på hur ICT kan användas i bygg-projekt och vilka utvecklingsområden som ligger i en nära framtid. Inriktning har gjorts på tillämpningar och programvaror som redan idag är möjliga att använda och som kan ge ett mervärde i projekt av den typ som studerats i BICT. En utförligare redo- visning finns i konferensartiklarna presenterade på CIB-W78 konferensen i Maribor, (Robertson et al. 2007 samt Zarli et al. 2007). Resultaten av denna studie kompletterar enkätens bild av branschens utvecklingsbehov.
Informationssystem i det traditionella byggandet
Det finns redan åtskilliga 3D-baserade programvaror för praktisk till- lämpning i byggprojekt så snart förutsättningarna för deras användning klarlagts. Geometri från olika CAD applikationer kan redan idag sam- manställas i så kallade VR applikationer för att effektivisera samordning och kollisionskontroll av arkitekt, konstruktions och installationsmodel- ler. En effektiv samordning förhindrar en stor del av merkostnaderna i produktionsskedet. Mängdberäkningar är ett annat exempel där tekniken ofta finns integrerad i dagens objektorienterade 3D CAD system. Proble- met för introduktionen av automatiserade mängdberäkningar är av legal natur. Idag görs mängdberäkningar utifrån kontraktsbundna dokument, det vill säga 2D ritningar, vilket innebär att varje anbudsgivare tar på sig att verifiera mängderna utifrån ritningarna. I en modellbaserad process behövs att en part i projektet tar detta ansvar (det vill säga garanterar att mängderna från 3D modellen är korrekt). Dessutom kan inte alla mängder beräknas utifrån 3D modellerna eftersom de troligen aldrig kommer att detaljeras att omfatta allt på en byggplats. Här finns ett klart definierat utvecklingsområde det vill säga, vem ansvarar att mängdberäkningar i en modellbaserad projektering är korrekt och hur ska upphandlingar av underleverantörer/underentreprenörer göras när mängder beräknas från modeller.
Nästa utvecklingssteg i en modellbaserad process är att utveckla in- formationsflödet mellan olika CAD system och analysprogram för till exempel energiberäkningar, konstruktionsprogram, kalkyl och plane- ringsapplikationer. En sådan automatiserad överföring kräver att CAD objektens geometri och egenskaper kan utväxlas mellan CAD program och specifika applikationer. Idag tillämpas oftast AutoCAD:s dwg-format i ”skarpa” projekt. Samtidigt pågår utvecklingen av IFC med syfte att skapa en neutral internationell standard för utväxling av objekt. Däremot finns ingen övergripande internationell standard för hur dessa objekt ska klassificeras så att mottagande applikation kan tolka objektet (vad det är för slags objekt och hur dess egenskaper ska tolkas).
Användning av 3D och objektorientering måste starta tidigt i proces- serna för att skapa ett konsistent arbetssätt och ett kontinuerligt informa- tionsflöde mellan skeden och applikationer. Detta kräver utveckling av branschgemensamma standarder för digital leverans av projektdokument. Idag pågår ett antal nationella initiativ runt om i världen för att skapa na- tionella klassifikationer och för att kartlägga hur informationsflödet mel- lan olika aktörer ska organiseras i en modellbaserad projekteringsprocess (till exempel Det Digitale Byggeri i Danmark, National Building Infor- mation Modeling Standards - NBIMS i USA, etc.). Dessa arbeten utgår
Utvecklingsområden
från den internationella standarden för byggklassifikation ISO 12006-2, i vars utveckling Sverige har haft en ledande roll.
Här bör även Sverige ta ett initiativ för att anpassa våra nationella klas- sificeringsstandarder inom byggområdet (BSAB, etcetera) till en modell- baserad process. Detta är en förutsättning för att mindre aktörer (kon- sulter, entreprenörer i byggsektorn ska kunna delta i nästa utvecklingsfas – industrialiseringen av byggandet).
Informationssystemens betydelse för industrialisering av byggandet
Ett modelldrivet byggande påverkar också industrialiseringen av bygg- processen och vice versa. I ett medellångt tidsperspektiv kommer byg- gandets industrialisering att innebära en närmare knytning mellan pro- duktbestämning och produktion. Produktionssystemen kommer att bli allt mer flexibla och kan i hög grad anpassas till varierande kundkrav med bibehållen effektivitet. I projekteringen kommer man att i stigande utsträckning kunna använda fördefinierade lösningar för anpassbara produkter och system. Avancerad användning av digital information in- byggd i system och komponenter kan bidra till effektivisering av logistik och hantering av livscykelinformation. Detta är av särskild betydelse vid övergången mellan olika led i försörjningskedjorna och i förvaltningen.
Industrialiseringen kommer också att medföra att utvecklade produkt och processplattformar kontinuerligt utvärderas efter varje projekt . Erfa- renhetsåterföring innebär att identifiera, anpassa och organisera kunskaps- resurser för att skapa värde, öka produktivitet och skaffa konkurrensför- delar. Genom aktiv erfarenhetsåterföring uppmuntras kontinuerlig utveck- ling, goda exempel kan spridas, kundfrågor besvaras snabbt, arbete kan sparas och nya produkter och tjänster kan utvecklas. Den organisatoriska ramen har avgörande betydelse för möjligheterna och effektiviteten i erfa- renhetsåterföringen. Man kan urskilja tre huvudsakliga förutsättningar att tillvarata erfarenhetsbaserad kunskap baserade på inriktningarna:
• Systembyggande • Strategisk partnering • Industriellt byggande
En förutsättning för denna utveckling är långsiktiga satsningar i form av FoU med bland annat följande inriktningar:
• Tekniker och metoder för objektorienterad informationshantering och BIM.
• Standarder och klassifikation både avseende byggobjekt och över- föringsformat, typ BSAB och IFC.
• Mobila lösningar, till exempel RFID, för integrerad informations- hantering i försörjningskedjor och förvaltning.
• Integration av bygg- och förvaltningsprocessernas olika skeden. • Lösningar för informationshantering i erfarenhetsdatabaser, så kallade
Content Management.
Nyttan av ICT för byggbranschen
Informationssystem i industriellt byggande
Medan det traditionella byggandet är projektorienterat kännetecknas före- tag som satsar på ett industriellt byggande av bostäder av en klar proces- sorientering. Detta avsnitt introducerar texten i Bilaga 1 som utifrån en litteraturstudie och en enkätundersökning beskriver olika förekommande informationssystem i tillverkningsindustrin och hur de tillämpats i tre le- dande svenska företag inom området industriellt byggande, Open House Production AB, NCC Komponent AB och Strängbetong AB.
Moderna ICT-system i tillverkningsindustrin syftar till att hantera all information med datorstöd och utnyttjande av avancerade databaser där informationen görs tillgänglig för olika processer i företaget, till exempel projektering, produktion och affärsprocesser. Informationssystemen kan indelas i tre huvudgrupper:
• Produktinformationssystem hanterar information om produkter • Tillverkningsinformationssystem hanterar information om tillverkning
av produkter.
• Företagsresurssystem hanterar information om företagets resurser.
Med ökad industrialisering av byggprocessen följer krav på integrerad in- formationshantering. I de undersökta företagen som arbetar med industri- ellt byggande har informationssystemen redan integrerats på ett sätt som överensstämmer med tillverkningsindustrin.
Förutsättningarna att införa integrerande ICT-system i den projektbase- rade byggprocessen skiljer sig från förhållandena inom tillverkningsindu- strin med sina generellt längre produktserier och oftast långsiktiga rela- tioner mellan medverkande aktörer. Industrialiseringen av byggprocessen leder emellertid i riktning mot ökad integration, bland annat mer lång- siktiga samarbeten, och längre produktserier, bland annat genom ökad användning av systemprodukter, vilket innebär att förutsättningarna för införandet av integrerande ICT-system alltmer liknar den fasta industrins.
Användningen av modern ICT ger fördelar som ökad tillgänglighet till information och snabbare och säkrare informationsöverföring. Detta ger, tillsammans med andra faktorer, incitament till utveckling av processer som kan tillgodogöra sig fördelarna med informationssystem i projekt- hanteringen. Dessa benämns Projektinformationssystem och utgör en delmängd av Produktinformationssystem, till exempel bygginformations- modeller, BIM, och Företagsresurssystem, till exempel resursplanerings- system, inköpssystem och logistiksystem.
Byggsektorns fortsatta industrialisering kommer att medföra att den fragmenterade informationshanteringen successivt ersätts av samverkan- de informationssystem för produktinformation, tillverkningsinformation och företagsresurshantering.
Utvecklingsområden