Analysmodell

För att illustrera hur det lokala bibliotekets profil kan analyseras och identifieras har Marianne Andersson och Dorte Skot-Hansen tagit fram en analysmodell som grundar sig på de fyra rollerna. I sin modell har de också identifierat olika yttre faktorer som de anser kan kopplas till rollerna, så som arbete och fritid men också i större sammanhang så som social välfärd och ekonomisk utveckling. Den ur-sprungliga modellen ser i vår översättning ut på följande sätt:

Figur 1: Modell över det lokala bibliotekets profil (Andersson & Skot-Hansen, 1994, vår översätt-ning)

Andersson och Skot-Hansen påpekar att modellen ska användas som diskussions-underlag och att den inte ska ses som någon exakt avbild av verkliga förhållanden.

Detta beror dels på den tidigare nämnda överlappning som finns mellan de olika rollerna, och dels på att den sammantagna profilen är kopplad till så många, som

de uttrycker det, både interna och externa faktorer att det inte går att åstadkomma en slutgiltig eller definitiv profil.¹¹⁷

Men som overordnet analysemodel kan den bruges dels til at beskrive bibliotekets profil i lo-kalsamfundet og dels til at diskutere, hvilke aspekter af bibliotekets virksomhed, man vil pri-oritere i det enkelte lokalsamfund.¹¹⁸

Analysmodellen är således framtagen för beskrivning och analys av, och diskus-sion kring, bibliotekets olika verksamhetsområden. Det är också för dessa ända-mål, med vissa modifieringar för att bättre passa uppsatsens syfte, som vi kommer att använda den. Vår anpassade analysmodell kan illustreras på följande sätt:

Figur 2: Modell över bibliotekets resurser och roller, grundad på Andersson & Skot-Hansens Modell över det lokala bibliotekets profil.

Några saker bör särskilt beaktas med den anpassade analysmodellen. Först och främst har vi för att tydligt visa hur vi i vår undersökning använder oss av de fyra rollerna skalat bort alla kopplingar som görs i den ursprungliga modellen mellan

117 Andersson, M. & Skot-Hansen, D. (1994), s.245.

118 Andersson, M. & Skot-Hansen, D. (1994), s.19.

bibliotekets roller och yttre faktorer som ekonomisk utveckling, social välfärd och så vidare. Inte för att sådana kopplingar inte finns utan snarare för att vi anser att dessa kopplingar är för komplexa för att på ett enkelt sätt kunna illustreras genom modellen. Med andra ord, om vi talar om social välfärd i vår uppsats ska det reso-nemanget inte begränsas av att Andersson och Skot-Hansen placerat social välfärd i modellens nedre vänstra hörn (med koppling till bibliotekets sociala roll).

Den inre fyrkanten i vår analysmodell benämner vi resurs för att tydligare visa att det här rör sig om de faktiska resurser som finns i – och erbjuds av – biblioteket. Dessa kan utgöras både av materiella resurser, såsom medier och da-torer, och av ickemateriella resurser, så som personalens kompetens och biblio-tekets programverksamhet.

Cirklarna, som vi valt att markera med streckad linje för att visa deras öppna och överlappande karaktär, visar bibliotekets fyra roller. Som vi tidigare tagit upp har vi för att tydligare än i originalmodellen klargöra att det handlar om just roller valt att i vår modell skriva ut det i klartext. I stället för kulturcentrum, kunskaps-centrum, socialt centrum och informationscentrum använder vi oss således även här av begreppen kulturell roll, kunskapsroll, informationsroll samt social roll.

Vi vill särskilt påtala att vi ser på de cirkelmarkerade rollerna som idéer kring och värderingar av bibliotekets olika resurser, alltså fyrkanten. Det är också vik-tigt att notera att cirklarna kan utgöras av både bibliotekets syfte med att erbjuda en viss resurs och besökarnas idéer (såväl föreställda som upplevda) kring använ-dandet av resursen. Rollerna handlar således om hur bibliotekets resurser förmed-las och hur de uppfattas. Slutligen kan de cirkelmarkerade rollerna också använ-das för att diskutera andra gruppers syfte med eller upplevelse av en resurs. Andra grupper kan i detta sammanhang avse exempelvis politiker eller människor som väljer att inte använda sig av biblioteket.

För att det tydligt ska framgå hur vi använder oss av analysmodellen kommer här ett fiktivt exempel. Låt oss tänka oss att ett bibliotek har en språkcaféverk-samhet. Bibliotekspersonalen ser denna resurs som något som främst främjar bibliotekets sociala roll, även om de också tänker sig att caféet är en tillgång för bibliotekets roll som kunskapsförmedlare. Detta har betydelse för hur de förmed-lar (marknadsför och bemannar) resursen. Politiker i kommunen ser kanske samma resurs som något som i första hand förstärker bibliotekets kunskapsroll.

Detta har bland annat betydelse för hur de tänker kring finansieringen av resursen.

Boende i närområdet kanske å sin sida uppfattar biblioteket som främst en plats för litteratur och de tror därför att språkcaféet handlar om litteraturförmedling – om de ens uppmärksammar att caféverksamheten existerar. En och samma resurs skapar därmed helt olika förväntningar bland de olika grupperna personal, politi-ker och boende i närområdet. Resursen språkcafé ”fyller” med andra ord också olika roller, beroende på vems idé om resursen som avses. Kommer inga besökare till språkcaféet, kanske beroende på att det inte marknadsförts på ett sätt som

stämmer överens med besökarnas behov eller deras bild av vad de kan förvänta sig av ett bibliotek, har det istället ingen betydelse för någon av rollerna. Kommer det istället besökare som vill diskutera litteratur kan det förstärka bibliotekets kul-turella roll trots att det inte var huvudskälet till att verksamheten drogs igång.

Dock kanske besökaren blir besviken ifall caféet är bemannat av någon som inte besitter litteraturkunskaper (eftersom bibliotekspersonalen främst ser caféet som en social resurs och därför tagit in en utomstående att bemanna det med) och det kan då istället ha en negativ inverkan på besökarnas syn på bibliotekets kulturella roll. Det här är bara ett exempel men det är på det här viset analysmodellen är tänkt att användas – som en teoretisk bas och som ett redskap för att diskutera, illustrera och analysera bibliotekets resurser och hur de förmedlas, uppfattas och används.