i undersökningen. Av de 36 personer som samtyckte deltog 28 personer i undersökningen (respon denter). Två personer avstod på grund av sjukdom medan övriga sex personer angav den alltför stora arbetsbördan som skäl för att inte delta i enkätundersökningen. Undersökningen genomfördes av projektets arbetsgrupp i samarbete med Gfk Sverige AB under november–december 2006. Resultaten användes vid identifiering av ICT-relaterade utvecklingsområden och redovisas i detalj i Bilaga 2. State-of-the-art studie kring nyckelområden inom ICT. State-of-the-art studien genomfördes för att identifiera moderna ICT-til�lämpningar som kan bidra till industrialisering av svenskt och franskt flerbostadsbyggande med fokus på nytta som kan levereras på kort eller medellång sikt. De frågor som gruppen särskilt studerat motsvaras av de som branschaktörerna behandlat i enkäten och avser hur ICT kan stödja utvecklingen av byggandets industrialisering genom: 1. Visualisering och samordning av 3D-modeller med stöd av VR. 2. Mängdavtagning med stöd av objektorienterade 3D-modeller. 3. Programvaror som stödjer integrerad informationshantering. 4. Stöd för erfarenhetsåterföring. 5. Stöd för hantering av livscykelinformation hos byggandets system och komponenter. Resultaten från State-of-the-Art studien kompletterar enkätens bild av branschens utvecklingsbehov. Arbetet redovisas i tre artiklar som presenterades vid 24e CIB – W78 konferensen i Maribor, 26–29 juni 2007 (Robertson et al 2007, Olofsson et al 2007 samt Zarli et al 2007). Informationsstrukturer för samverkan i byggprojekt. Denna rapport behandlar frågor som aktualiseras genom ökad digital informationshantering i byggprojekt. I rapporten kartläggs ett projekts dokument, hur de skapats och vilken relation de har till varandra och till en tänkt informationsmodell. Motsvarande arbeten i Danmark och Norge belyses. Slutligen lämnas förslag på riktlinjer, organisation och metoder.

(17) Projektets bakgrund och genomförande. 15. som krävs för att informationsutbytet i branschen ska kunna ske med modern objektorienterad ICT. Rapporten har utarbetats av Jan Anders Jönsson civilingenjör SVR, Åkej AB. Pål Hansson, Tyréns, har medverkat i de delar som behandlar CAD och CAM. Professor Anders Ekholm, Projekteringsmetodik LTH, har med sina synpunkter och råd bidragit till rapportens slutgiltiga utformning. Rapporten presenteras i sin helhet i Bilaga 3. Workshops med CSTB. Samarbetet med franska CSTB behandlade i huvudsak forskargruppens syn på ICT-utvecklingen på kort- och medellång sikt. En annan målsättning var att etablera kontakter med internationellt aktiva forskningsmiljöer. Två gemensamma workshops har hållits: 1. På första workshopen identifierades ett antal ICT-områden som bedömdes som särskilt betydelsefulla för utveckling av svenskt och franskt bostadsbyggande. Ett samtal inleddes med franska och finländska representanter för EraBuildprojektet StratCon. 2. Andra workshopen ägnades åt utvärderingen av projektets resultat och fortsatta diskussioner om EraBuildprojektet StratCon.. Organisation, deltagare och finansiering. Det svenska arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp bestående av: • Anders Ekholm, Lunds Tekniska Högskola, projektansvarig. • Ronny Andersson, Cementa AB samt Lunds Tekniska Högskola, projektledare implementering. • Miklós Molnár, Lunds Tekniska Högskola. • Thomas Olofsson, Luleå Tekniska Universitet. • Christer Karström, NCC Construction Sverige AB. • Inge Andersson, Skandinaviska Byggelement AB. Flertalet personer från svenska högskolor och företag aktiva inom svensk byggbransch har lämnat bidrag till projektet genom att delta i expertgrupp, ställa upp i intervjuer och besvara enkätfrågor. Totalt har ett 50-tal personer engagerats i projektets olika delar i linje med projektets syfte att brett skapa en gemensam syn mellan akademi och näringsliv. Marknadsundersökningsföretaget Gfk Sverige AB har anlitats för att kvalitetssäkra, planera och genomföra en del av undersökningarna. Jan-Anders Jönsson, Åkej AB, har anlitats för att genomföra en studie kring förutsättningar och möjligheter för digital informationshantering i byggprojekt. Expertgruppen, vars medlemmar representerade de viktigaste aktörerna i den traditionella byggprocessen, bestod av Maud Karlström, White Arkitekter, Mats Persson, Tyréns Byggkonstruktion, Christian Lindfors, NCC Construction (f.n. Tyréns Temaplan), Davod Tagizade, Skandinaviska Byggelement AB, Jan-Anders Jönsson, Åkej AB och Pål Hansson, Tyréns IT. För att underlätta uppkomsten av ett internationellt nätverk inom detta område genomfördes arbetet i samverkan mellan svenska och franska forskare och praktiker. Genom löpande avstämningar med ett annat sam-.

(18) 16. Nyttan av ICT för byggbranschen. tidigt pågående projekt, StratCon (www.strat-con.org), skedde samverkan även med finska forskare. Det franska arbetet inom CSTB har bedrivits av Alain Zarli och Marc Bourdeau. Projektet genomfördes med finansiellt stöd från FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande), BIC (Byggsektorns Innovationscentrum), Boverkets Byggkostnadsforum, Industrigruppen för FoU-område ICT2008 samt Multiconcrete (Cementa, Svenska Fabriksbetongföreningen, Abetong, Betongindustri, Färdig Betong, Skandinaviska Byggelement och Swerock). Bilaga 3 om ”Informationsstrukturer för samverkan i byggprojekt” genomfördes i samarbete med ”ICT i byggsektorn – nätverk för utveckling”. som finansierades av Interreg IIIA. Detta material kommer också att publiceras i det projektet. Medlemmar i CITS (Centrum för Informationsteknik i Samhällsbyggnad vid LTH) bidrog med eget arbete.. Rapportens innehåll Projektets resultat presenteras i detalj i bilagorna. Dessa är i olika grad sammanfattade i rapporten som har följande innehåll: • I avsnittet Byggsektorns utmaningar ges en kortfattad beskrivning av svensk byggsektor. Beskrivningen är ett stöd för de rekommendationer som ges sist i rapporten. • I avsnittet Nulägesbeskrivning – traditionellt byggande sammanfattas nuläget beträffande informationshanteringen i traditionellt flerbostadsbyggande med utgångspunkt i genomförda delstudier. • I avsnittet Utvecklingsområden behandlas olika utvecklingsområden med utgångspunkt i genomförda delstudier. • Sista avsnittet innehåller sammanfattande analyser, slutsatser och rekommendationer..

(19) Byggsektorns utmaningar. 17. Byggsektorns utmaningar. Den svenska byggsektorn 2006 Den svenska byggsektorn delas vanligen upp i olika segment, figur 2.1. De dominerande sektorerna avseende sammantagna bygginvesteringar och underhållskostnader utgörs av Infrastruktur och anläggningar 28 procent, Flerbostadshus 23 procent samt Småhus 18 procent. Detaljhandel 11,1. Skolor, utbildning 10,8 Vård och omsorg 6,9. Kontor, hotell, privata tjänster 27,6. Offentliga tjänster, samfärdsel 24,1. Industri, lager 18,1. Infrastruktur, anläggningar 91,1. Flerbostadshus 75,1. Småhus 57,5. Figur 2.1. Den svenskaoch byggsektorn omsatte 2006 cirka 322 Mdkr Bygginvesteringar underhåll 2006, totalt 322,3 miljarder SEKvarav knappt hälften avser nybyggnad, källa Industrifakta. I praktiken är varje byggsegment unikt då kundstruktur, produkter, aktörs struktur, koppling till drift och underhåll samt komplexitet är olika i varje segment. Marknaden är huvudsakligen regional eller nationell även om byggmaterialleverantörerna är en grupp som är relativt internationell. Man kan uttrycka det som att de institutionella, affärsmässiga och geografiska ramarna för segmenten är olika. Detta måste man beakta när man utreder, diskuterar och uttalar sig om byggsektorn..

(20) 18. Nyttan av ICT för byggbranschen. Olika byggprocesser Byggsektorn har traditionellt en stark fokus på enstaka projekt. Varje enskilt projekt utvecklar och producerar sin egen unika slutprodukt, oftast med nya projektdeltagare vid varje tillfälle, vilket brukar beskrivas enligt figur 2.2.. Figur 2.2. Det traditionella byggandets projektfokus.. Jämfört med den tillverkande industrin har svensk byggindustri länge dragits med en betydligt sämre produktivitetsoch kvalitetsutveckling. Byggsektorns eftersläpning förklaras ofta med dess starka fokusering på enstaka projekt. Generellt sett är byggsektorn mycket bra på projekt men bristen på kontinuitet i produktutveckling och produktion tycks leda till återkommande kvalitetsproblem och låg produktivitet. Den pågående industrialiseringen av byggandet, i synnerhet branschens initiativ inom industriellt byggande syftar till ökat processfokus (Lessing 2006).. Figur 2.3 Den industriella byggprocessen, där produkt- och process utveckling är separerade och sker utanför de olika byggprojekten (Lessing 2006)..

(21) Byggsektorns utmaningar. 19. Grundtanken i en industriell process är att produkt- och processutveckling skiljs från projektutveckling, se figur 2.3. Lång erfarenhet från den tillverkande industrin, typ fordonsindustrin, visar att kontinuerlig och systematisk produkt- och processutveckling är grundläggande för produktivitetsoch kvalitetsförbättringar. Detta är utgångspunkten för de satsningar som nu görs, bland annat av svenska byggföretag, inom industriellt byggande. Materialleverantörerna, till exempel fönstertillverkare och betongelementindustri, arbetar enligt industriella principer med tydlig åtskillnad mellan produktutveckling och enstaka projekt. De två beskrivna processerna kan karakteriseras som följer: • Traditionell byggprocess – projektet är i fokus. • Industriell byggprocess – produkt- och processutvecklingen är separerade från byggprojektet. Ibland används begreppet Industrialiserat byggande som innebär att i den traditionella processen med olika metoder effektiviserar arbetet. Huruvida ett byggprojekt är projektorienterat eller processorienterat beror också på typen av projekt. Figur 2.4 visar att det traditionella byggandet av flerbostadshus och kontor har en stark projektfokus men utförs i standardiserade processer. Genom standardisering av både produkter och processer kan det traditionella byggandet övergå till industriellt byggande. Matrisen visar också exempel på projekt där både processer och produkter kan betraktas som specifika, till exempel ambassader och konserthus. De ställer oftast höga krav på arkitektonisk utformning, medan projekt med en mera standardiserad utformning, till exempel köpcentra och företagsbyar, inte ställer samma krav.. Figur 2.4. Ramarna för olika byggsegment är olika för olika byggnadsverk. Ett sätt att klassificera detta på är utifrån hur unika produkterna respektive processerna är..

(22) 20. Nyttan av ICT för byggbranschen. Avsaknaden av effektivt ICT-stöd Byggsektorns produkter är unika på grund av deras betydelse för samhällets utveckling och miljö. Trots denna betydelse kännetecknas sektorn av stora kvalitetsbrister och låg produktivitet Byggkommissionen (2002). Flera undersökningar påvisar att stora effektiviseringsvinster är möjliga och ”slöseriet” inom byggsektorn är mycket omfattande. Dessa utmaningar och förslag på förbättringar behandlas bland annat i Josephson och Saukkoriipi (2005), Apleberger et al. (2007) samt Byggkommittén (2004). Modern objektorienterad informations- och kommunikationsteknologi, ICT, med väldefinierade informationsstrukturer och verktyg med fungerande kommunikationsgränssnitt, har inom den tillverkande industrin visat sig utgöra en nödvändig beståndsdel för att skapa en fungerande helhet av produktutvecklings-, produktions-, materialförsörjningsoch underhållsprocesserna. ICT på denna utvecklingsnivå saknas dock i dagens byggande. Europeisk byggindustri har genom organisationen ECTP, European Construction Technology Platform, år 2005 presenterat en plan med syfte att bidra till utvecklingen av en konkurrenskraftig byggindustri och långsiktigt hållbar byggd miljö. Man betonar betydelsen av ICT, informations- och kommunikationsteknologin, som ett betydelsefullt medel att nå dessa mål (http://www.ectp.org/fa_pict.asp). Internationellt pågår bland annat två utvecklingsprojekt som beskriver nödvändiga tekniksteg för ICT-stöd inom byggsektorn, det amerikanska FIATECH (www.fiatech.org) och det europeiska StratCon (www.stratcon.org). FIATECH är ett brett industriinitiativ med säte vid University of Austin, Texas, USA. Man har utvecklat en handlingsplan, en så kallad “roadmap”, med syfte att utveckla, demonstrera och implementera fullt integrerade teknologier för att skapa bästa företagsnytta under hela livscykeln för byggprojekt. Målet är att ”skapa en grund för livscykelorienterad och integrerad informationshantering som kan tillämpas i byggande och förvaltning” (www.fiatech.org/projects/roadmap/integrateddata.html). Strat-CONs syfte är att bidra till utvecklingen av ett FoU-program om byggandets ICT inom ECTP. Strat-CON behandlar huvudsakligen teknik utveckling och inte de institutionella, affärsmässiga samt geografiska ramarna som i praktiken avgör teknikens användning..

(23) Nulägesbeskrivning – traditionellt flerbostadsbyggande. 21. Nulägesbeskrivning – traditionellt flerbostadsbyggande. I detta avsnitt ges en nulägesbeskrivning av svenskt flerbostadsbyggande år 2005–2006. Beskrivningen ger en orientering om marknadsläget samt en bild över de viktigaste produktbestämnings- och produktionsprocesserna i dagens flerbostadsbyggande med fokus på ICT-användning. Ett antal utvecklingsområden identifieras där ICT bedöms kunna bidra till ökad produktivitet och effektivitet.. Flerbostadsbyggandet i siffror Svenskt flerbostadsbyggande har ett par år in i det nya millenniet upplevt en positiv utveckling med en kontinuerlig tillväxttakt när det gäller antal färdigställda lägenheter på. Under 2005 igångsattes 360 flerbostadsprojekt med sammanlagt cirka 18 000 lägenheter. Drygt hälften (53 procent) av lägenheterna omsattes som hyresrätter, medan övriga som bostadsrätter. Många nybyggda bostadsrätter uppförs som utvecklingsprojekt, där projektutvecklaren, ofta ett stort bygg- och fastighetsföretag, direkt efter färdigställandet säljer vidare de nybyggda bostäderna till en nybildad bostadsrättsförening. Storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund stod för 58 procent av flerbostadsbyggandet, övriga Sverige för 42 procent. En liknande koncentration kunde iakttas även när det gäller de viktigaste aktörernas andel av flerbostadsmarknaden – de fyra största byggentreprenörerna Skanska, NCC, Peab och JM hade en nationell marknadsandel på 64 procent. Koncentrationen är på konsultsidan huvudsakligen regional, där de största byggkonstruktionskonsulterna endast projekterar cirka 4 procent vardera av de flerbostadshus som påbörjades under 2005. Den vanligaste entreprenadformen var totalentreprenad (57 procent), följt av generalentreprenad (23 procent) och delad entreprenad (20 procent)..

(24) 22. Nyttan av ICT för byggbranschen. Flerbostadsbyggandets arbetsprocesser Arbetsprocesserna i samband med nybyggnation av ett typiskt svenskt flerbostadshus kan hänföras till produktbestämning och produktion. När det gäller nyproduktion av bostadsrätter tillkommer även processerna för markanskaffning, detaljplanering samt försäljning av lägenheterna. Aktiviteterna kopplade till produktbestämning genomförs i utredningsrespektive projekteringsskedena. Av de 28 aktiva utvecklarna ansåg 22 att projektet var representativt för svenskt flerbostadsbyggande 2005 medan 24 ansåg att projektet var representativt avseende använda ICT-stöd. Ett bostadsprojekt initieras när en byggherre, ofta baserat på prognoser, marknadsstudier eller försäljningsstatisktik, identifierar ett behov som bedöms vara tillräckligt starkt för att med rimlig risk kunna garantera avsättning för de nyproducerade lägenheterna. Ett byggnadsprogram med de viktigaste kraven på det planerade flerbostadshuset tas fram, varefter en arkitekt anlitas för att ta fram skisser. Planer, fasader och relevanta sektioner ritas i ett antal omgångar tills både beställare, arkitekt och myndigheter är nöjda med resultatet. Köks- och badrumsinredning, fönster, dörrar och ytskikt väljs utifrån byggherrens ramavtal med leverantörer och resulterar i rums- och byggnadsbeskrivningar. Preliminärt väljs stommaterial och ofta även produktionsteknik utifrån byggherrens önskemål. En byggnadskonstruktör anlitas för att genomföra analyser avseende spännvidder, bjälklagstjocklekar, behovet av pelare och väggar, m.m. Avstämningar görs med tilltänkta stomleverantörer. Byggherrens tekniska konsulter ansvarar för byggnadens energi- och ljudegenskaper. Principlösningar för utformning av installationer för klimatisering, elförsörjning, belysning, vatten och avloppsledningar och hiss, m.m., analyseras. Utrymnings- och brandsäkerhet analyseras, varefter resultaten sammanfattas i rambeskrivningar för ventilations-, el-, vatten och sanitetsinstallationer och i förekommande fall hissar. Ritningsunderlag, rums- och byggnadsbeskrivningar samt tekniska specifikationer tillsammans utgör förslagshandlingarna, som utgör underlag för förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget lämnas över till totalentreprenörer. Vid byggande av bostadsrätter tillhör totalentreprenören ofta samma organisation som byggherren och blir utvald på förhand. Efter en grov mängdberäkning och upprättande av en preliminär tidplan skickas förfrågningsunderlaget ut till materialleverantörer och underentreprenörer för anbudsräkning. Mängdberäkning genomförs ofta för hand av såväl totalentreprenör som underentreprenörer. ” Mängdavtagning sker med papper, penna och linjal från ritningar… Under kalkylarbetet sker mycket utskick av ritningar och handarbete.”. [Citat från byggentreprenörens kalkylator intervjuad i fallstudie]. Anbuden från UE och materialleverantörer värderas och underlaget med kostnader och tider sammanställs till en huvudtidplan och anbudshandlingar. Anbud från totalentreprenören värderas av byggherren. Förhandlingar sker för att komma överens om priset, vilket ofta föranleder ändr.

(25) Nulägesbeskrivning – traditionellt flerbostadsbyggande. 23. ingar. Arkitekten och byggherrens teknikkonsulter anlitas för att ta hand om kompletterande utredningar och ändringar. Ytterligare förhandlingar sker varefter underlaget sammanställs till huvudhandlingar. Kontrakt tecknas och bygglov söks. Efter accepterat anbud upphandlar totalentreprenören projektörerna. På grund av integration mellan projektörer och entreprenörer i installationsbranschen innebär detta att även underentreprenörerna blir upphandlade. Byggentreprenörens projekteringsledare samordnar projekteringen. Projekteringsmöten hålls cirka varannan vecka. ” Projekteringsmöten med upp till 15 deltagare är inte effektivt som kommunikationskanal…Det kan hända att tre personer diskuterar en enda sak mycket länge medan 12 väntar…Installationsfrågor diskuteras ofta efter projekteringsmötet. Projekteringsmötena är snarare avstämningsmöten för att identifiera och lösa problem.” . [Citat från ventilationskonsult intervjuad i fallstudie]. Arkitekten bestämmer och tar fram detaljritningar över trappor, balkonger, eventuella inglasningar, m.m. Byggnadskonstruktören genomför beräkningar över grund, stomme, tak, osv., och tar fram detaljerade konstruktionsritningar. När prefabricerade bjälklagselement och bärande väggar används, görs detaljprojekteringen av en prefabentreprenör. Byggnadskonstruktörens projekteringsunderlag överförs ofta manuellt till prefabentreprenörens system för produktionsberedning och i förekommande fall styrning av automatiserad tillverkningsutrustning. På samma sätt behandlas el-projektörens underlag. Projekteringsunderlaget sammanställs till bygghandlingar som används vidare i totalentreprenörens produktionsberedning och produktion. Efter godkända bygghandlingar genomför totalentreprenören en ny mängdavtagning och upprättar detaljerade produktionskalkyler. Tjänster och material upphandlas av underentreprenörer och materialleverantörer. En produktionsbudget samt en detaljerad produktions- och leveranstidplan upprättas. Byggstart sker när tillräckligt antal lägenheter har blivit sålda. Produktionsstyrning sker med hjälp av upprättad tidplan, fortlöpande muntlig kommunikation och samordningsmöten. Underentreprenörernas tidplan är ofta bara löst korrelerat till totalentreprenörens tidplan. ” Samordning sker även med UE, t.ex. vid inläggning av installationerna i samband med tillverkning av bjälklagen (installationerna hamnar i bjälklaget). Likadant med lättväggarna, som innehåller en del installationer. [TOTALENTREPRENÖRENS]s byggare låter ena sidan av lättväggen stå öppen några dagar så att installatörerna kan lägga in sina saker. Sedan skruvar man på gipsskivan. UE måste se till att ha folk på plats vid rätt tider. UE har tidplanen till sin hjälp. Samordningen är dock inte perfekt, det går inte att ange behovet av montörer med större noggrannhet.” [Citat från totalentreprenörens platschef intervjuad i fallstudie].

(26) 24. Nyttan av ICT för byggbranschen. Koordinering av projektering, underentreprenörer och materialleveranser genererar extra mycket muntlig kommunikation, främst i form av telefonsamtal. Det är inte ovanligt att en platschef ringer och tar emot sammanlagt 60 telefonsamtal om dagen (Persson 2006). I aktuell fallstudie deltog cirka 15 projektörer, 20 underentreprenörer samt 40 materialleverantörer. Efter färdigställande besiktigas byggnaden och överlämnas till ägarna tillsammans med besiktningsprotokoll, relationshandlingar, drift- och underhållsinstruktioner och garantibrev. Vid nyproduktion av bostadsrätter är försäljning av de enskilda lägenheterna en process som ofta påbörjas så fort huvudhandlingarna är framtagna och ett avtal har träffats med totalentreprenören. En säljorganisation upprättas. Arkitekten och en reklambyrå anlitas för att ta fram reklamoch säljmaterial. Tillvalslistor tas fram för att styra kunders val av köksinredning, badrum, ytskikt och, i begränsad omfattning, av planlösning. I många fall tillåter byggherren att köparen ändrar i lägenheternas planlösning, vilket kan ställa till problem för både projektörer och byggare. När projekt genomförs i flera etapper är visning av färdiga lägenheter ett viktigt marknadsföringsinstrument. ”Det är svårare att sälja på ritningar. Man hade i och för sig även en visualisering av en lägenhet. Man anlitade en extern konsult för detta. Detta användes bara i början, sen började man visa de färdiga lägenheterna. Denna VR modell användes bara i projektets första etapp.” [Citat från byggherre intervjuad i fallstudie]. ICT-användning i traditionellt flerbostadsbyggande Produktbestämningsskedet. Enkäten med aktiva utvecklare visar att informationshanteringen under produktbestämningen ofta regleras (cirka 65 procent av flerbostadsprojekten) genom styrdokument med varierande nivåer när det gäller ambitionen att åstadkomma en sammanhållen process. Byggherre och totalentreprenörer tar sällan vara på möjligheten att utvinna eventuella nyttor som en formaliserad informationshantering kan tänkas medföra. Samordningsansvaret överlåts till arkitekten. Bristande ICT-kompetens i byggherrens och totalentreprenörens organisation samt svårigheter att kvantifiera eventuella nyttor är ytterligare orsaker till det svaga intresset för en sammanhållen informationshantering. Styrdokumentet, som ofta är en CAD-manual som tillhandahålls av arkitekten, innehåller bestämmelser avseende lagerstrukturer, rutiner för informationsutväxling under produktbestämning, användning av projektnätverk, hårdvara, mjukvara och arkivering. Riktlinjer i Bygghandlingar 90, del 8, ”Redovisning med CAD” används ofta vid utformning av styrdokumenten. Merparten av den tekniska dokumentation som produceras i samband med produktbestämning är dokumentbaserad – främst ritningar och beskrivningar av byggnadens, byggnadsdelars eller enskilda produkters egenskaper. Enskilda aktörer såsom fönster-, trapphus- eller balkong-.

(27) Nulägesbeskrivning – traditionellt flerbostadsbyggande. 25. tillverkare kan tillhandahålla objektorienterade beskrivningar av sina produkter. Detta utnyttjas idag i huvudsak av arkitekter för att studera infästningsdetaljer och eventuella geometriska kollisioner. Utnyttjandet av mervärdet i dagens produktmodeller är därmed begränsat. Till exempel missar man möjligheten till automatiska mängdavtagningar. ”…Det blir ofta fel på antalet fönster, främst på grund av att mängdavtagning sker från planritningar. En 3D-modell hade underlättat korrekt mängdavtagning” [Citat från arkitekt intervjuad i fallstudie]. Det vanligaste projekteringsverktyget i dagens flerbostadsbyggande är 2D AutoCAD. Aktörernas kunskaper är dock varierande, det förekommer fortfarande att viktiga aktörer (till exempel ventilationskonsulter, projekt eringssamordnare, platschefer) inte kan hantera något CAD-verktyg överhuvudtaget. Mindre än 10 procent av byggnadskonstruktörerna involverade i de 33 undersökta flerbostadsprojekten projekterade i 3D-CAD även om man generellt både hade applikationer för 3D, var nöjda med dessa, samt hade tidigare erfarenhet av 3D. 40 procent av byggkonstruktörerna såg inte heller någon nytta med denna modelleringsteknik för egen del i samband med projektering av flerbostadshus. Störst nytta anses tillfalla den aktör som kan exploatera fördelarna med en sammanhållen process med fungerande kommunikation – enligt merparten av byggprocessens aktörer, byggherren. En närliggande förklaring till detta är att flerbostadshus har en lägre teknisk komplexitet i from av installationer etcetera än många andra byggnader som till exempel kontors- och industribyggnader, varför den direkta nyttan i ett enskilt flerbostadshus är lägre. På skalans motsatta ände befinner sig arkitekter, som i allt större utsträckning kan använda 3D-CAD och intresserar sig för produktmodelleringstekniken. Byggmaterialtillverkare är en annan aktörsgrupp som har börjat använda objektorienterad 3D-CAD. Dessa aktörer, till exempel tillverkare av plattbärlag och skalväggar, ser en affärsmässig fördel i att hålla ihop projektering, produktionsstyrning, logistik och ekonomistyrning kring sina produkter med hjälp av objektorienterad CAD. Eftersom plattbärlag och skalväggar innehåller även andra delsystem, såsom installationer, har tillverkarna i praktiken tagit över en del av ansvaret för installationssamordningen. Nyttan med en samordnad projektering, produktionsstyrning och logistik hos enskilda aktörer är dock fortfarande begränsad på hela projektets nivå – alla viktiga aktörer bör arbeta med informationsstrukturer och verktyg som möjliggör produktbestämning kring en gemensam modell för att få full genomslagskraft. Samordning av de olika aktörernas insatser inom produktbestämningsprocessen sker genom formella projekteringsmöten och informell kommunikation såsom telefonsamtal, e-post och även informella möten. Formella projekteringsmöten där alla upphandlade projektörer finns närvarande (typiskt kring 15 olika aktörer) brukar äga rum med två till tre veckors mellanrum. Projekteringsmötena betraktas av många inblandade som ineffektiva, med den huvudsakliga invändningen att avhandlade frågor enbart berör ett fåtal deltagare. Projekteringsunderlag som produceras i projekten utväxlas i cirka hälften av fallen genom en webb-baserad projektplats, projektnätverk. Många.

(28) 26. Nyttan av ICT för byggbranschen. kategorier av projektörer upplever inte de webb-baserade projektplatserna som tillräckligt användarvänliga. Mycket irritation skapas när enskilda aktörer förses med irrelevant information, till exempel ändringar som inte berör den enskilda aktören. Av denna anledning, men förmodligen även på grund av gammal vana, utväxlas mycket av dokumenten genom e-post. Denna problembild var tydlig i fallstudien där entreprenadföretagets egna projektnätverk inte används. Bilden bekräftas även i andra undersökningar (Wikforss 2006). Produktionsskedet. Godkända bygghandlingar utgör som regel underlaget för planering av bostädernas produktion. Inför inköp av material och underentreprenader genomför totalentreprenören en ny mängdavtagning. Detta görs ofta manuellt, varvid information från ritningar överförs till totalentreprenörens datasystem för kalkylering, till exempel MAP. Liknande mängdavtagningar och kalkyler genomförs även av ett antal underentreprenörer och materialleverantörer i samband med anbudsförfrågan. Eftersom varje enskild aktör vill vara säker på att riktig information används som grund för beräkning av mängder och kalkyler, använder alla ett eget system för att hantera mängder och kalkyler. Totalt sett leder detta till redundant information och stora arbetsinsatser för sammanställning och utvärdering av olika anbud. Delar av inköpen, till exempel av bulkvaror, regleras genom centrala avtal på företagsnivå, vilket minskar mängden av utväxlad information. E-handelsavtal mellan större entreprenadföretag och materialleverantörer blir allt vanligare. Produktions- och leveranstidplaner upprättas ofta med hjälp av kommersiella programvaror, till exempel PlanCon. Tidplanerna för totalentreprenörens egna aktiviteter och resurser är relativt noggranna. Underentreprenörernas insatser och leveranstidplanerna bygger däremot på grövre uppskattningar, det vill säga i vanliga fall saknas en verklig samordning av de olika deltagarnas insatser. Detta ökar behovet av kommunikation genom utväxling av e-post, av telefonsamtal samt ibland också personliga besök på arbetsplatsen. Dessutom ordnas samordningsmöten var tredje till fjärde vecka med de viktigaste aktörerna i projektet. Den operativa styrningen sker genom dagliga avstämningar med totalentreprenörens och underentreprenörernas arbetsledare. Ritningar i A3-format är fortfarande det mest använda informationsunderlaget bland arbetarna ute på byggarbetsplatsen. Generellt är muntlig kommunikation och e-post de viktigaste kommunikationskanalerna i samband med produktionsstyrning. Ekonomistyrningen består i huvudsak av fakturahantering och periodiska ekonomiska uppföljningar mot projektets budget. Pappersfakturor skannas av specialiserade företag och attesteras elektroniskt. Ekonomiska analyser och prognoser görs med entreprenörens egenutvecklade analysprogram. När byggherre och totalentreprenör tillhör samma koncern eller vid partnering kan information av ekonomisk natur tillgängliggöras mellan de samverkande parterna..

(29) Nulägesbeskrivning – traditionellt flerbostadsbyggande. 27. Kommunikation med köparen. I samband med byggande av bostadsrätter är kommunikation med presumtiva köpare en högprioriterad aktivitet för projektutvecklaren. Utöver läget är de framtida lägenhetsinnehavarnas önskemål om ytskikt, fast inredning och i viss mån planlösning de huvudsakliga intäktsgenererande faktorerna. Sena ändringar i till exempel planlösningen ställer stora krav på projekteringssamordningen och produktionsstyrningen. Även om både totalentreprenör och projektutvecklare tar betalt för merkostnader som uppstår på grund av ändringar, är kunskaperna kring de verkliga kostnaderna för att upprätthålla den här typen av flexibilitet begränsade. Merparten av kunskaperna kring bostadsbyggandets produktionssystem bygger på empirisk kunskap, vilket hindrar systematiska analyser. Reklam- och faktablad samt tillvalslistor tas fram för att underlätta kommunikationen med köparna. Vid framtagning av dessa underlag utnyttjas arkitektritningar samt rums- och byggnadsbeskrivningar. När visning av lägenheter inte är möjligt används ibland VR-modeller av den framtida bostaden. I vanliga fall är dessa VR-modeller skapade ad-hoc utan någon vidare användning i den fortsatta projekterings- eller produktionsprocessen. Köparnas val dokumenteras av projektutvecklarens säljare och kommuniceras vidare till totalentreprenören som för in val och ändringar i sitt eget system. Något gemensamt system för att hantera val och ändringar, till exempel i form av produktkonfiguratorer av den typ som används inom bilindustrin används inte inom bostadsbyggandet. Reflektioner kring det traditionella flerbostadsbyggandets ICTanvändning. Genomförda undersökningar bekräftar bilden av det traditionella flerbostadsbyggandets splittrade natur. Ett stort antal aktörer försöker var och en på sitt håll att leva upp till sina åtaganden genom att agera på ett för den egna organisationen rationellt sätt. Styrningen mot en ”gemensam helhetsnytta” är svag, vilket gör att områden i behov av samordning och samverkan blir eftersatta. ICT-användningen tillhör den här typen av områden. I brist på korrelerade informationsstrukturer och gränssnitt för informationsutväxling, bygger aktörerna involverade i produktbestämningsprocessen fortfarande sina egna modeller och utväxlar informationen i dokumentform. Redundant information skapas i flera olika steg, med uppenbar fara för misstag. Erfarenheter från den tillverkande industrin visar att samordnade informationsstrukturer och gränssnitt tillsammans med objektbaserad modellering kan leda till effektivitetsvinster. Utveckling av ICT-stöd som är bättre anpassade till aktörernas vardagliga behov och invanda arbetsmönster är ett annat område som skulle kunna förbättra den traditionella processen. Återkommande användning av tekniska system är ett annat utvecklingsområde som kan leda till effektiviseringar för systemägare och strategiska partners, till exempel i form av färre misstag och högre produktivitet. Adekvat ICT-stöd är en förutsättning för att utvinna nyttan av dessa system..

(30) 28. Nyttan av ICT för byggbranschen.

(31) Utvecklingsområden. 29. Utvecklingsområden. Branschaktörernas syn på ICT-utvecklingen Detta avsnitt sammanfattar resultaten från enkätundersökningen med de branschexperter bestående av både praktiker och forskare som medverkat i enkätundersökningen. Samtliga har i artiklar i fackpressen eller i föredrag på konferenser och branschseminarier visat sig engagerade i, och ha påverkan på branschens utvecklingsfrågor inom ICT. För att kartlägga nuläget och ta fram modeller över dagens ”typiska” byggprocess och informationsflöden, gjordes en fallstudie avseende genomförandet av ett flerbostadshus. Enkätundersökningen genomfördes med fallstudiens resultat som gemensam bakgrund, för att: • Identifiera och prioritera förbättringsområden som på kort eller medellång sikt kan leda till högre effektivitet och förbättrad kvalitet, • föreslå åtgärder som kan användas som underlag för framtagning av framtidsscenarion och rekommendationer för effektivare användning av ICT, samt • validera fallstudiens resultat. I enkäten värderas potentialen avseende förbättrad produktivitet och kvalitet med stöd av ICT inom problemområden som identifierats av medlemmarna i projektets arbetsgrupp och inom högst fyra problemområden identifierade på egen hand. Arbetsgruppens åtta områden (utan rangordning) var: • 3D-CAD och bygginformationsmodeller. • Informationsstrukturer och gränssnitt. • Samverkan och ICT-policy. • Visuell information. • Produktbestämning. • Erfarenhetsåterföring. • Systemleveranser. • Mängdavtagning..

(32) 30. Nyttan av ICT för byggbranschen. Enkätsvaren har analyserats med syfte att finna drivkrafter som respondenterna ser för den fortsatta ICT-utvecklingen, de åtgärder som krävs, de möjligheter som kan tänkas uppkomma och slutligen den nytta som de ger branschen med ett implementeringsperspektiv för de flesta av de föreslagna åtgärderna på 2 till 5 års sikt. Enkätsvaren avser flerbostadshus och har redigerats till löpande text genom att sammanföra svaren till gemensamma teman och aspekter. Drivkrafter till nya samverkansformer och användning av modern ICT. Byggbranschens utveckling kännetecknas av ökat marknadsberoende inklusive ökad miljöhänsyn och ökad internationell konkurrens samt ökat kundfokus. Företagens krav på lönsamhet gör att förändringsbenägenheten ökar vilket tvingar fram nya samverkansformer som strategisk partnering innefattande aktörer i hela värdekedjan, samt krav på samverkan mellan produktbestämning och produktion inklusive tillverkning och montage. Detta tillsammans med nya inslag av industriellt byggande med hela byggsystem eller komplexa systemprodukter, till exempel badrumsvolymer, möjliggör mer långsiktiga samarbeten och underlättar investeringar i ICT-lösningar. Effektiviseringen av byggprocessen medför att projekten styrs med tydligt processägarskap och produktansvar i organisationerna. Kompetensnivån i branschen har ökat, bland annat efter en längre tids satsningar på industridoktorander. Ledande aktörer som byggherrar, entreprenörer och konsulter har allt bättre kunskaper om effektiva samverkansformer och insikter om den ekonomiska och kvalitetsmässiga potentialen i modern ICT. Modernt digitalt byggande ställer krav på samordnade informationsstrukturer och gränssnitt. Flexibel samverkan mellan olika aktörer gör att det inte är en strategisk fördel att arbeta med egenutvecklade informationsstrukturer. Den informationstekniska infrastrukturen har utvecklats, bland annat med dokumenterade byggsystem och processer och möjligheterna till erfarenhetsåterföring ökar. Projektnätverken har en väsentlig roll som plattform för digital informationshantering i byggprojekt. Åtgärder i företagen för införande av nya samverkansformer och modern ICT. Byggherrarna har en nyckelroll i utvecklingen av effektivare byggprocesser och användningen av modern ICT. Effektiv förvaltning av byggnader leder till att allt fler byggherrar efterfrågar informationen i digital form som bygginformationsmodell, BIM. Detta leder till krav på processens övriga aktörer att i större utsträckning arbeta i objektorienterad 3D-CAD. En BIM innehåller strukturerad information som gör att man enkelt kan ta reda på information, till exempel om ingående byggdelar, material, areor och andra egenskaper hos olika utrymmen. Industrialiseringen av byggandet har stor betydelse för möjligheten att göra långsiktiga investeringar som inte bara kommer ett enstaka projekt tillgodo. Vid ökat systembyggande kan utvecklings- och investeringskostnader inklusive 3D-CAD och bygginformationsmodeller läggas på systemutvecklingsskedet, inte i det enskilda projektet. Produktutveckling införs som funktion inte enbart hos materialtillverkare utan också hos.

(33) Utvecklingsområden. 31. andra parter som byggentreprenadföretag, konsulter, föreningar etcetera med uttalat ansvar att utveckla system/delsystem, där implementering sker i projekten och erfarenheter samlas systematiskt och bearbetas för att implementeras i nästa projekt. Produktutveckling och byggprojektering kan genomföras i integrerade team med tillämpning av informationssystem som stödjer ”concurrent engineering”. Nya affärsupplägg typ strategisk partnering medför att kommunikation och samverkan i produktutveckling och projekt stimuleras och premieras. Nya företag baserade på innovativ informationshantering kan skapa nya affärsmöjligheter. Åtgärder i branschen för införande av nya samverkansformer och modern ICT. Effektivare informationsutbyte måste skapas, till exempel med den danska modellen från Det Digitale Byggeri som förebild, där 3D-arbetsmetodik, klassifikation och informationsformat fortlöpande harmoniseras. Ett branschgemensamt råd för digitalt byggande bör tillsättas för utarbetande av standardiserade informationsformat för utväxling av generell och aktörsgemensam information. I arbetet måste ingå genomförande av pilotprojekt för att utveckla och förfina standarderna parallellt med genomförandet. Målet ska vara att samtliga aktörer kan använda kompatibla system. ICT-branschen måste få en fördjupad förståelse för byggsektorns krav på informationssystem och medverka i branschgemensamt standardiseringsarbete. Standardiseringen bör göras på både nationell och europeisk nivå. Moduluppbyggda anpassbara programvaror med neutrala gränssnitt ger frihet för utveckling av tilläggsanpassningar i samarbete med byggbranschen. ICT-marknaden kan på detta sätt få ökad konkurrens. Projektnätverken har en viktig roll som informationscentraler. Industriellt byggande kan ställa krav på nya upphandlingsformer och vidareutveckling av LOU, Lagen om offentlig upphandling. Nyttan av modern ICT som 3D-CAD och bygginformationsmodeller. Användning av modellbaserad information med standardiserade informationsstrukturer och gränssnitt innebär att ingen redundant information skapas, vilket leder till mindre fel eller tidigare upptäckt av dessa i projekteringen. Kvaliteten hos informationen och kontrollen över kommunikationen ökar, vilket leder till färre missförstånd och irritationsmoment. Det går fort att hitta rätt information. Kortare ledtider ger tidsbesparingar vid överlämning och utväxling av data. Allt detta förbättrar branschens produktivitet och gör att företagen istället alltmer konkurrerar på kvalitet, kundmedverkan, värdeskapande och kreativitet. 3D-CAD och informationsmodeller med standardiserade informationsstrukturer och gränssnitt ger högre kvalitet och ökad hållbarhet hos informationen, underlättar erfarenhetsåterföring och bidrar till ökad innovationsgrad och kontinuerlig utveckling samt gör att informationshanteringen genom hela värdekedjan kan integreras..

No results found