Bibliotekets roll i integrationsprocessen

Bibliotekets roll i integrationsprocessen kan diskuteras utifrån många olika per-spektiv. En central utgångspunkt för diskussionen i den här uppsatsen har varit bibliotekslagens paragraf åtta, där det fastslås att biblioteket särskilt ska uppmärk-samma invandrare ”bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade efter dessa gruppers behov”.²³⁵ I samman-hanget kan denna paragraf ses som särskilt viktig, eftersom det här framgår att biblioteken har ett särskilt ansvar gentemot gruppen invandrare. Emellertid finns det enligt vår uppfattning ett problem med lagtextens utformning, eftersom in-vandrarbegreppet inte närmare preciseras. Detta innebär att en begreppsdefinition måste göras av biblioteket eller kommunen lokalt, för att lagen ska kunna tilläm-pas. Resultatet från denna studie visar dock att invandrarbegreppet inte upplevs som ett relevant begrepp överhuvudtaget, vilket kan anses bidra till att urholka ovan nämnda paragraf. På grund av denna diskrepans mellan lagtext och åsikter kring invandrarbegreppet, kommer slutdiskussionen att inledas kring denna fråga.

Som diskuterades i Bakgrund och tidigare forskning är invandrarbegreppet starkt förknippat med föreställningar om en etnicitet och kultur som skiljer sig från den ”svenska” majoritetsbefolkningens. Men begreppet har också kritiserats

235 Lag 1996:1596.

för att det sammanför människor med olika bakgrund, erfarenhet och förutsätt-ningar, enbart på grundval av att de har migrerat till Sverige.²³⁶ Informanterna i denna studie anslöt sig till denna kritik, och menade att begrepp som medborgare eller besökare bättre representerar den lokala befolkningen. Att majoriteten av medborgarna i de undersökta områdena är inflyttade från andra länder ansågs med andra ord inte kräva en specifik begreppsapparat. Bibliotekschefer och biblioteka-rier framhöll att grunden för bibliotekens verksamhet och inriktning är och bör vara medborgarnas behov. Implicit innebär dock detta att invandrare blir särskilt uppmärksammade, så som stipuleras i lagen, eftersom majoriteten av befolkning-en i de undersökta områdbefolkning-ena är inflyttade från andra länder. Detta innebär egbefolkning-ent- egent-ligen att allt biblioteket gör kan betraktas utifrån ett integrationsperspektiv och att hela verksamheten kan anses tjäna till att uppfylla det lagställda kravet. I intervju-erna var det emellertid ett antal verksamhetsaspekter som särskilt betonades, ef-tersom de ansågs ha en särskild koppling till integrationsområdet. Innan vi presen-terar och diskupresen-terar dessa, vill vi dock diskutera ytterligare en definitionsfråga, nämligen integrationsbegreppet.

Integrationsbegreppet har i denna uppsats definierats utifrån Jose Alberto Diaz samhällsvetenskapliga ansats för att förklara integrationsprocessen.²³⁷ Ef-tersom integration är huvudtemat för denna undersökning ansåg vi dock att det var motiverat att låta informanterna själva definiera begreppet. Trots att frågan möttes med skepsis, kunde huvudsakligen två perspektiv utläsas av informanternas svar;

dels sågs integration som delaktighet i samhället och dels sågs det som ett ömse-sidigt möte mellan olika kulturer och människor. Utifrån vad som förespråkas i IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest, kan här konstateras att informanternas definition av integrationsbegreppet väl återspeglar den syn IFLA har på det mångkulturella bibliotekets uppgift.²³⁸ Enligt IFLA ska biblioteket i det mång-kulturella samhället bland annat bidra till just delaktighet i samhällslivet, och göra biblioteken till interkulturella mötesplatser. Utifrån informanternas definition av integrationsbegreppet borde därför IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest, kunna fylla en viktig funktion som ett grundläggande verksamhetsdokument. Att mycket få av de intervjuade kände till manifestet tyder dock på att IFLA inte i tillräckligt hög grad lyckats nå ut till de biblioteksverksamheter som kan antas ha nytta av det.

Informanternas definition av integrationsbegreppet gör uppsatsens problem-formulering än mer intressant. Utifrån deras syn på begreppet blir det centrala temat delaktighet och ömsesidiga möten. Men lika viktigt i sammanhanget är ståndpunkten att invandrarbegreppet inte är relevant, utan att biblioteksverksam-heten i stället bör utgå från medborgarnas eller besökarnas behov. Utifrån dessa

236 Borevi, K. & Strömblad, P. (2004), s. 10.

237 Diaz, J. A. (1996), s. 76.

238 IFLA (2009a).

ställningstaganden från informanternas sida, kommer vi nedan att diskutera de aspekter av bibliotekens utbud och verksamhet som särskilt betonades under in-tervjuerna, och som därmed har en tydlig koppling till frågan om bibliotekets roll i integrationsprocessen.

En synpunkt, gemensam för samtliga bibliotekarier och bibliotekschefer, är att en stor och viktig del av medieutbudet utgörs av språkrelaterat material, i form av mångspråkig skön- och facklitteratur, lexikon, språkkurser, lättläst-böcker och dylikt. Förutom att behov här är en avgörande faktor, skulle den självklara plats som det mångspråkiga utbudet har, också kunna relateras till det faktum att det sedan 1950-talet finns en vana och tradition i att köpa in mångspråkigt material i de svenska biblioteken.²³⁹ Ett problem är dock att de ekonomiska resurserna inte räcker till för att täcka de behov som finns. Prioriteringar av språkrelaterat materi-al kan därför medföra att andra delar av bibliotekets utbud blir eftersatta. Infor-manternas tydligt positiva inställning till inköp, men även inlån, av mångspråkigt och språkrelaterat material, kan emellertid ses som en styrka, eftersom behovsan-passade samlingar framhållits som en viktig del i bibliotekens integrations-relaterade arbete.²⁴⁰

Något annat som tydligt betonades i intervjuerna, och som också framhållits av IFLA i det mångkulturella manifestet, är vikten av att biblioteken deltar i det lokala kulturlivet och medverkar till delaktighet i samhällslivet.²⁴¹ I Alby, Fisksätra och Rinkeby, sker detta bland annat genom samarbete och involvering av det lo-kala förenings- och kulturlivet i bibliotekens verksamhet. Samarbetet skapar inte bara delaktighet, och därmed integration, utan fungerar också som en extra resurs i bibliotekets eget utbud. De kulturella aktiviteter, som delvis kommer till stånd genom att lokalerna öppnas upp för utomstående, kan skapa en dialog kring ex-empelvis litteratur eller film, vilket i bästa fall kan bidra till integration ur infor-manternas andra perspektiv – integration som ett ömsesidigt möte. Samarbetet blir på så sätt en del av bibliotekets programverksamhet, men också en del av den dia-log som ständigt förs mellan biblioteket och medborgarna, och vars betydelse starkt betonades under intervjuerna. Dialogen sker, förutom i kontakten med det lokala kultur- och föreningslivet, även genom brukarenkäter. Av avgörande bety-delse är dock den dagliga kontakten med besökarna. Det ständigt pågående samta-let bidrar inte bara till att den enskilde kan påverka verksamheten, till exempel genom att lämna inköpsförslag, utan är också en möjlighet för personalen att bilda sig en uppfattning om vilka behov som finns i området. I forskaren Mikael Sti-gendals termer, kan dialogen bidra till att sudda ut gränsen mellan innanförskap och utanförskap,²⁴² men enligt bibliotekarier och bibliotekschefer i den här

239 Airola, U-M. (1998), s. 59.

240 Svensk Biblioteksförening (2008), s. 47-48.

241 IFLA (2009a).

242 Stigendal, M. (2008).

dien, är kontakten också grundläggande för bibliotekets egen verksamhet. Det är genom dialog och kommunikation biblioteket kan bli en kontaktyta och en väg in i samhället. Utifrån de biblioteksverksamma informanternas ståndpunkt att det är behoven, och inte vilka grupper som har dessa behov, som ska styra verksamhet-en, anses alltså kommunikationen med medborgarna vara avgörande för att fånga upp vad människorna i närområdet efterfrågar.

Om dialogen fyller en viktig funktion för bibliotekspersonalen, kan den dock vara av än större betydelse för den enskilde besökaren. Som diskuterades i denna uppsats Bakgrund och tidigare forskning, kan bibliotekarien vara den första svensk en biblioteksbesökare stiftar bekantskap med, och kontakten mellan biblio-tekspersonal och besökare kan därför vara avgörande för integrationsprocessen på det personliga planet.²⁴³ Danska forskare har här framhållit vikten av att biblio-tekspersonal inte bör skapa sig en uppfattning om en etnisk grupp, utifrån en en-skild besökare.²⁴⁴ I stället menar de att bibliotekets integrationsarbete bör utgå från och riktas mot lokala etniska grupper. Vilken funktion denna typ av etniska före-ningar fyller i Sverige idag är emellertid omdiskuterat.²⁴⁵ Resultatet av den här studien visar att bibliotekets kontakt med det lokala föreningslivet är viktig, men att det inte är främst etniska grupper som biblioteket samarbetar med. I stället är det lokala föreningslivet grundat på en rad olika intressen, där etnicitet och nat-ionalitet inte längre har en självklart central funktion. I Alby finns till exempel många kulturföreningar, medan Fisksätra exempelvis har såväl religiösa, som kul-turella och ungdomsinriktade organisationer.

En annan viktig faktor som betonades i intervjuerna är lokalens betydelse.

Förutom att dess placering kan vara avgörande för bibliotekets attraktionskraft, eller överhuvudtaget medborgarnas kännedom om biblioteket, fyller lokalen flera funktioner. Bland annat fungerar den i hög utsträckning som social mötesplats för ungdomar, men är också en viktig studiemiljö för såväl ungdomar som vuxna, eftersom många invånare i de undersökta områdena är trångbodda. Här är dock inte resurserna, i form av lokalens storlek, tillräckliga och det finns en tydlig krock mellan behovet av att ha någonstans att umgås och behovet av tystnad och studiero. Som tidigare forskning visar vänder sig ofta nyanlända immigranter till biblioteket för information, studieplatser, utbildning och sociala mötesplatser,²⁴⁶ vilket bekräftas av denna studie. I Alby, Fisksätra och Rinkeby fungerar emeller-tid lokalen som en social mötesplats främst för ungdomar, och inte för invånarna generellt. I Rinkeby har detta en stark koppling till ett glapp mellan skoldagens slut och fritidsgårdens öppnande, vilket stärker bibliotekets sociala roll för denna grupp.

243 Svensk biblioteksförening (2008), s. 49; Stigendal, M. (2008), s. 98.

244 Elbeshausen, H. & Skov, P. (2004), s. 131.

245 Borevi, K. (2004), s. 58-60; Hellgren, Z. (2008), s. 102-103.

246 Svensk biblioteksförening (2008), s. 47-49.

Att bibliotekets verksamhet påverkas av vilka institutioner som finns runt omkring var också tydligt i andra sammanhang, och då speciellt i relation till medborgarkontoren. I både Alby och Rinkeby finns ett medborgarkontor i anslut-ning till, eller i närheten av biblioteket, som har till uppgift att bistå medborgarna i olika samhällsrelaterade frågor, till exempel att fylla i blanketter, att söka arbete eller kontakt med offentlig service. Trots denna resurs tar även personalen på biblioteken emot en betydande andel frågor av denna karaktär. Utifrån informan-ternas berättelser fick vi uppfattningen att personalen i Rinkeby möter fler frågor av denna typ, jämfört med personalen i Alby, även om också de vittnade om att bibliotekspersonalen möter ett stort hjälpbehov. En förklaring kan naturligtvis vara att behoven skiljer sig åt mellan områdena, en annan att medborgarkontoret i Alby har mer generösa öppettider. I denna studie kan vi emellertid inte statistiskt påvisa att en sådan skillnad verkligen finns eller förklara vad den i så fall beror på, utan endast notera att det utifrån informanternas berättelser är vår uppfattning.

Att situationen ser annorlunda ut i Fisksätra står dock klart. Biblioteket har i detta område ett kontaktcenteruppdrag från kommunen, vilket innebär att persona-len har till uppgift att guida medborgarna i samhällsrelaterade frågor. Resultatet av denna studie visar att uppdraget medför en mycket hög arbetsbelastning för per-sonalen och att biblioteket varken har tillräckliga resurser eller kompetens för att möta det stora behov som finns hos medborgarna i området. Utifrån intervjun med Nacka kulturnämnds ordförande kan här konstateras att den politiska ledningen inte har tillräcklig insikt i vilka konsekvenser kontaktcenteruppdraget medför, för såväl bibliotekets personal, som för dess övriga verksamhet. Nacka kommun skil-jer sig här från övriga kommuner i undersökningen, eftersom dessa i stället valt att satsa resurser på ett tillhandahållande av medborgarkontor. Här kan konstateras att ordförande för kultur- och fritidsnämnden i Botkyrka och biträdande borgarråds-sekreteraren i Stockholms kommun har en syn som mer stämmer överens med bibliotekariers och bibliotekschefers uppfattning i frågan, då de menar att med-borgarservice inte ligger i bibliotekets uppdrag.

För att besvara frågan huruvida politikers tankar kring bibliotek och integrat-ion skiljer sig från bibliotekariers och bibliotekschefers i övrigt, kan konstateras att de politiska företrädarna tenderade att mer tala om ämnet i termer av jämlikhet, demokrati och informationsfrihet, medan chefer och bibliotekarier naturligt hade ett mer verksamhetsnära perspektiv. I fråga om integrations- och invandrarbe-greppet fanns dock ingen märkbar skillnad mellan de olika grupperna av infor-manter. Att den mer verksamhetsnära beskrivningen av biblioteket inte i tillräck-lig grad når upp på politisk nivå kan dock, som vi har sett i fallet Fisksätra, med-föra ett problem, i fall biblioteket är i akut behov av mer resurser.

Sammanfattningsvis visar denna studie att det lokala bibliotekets samtliga fyra roller – informationsrollen, kunskapsrollen, den kulturella rollen samt den sociala rollen – i allra högsta grad är representerade på de bibliotek

undersökning-en innefattar. Då det både från bibliotekschefers och från bibliotekariers sida finns en tydlig uppfattning att biblioteket ska utgå från medborgarnas behov, tenderar dock vissa roller att ta större plats än andra, eftersom uppfattningen innebär att bibliotekets inriktning i viss mån skapas genom att söka avspegla närområdet. I Fisksätra utgör kontaktcenteruppdraget ytterligare en faktor som påverkar balan-sen mellan de fyra rollerna. Att en roll tydligare än en annan kan definiera ett biblioteks profil är inget som behöver vara negativt för biblioteksverksamheten.

Dock menar Andersson och Skot-Hansen, liksom Joacim Hansson, att alla fyra roller bör eller till och med måste finnas representerade för att biblioteksverksam-heten ska kunna svara mot den lokala befolkningens krav och behov.²⁴⁷ Det kan därför bli problematiskt när en roll helt dominerar på bekostnad av en annan eller när två roller krockar med varandra.

Vi har i vår studie påvisat sådana problematiska förhållanden mellan exem-pelvis kunskapsrollen och den sociala rollen, där kunskapsrollen bland annat kän-netecknas av besökarnas behov av tysta studieplatser, medan bibliotekets sociala roll innefattar öppna ytor för umgänge. Om inte resurser sätts in för att bemöta båda dessa behov riskerar bibliotekets kunskapsroll att bli lidande. Ur mediesyn-punkt är det å andra sidan kunskapsrollen som hotar att dominera utbudet på be-kostnad av den kulturella rollen, då stora inköpsresurser måste läggas på ett aldrig sinande behov av kurslitteratur, lexikon och ordböcker. Här krävs extra resurser i form av pengar för att andra medier inte ska bli eftersatta. Ett tredje exempel, där en roll riskerar att ta alltför stora resurser i anspråk på bekostnad av bibliotekets övriga roller, är informationsrollen. Allra tydligast visar sig detta i Fisksätra, där personalen har svårt att kombinera den medborgarservice de ålagts med övrig verksamhet på ett tillfredsställande sätt, då både kompetens och för ändamålet lämpliga lokaler saknas. I det fallet finns också en diskrepans mellan hur biblio-teksverksamma och politiker uppfattar omfattningen av en roll. En annan sådan diskrepans finns gällande den sociala rollen. Vår studie visar tydligt att de biblio-teksverksamma ur ett integrationsperspektiv prioriterar och förordar mötet och dialogen som uppstår mellan personalen och den lokala befolkningen, och mellan besökarna själva, både i den dagliga verksamheten och genom olika programakti-viteter. Detta möte beläggs också i litteraturen som viktigt ur en integrativ aspekt.

Bland de intervjuade politikerna har dock bibliotekets sociala roll en nedtonad betydelse. Det finns, som de senare två exemplen visar, med andra ord skäl att förorda en utökad dialog mellan de biblioteksverksamma och de politiska skikten för att skapa en mer samstämmig bild av de behov som finns i de tre undersökta områdena, samt för att komma fram till hur dessa behov på bästa sätt ska bemötas.

Utifrån Diaz modell av integrationsprocessen kan vi slutligen konstatera att bibliotekens resurser och roller främst kan kopplas till social integration, kommu-nikativ integration och personlig integration. Bibliotekens roll i

247 Andersson, M. & Skot-Hansen, D. (1994); Hansson (2005), s. 31.

processen utspelar sig därmed främst på en meso- och mikronivå, där dessa pro-cesser i allt väsentligt fastställs.²⁴⁸ Denna undersökning visar dock att de tre nämnda processerna, ur ett biblioteksperspektiv, delvis går in i varandra.

Den kommunikativa integrationen sker i Alby, Fisksätra och Rinkeby i stor utsträckning genom att biblioteken tillhandahåller ett medieutbud, som till stor del består av ett mångspråkigt och språkrelaterat material. För att besökarna ska kunna tillgodogöra sig detta material krävs dock mer än att bara biblioteket finns i området. Många av de boende har ingen tidigare erfarenhet av vad ett bibliotek är, eller hur resurserna kan utnyttjas. Den mångspråkighet som finns i områdena gör dessutom att information om bibliotekets verksamhet och utbud måste presenteras mycket tydligt för att informationen ska gå fram. Personalen är här alltså av avgö-rande betydelse för att bibliotekets resurser ska kunna utnyttjas fullt ut. Nätver-kande och dialog med de boende är en förutsättning för att nå ut, men också för att de boendes behov ska komma biblioteket till del. Den kommunikativa integrat-ionen sker därmed till stor del genom den sociala integratintegrat-ionen, som definieras av sociala nätverk mellan infödda och invandrade.

Sammanblandningen mellan dessa två integrationsdimensioner är särskilt tyd-lig när det gäller den enskildes förmåga att kunna tillgodogöra sig olika myndig-hetsbeslut, vilket i Diaz modell definieras som kommunikativ integration. Här spelar bibliotekets personal minst sagt en avgörande roll, särskilt – men inte end-ast – i Fisksätra, där biblioteket har ett specifikt uppdrag i denna fråga; ett upp-drag som gör att bibliotekspersonalen kan få avgörande roll för medborgarnas personliga integration. Frågan är dock i vilken grad biblioteket bör fylla denna funktion? I och med att biblioteket åläggs att hjälpa medborgarna i olika medbor-garfrågor, kan verksamhetens ideologiska grund som bygger på frivillighet, ifrå-gasättas. Ett resultat kan bli en otydlig gräns mellan myndighetsutövning och fri-villighet, för såväl bibliotekspersonal som för besökare. Ytterligare ett problem är att uppdrag av detta slag kräver resurser som biblioteket inte säkert har. En konse-kvens kan bli att bibliotekets övriga roller trängs undan och att bibliotekets bety-delse för den personliga integrationen utifrån sociala och kulturella aktiviteter, får mindre utrymme.

Även om personlig integration måste mätas utifrån den inflyttade individens egen upplevelse av livet i Sverige, kan konstateras att biblioteket här har en stor potential genom dess sociala och kulturella roll, inte minst då biblioteks-verksamma själva definierar integration som delaktighet och ömsesidiga möten över språkliga och kulturella gränser.

248 Diaz, J. A. (1996), s. 77.

Sammanfattning

Folkbiblioteks roll i det moderna samhället har under senare år kommit att disku-teras allt mer. Samtidigt som en majoritet av befolkningen betonar dess viktiga roll i ett demokratiskt samhälle, blir vi allt mindre beroende av dess tjänster. I denna uppsats har vi valt att diskutera denna relativt breda fråga om bibliotekets roll och funktion, utifrån ett specifikt perspektiv, nämligen bibliotekets roll i inte-grationsprocessen.

En viktig utgångspunkt för diskussionen i denna uppsats är bibliotekslagens paragraf åtta, där det framgår att biblioteken har en lagstiftad skyldighet att sär-skilt uppmärksamma gruppen invandrare. Utifrån denna paragraf inriktades stu-dien på att undersöka bibliotek i områden med en etniskt, kulturellt och språkligt blandad befolkning. Urvalet kom att inkludera biblioteken i de tre Stockholms-förorterna Alby, Fisksätra och Rinkeby, där bibliotekspersonal och biblioteksche-fer intervjuades om sina tankar kring bibliotek och integration. Studiens empiriska material grundar sig därmed på ett antal kvalitativa intervjuer. För att undersöka huruvida dessa erfarenhetsbaserade och verksamhetsnära uppfattningar skiljer sig från ett mer politiskt perspektiv, intervjuades även totalt tre kommunalpolitiker, i kulturnämnd respektive kultur- och fritidsnämnd, i de berörda kommunerna. Som teoretiska utgångspunkter användes Marianne Anderssons och Dorte Skot-Hansens analysmodell kring det lokala bibliotekets fyra roller, samt Jose Alberto Diaz modell för integrationsprocessen.

Resultatet av studien visar att biblioteksverksamheten i de tre undersökta om-rådena utgår från den lokala befolkningens behov, och att invandrarbegreppet där-för inte är relevant i en diskussion av det lokala biblioteket. Att majoriteten av befolkningen i de berörda områdena har utländsk bakgrund sågs inte kräva en specifik begreppsapparat. Resonemanget kring bibliotekets roll i integrationspr-ocessen skiljde sig inte nämnvärt mellan de biblioteksverksamma och de lokala politikerna. Dock fanns på politisk nivå i Nacka kommun (som Fisksätra är en del

Resultatet av studien visar att biblioteksverksamheten i de tre undersökta om-rådena utgår från den lokala befolkningens behov, och att invandrarbegreppet där-för inte är relevant i en diskussion av det lokala biblioteket. Att majoriteten av befolkningen i de berörda områdena har utländsk bakgrund sågs inte kräva en specifik begreppsapparat. Resonemanget kring bibliotekets roll i integrationspr-ocessen skiljde sig inte nämnvärt mellan de biblioteksverksamma och de lokala politikerna. Dock fanns på politisk nivå i Nacka kommun (som Fisksätra är en del