Urval och avgränsningar

När uppsatsens problemområde och metod hade fastställts uppstod frågan om vems perspektiv vi ville undersöka. I ett första skede definierades intressanta mål-grupper. Dessa grupper var bibliotekets besökare och icke-besökare, samt biblio-tekspersonal och kommunalpolitiker. Då utgångspunkten var integration i

123 Bryman, A. (2002), Samhällsvetenskapliga metoder, s. 249 ff.

124 Bryman, A. (2002), s. 251.

125 Bryman, A. (2002), s. 277.

126 Bryman, A. (2002), s. 340.

kulturella och därmed mångspråkiga områden, såg vi dock ett problem med att anta ett (icke-) besökarperspektiv. Eftersom vi var intresserade av integration i stort och inte av integrationen hos en specifik etnisk grupp, skulle vi tvingas att anlita ett flertal tolkar, något vi inom ramen för denna uppsats inte hade något ekonomiskt utrymme för, och som dessutom skulle innebära ett problem för undersökningens validitet. För att stärka undersökningens kvalité beslutade vi därför att ta vår utgångspunkt i bibliotekspersonalens erfarenheter, men att även få med ett politikerperspektiv. Totalt inkluderade detta tre kategorier av informanter:

Bibliotekarier fann vi intressanta eftersom de antogs ha en uppfattning om biblio-tekets roll i integrationsprocessen baserat på erfarenhet. Vi inkluderade i denna kategori även biblioteksassistenter, utan utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap eller motsvarande, eftersom utgångspunkten var erfarenhet, och att en formell utbildning inom området, därmed inte sågs som avgörande för undersökningen av vårt problemområde.¹²⁷

Bibliotekschefer valdes utifrån deras förmodat övergripande syn på verksamheten.

Då vi redan från början avsåg att inkludera biblioteksplaner som komplet-terande källmaterial till våra intervjuer, ville vi ha möjlighet att ställa frågor utifrån dessa dokument, något vi bedömde att bibliotekscheferna borde kunna svara för.

Ordförande för Kultur- (och fritids-) nämnden valdes för att inkludera ett politiskt perspektiv på biblioteksverksamheten i respektive kommun. Ordförande i den aktuella nämnden ansåg vi befinna sig på högsta verksamhetsanknutna nivå och därmed vara lämplig som svarsperson för frågor kring såväl övergripande kulturpolitiska prioriteringar, som för frågor rörande de aktuella biblioteken.

Nästa fråga vi ställde oss rörde vilka områden vi ville undersöka. Eftersom ut-gångspunkten var bibliotek och integration var vi intresserade av att studera bibliotek i invandrartäta områden. Alternativt hade vi naturligtvis kunnat under-söka hur bibliotekspersonal och politiker resonerar och förhåller sig till biblio-tekets roll i integrationsprocessen, i områden som utmärks av en homogen befolk-ning. Utifrån bibliotekslagens bestämmelse om bibliotekets skyldighet att rikta särskild uppmärksamhet mot invandrare och andra minoriteter, samt utifrån IFLA:s mångkulturella manifest, ansåg vi dock att vårt intresse framför allt låg i det mångkulturella/mångspråkiga, och i att undersöka hur biblioteket kan rikta särskild uppmärksamhet mot en grupp som per definition utgör en majoritet. Vi ställde oss således frågan hur biblioteket kan vara en resurs för integration i ett

127 Vi kommer i den följande texten använda oss av titeln ”bibliotekarier” vilket innefattar såväl personer med en utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap eller motsvarande, som övriga.

område där integrationsprocessen kan tänkas vara en realitet för en majoritet av medborgarna.

Utifrån dessa premisser började vi utifrån statistik från Stockholms läns lands-ting undersöka vilka områden i Stockholm som har högst andel invandrare.¹²⁸ Ef-tersom undersökningen skulle inkludera även ett (kommun)politiskt perspektiv, var det dock viktigt att vårt urval också täckte tre olika kommuner. Vi ville dessu-tom att kommunerna skulle spegla olika politisk majoritet, eftersom det kunde tänkas avspeglas i biblioteksplanerna och i övergripande prioriteringar, vilket skulle tillföra vår diskussion ytterligare en aspekt. Vår utgångspunkt var alltså att välja tre områden med lokala folkbibliotek, i tre olika kommuner. Områden med integrerade folk- och skolbibliotek bortprioriterades, eftersom denna organi-sationsform antogs kunna bidra till ett alltför stort fokus på skolan som institution, medan vi var intresserade av hela befolkningen i de områden vi avsåg undersöka.

Grundat på dessa premisser kom vi fram till att lämpliga områden var Rinkeby i Stockholms kommun, Fisksätra i Nacka kommun samt Alby i Botkyrka kommun.

I Botkyrka kommun har egentligen det till Alby angränsande området Fittja, stat-istiskt sett en något högre andel invandrare. Biblioteket i Alby har dock en uttalad barn- och ungdomsprofil, något vi ansåg kunde tillföra vår undersökning ytterli-gare en intressant aspekt. Då Fittja och Alby ligger i så tät anslutning till varandra både geografiskt och demografiskt, gjorde vi den sammantagna bedömningen att biblioteket i Alby, med sin barn- och ungdomsprofil, i detta sammanhang utgjorde ett intressantare alternativ än Fittja.

När vi gjort vårt områdesurval kontaktades cheferna för de tre biblioteken i respektive område, samt ordförande för kultur- (och fritids-) nämnden i respektive kommun, via ett e-brev där vi kortfattat presenterade oss själva och syftet med intervjuerna. Chefer och politiker valdes alltså ut på grundval av sin yrkesposit-ion. Bibliotekarierna fick vi i stället kontakt med via cheferna, vilket kan ses som en mindre variant av ett snöbollsurval.¹²⁹ I Stockholms kommun var vår ambition att intervjua Madeleine Sjöstedt (fp), ordförande för kulturnämnden, som dock tackade nej. I stället blev vi hänvisade till att tala med Amanda Lövkvist (fp) bi-trädande borgarrådssekreterare med ansvar för kulturfrågor. I övrigt accepterade samtliga chefer och politiker vår förfrågan.¹³⁰

Att undersökningen inkluderar endast bibliotek i Stockholmsområdet är till stora delar baserat på ett bekvämlighetsurval, då båda uppsatsförfattarna är bosatta i området, men också utifrån ett intresse för integration och socioekonomiska skillnader i Stockholm med kranskommuner. Begränsningen kan dock även ses

128 Regionplanekontoret Stockholms läns landsting, webbsida > Statistik > Områdesdata och kartor.

129 Snöbollsurval innebär att en forskare skapar kontakt med informanter som är relevanta för en undersök-ning och sedan använder dessa för att få kontakt med ytterligare informanter. Se också Bryman, A. (2002), s. 312-313.

130 När vi fortsättningsvis refererar till de intervjuade politikerna inkluderar vi Amanda Sjökvist. Hennes egentliga befattning är dock politiskt tillsatt tjänsteman.

som en fördel, eftersom anknytningen till Stockholm och de förhållanden som är specifika för detta område, är gemensamma för samtliga områden i denna under-sökning. Den geografiska närheten kan dessutom ha ytterligare en fördel, eftersom den torde kunna underlätta bibliotekens samarbete och erfarenhetsutbyte, vilket också är en del av uppsatsens övergripande syfte (se 3.3. Syfte).