6. Empirisk undersökning
6.2. Invandrar- och integrationsbegreppet
Som uppsatsens inledande diskussion visar är såväl ”invandrare” som ”integrat-ion” problematiska begrepp. I våra intervjuer ställde vi därför frågan hur infor-manterna själva skulle vilja beskriva vad integration är och om de kunde se några för- och nackdelar med att definiera invandrare som en grupp. Hur informanterna resonerade kring dessa begrepp presenteras i nedanstående analys. Eftersom vi inte kunnat se någon skillnad i hur invandrar- och integrationsbegreppet uppfattas, beroende på yrkesområde, har vi i detta stycke valt att inte explicit redogöra för hur politiker respektive biblioteksverksamma talar om begreppen.
Integrationsbegreppet
Integrationsbegreppet upplevdes av flera informanter som ett svårdefinierbart och komplext begrepp. Det väckte frågor kring vem som ska integreras och varför, vad integration innebär, integrationspolitikens utformning, hur tal om integration kan leda till ett utpekande av mångkulturella förortsområden och svårigheten i att använda ett så vitt och innehållsmässigt oklart begrepp. Frågan ställdes också var integrationen egentligen är misslyckad:
159 Stockholms stadsbiblioteks webbsida > Biblioteken: Rinkeby bibliotek.
Jag tycker det är väldigt, en väldigt komplex fråga och jag tycker också att integrationsdebat-ten i Sverige är ganska snedvriden och jag kan egentligen tycka till exempel att det är inte Alby som inte är integrerat, det kanske är Täby som inte är integrerat. Här bor folk från alla världens håll och kommer överens med varandra.160
Trots dessa förbehåll från informanternas sida kunde två huvudsakliga perspektiv utläsas i intervjusvaren, dels sågs integration som någon form av delaktighet i samhället och dels sågs det som ett ömsesidigt möte mellan olika kulturer och människor. Av dessa två perspektiv var det dock delaktighetsperspektivet som flest informanter relaterade till när frågan om integration ställdes. Förutom tal om just ordet delaktighet, resonerade informanterna i sammanhanget om integration som att ”hitta sin plats i ett samhälle […] och kunna orientera sig”,161 ”känna att man är medlem utav det här samhället”162 och ”att kunna ta del av och känna sig bekväm i det samhälle där man befinner sig oavsett vem man är och var man kommer ifrån”.163 Delaktighetsperspektivet speglar med andra ord informanternas syn på integration som en inkluderande process, där man som individ på olika plan kommer in i samhället. Vad som avsågs med samhället, definierades dock inte explicit av någon, däremot framhölls ett antal faktorer som antogs ha med integrationen, och därmed med samhället, att göra, till exempel arbete, språk, skola, utbildning, förmågan att ta till sig information och bostadssituation. Detta är faktorer som också utgör en grund för den svenska integrationspolitiken.164
Delaktighetsperspektivet speglar därmed två delar av integrationsbegreppet;
dels inkluderar det informanternas tal om delaktighet som resultatet av en lyckad integration, men perspektivet belyser också vilka faktorer som antas kunna leda till delaktighet. Även om informanterna själva inte framhöll denna distinktion mellan mål och medel i sina resonemang kring vad integration är, var det tydligt att frågans formulering i samband med begreppets komplexitet innebar en viss oklarhet i vad som egentligen efterfrågades. Svaren speglar med andra ord såväl uppfattningen vad en lyckad integration är som hur vägen dit bäst kan nås:
Jag tänkte det här med integration som jag sa självsäkert att det är arbete men egentligen, jag tror ju att integration det är… Jag tycker vi är integrerade om man kan välja, välja i livet. Bo-stadsval, arbete och så vidare. Och det har ju ganska få. Så det är egentligen det.165
Det andra perspektivet som kunde utläsas av intervjusvaren – integration som ett ömsesidigt möte – utgår helt från informanternas uppfattning om vilket målet med en lyckad integration är. I detta sammanhang talades det om integration som en process som går i två riktningar, där grundförutsättningen är att det finns ett
160 Informant 6.
161 Informant 5.
162 Informant 3.
163 Informant 4.
164 Regeringen (2008/09:24), s. 4.
165 Marjatta Tengström, chef Möta Norra, Stockholms stadsbibliotek.
mande från båda håll. Perspektivet belyser alltså ståndpunkten att integration inte enbart innebär att en minoritet ska anpassa sig efter ett majoritetssamhälle, men inkluderar också synpunkten att integration kan ses som en kreativ process där människor samlas kring allmänmänskliga frågor, utbyter perspektiv och möts över olika kulturella, etniska, språkliga och klassmässiga gränser:
Mm, jag tycker det är ett mycket besvärligt begrepp. Integration, jag tycker att det måste pro-blematiseras minst tre veckor om året [skratt]. Jag har upplevt det några få gånger, alltså jag tror att det uppstår när vi människor har, när vi intresserar oss för saker som är gemensamma för mänskligheten. När vi pratar om exempelvis våld, när vi pratar om mobbning, när vi pra-tar om kärlek, när vi prapra-tar om sådana frågor som är gemensamma för människor. Och vi sit-ter tillsammans och pratar om erfarenhesit-ter av det eller hur vi tänker om det. Då tycker jag att vi är väldigt integrerade för då spelar det egentligen ingen roll vilka som sitter, utan alla män-niskor är med i den diskussionen eller om vi talar om moral och etik och såna frågor.166
Att integration är ett abstrakt begrepp som behöver brytas ner och konkretiseras för att kunna relatera det till biblioteksverksamheten, blev tydligt i intervjuerna.
Även om ett par bibliotekarier vittnade om återkommande diskussioner kring in-tegration ur ett mer samhällsmässigt perspektiv, menade de flesta biblioteks-verksamma att integration på arbetet mer rör praktiska ting eller konkreta situat-ioner som i förlängningen kan kopplas till integration. ”Mångpråkighet” och
”inkluderande” föreslogs som alternativa begrepp förankrade i den faktiska verk-samheten. Intressant är att ingen av informanterna i diskussionen relaterade integ-rationsbegreppet till någon slags ”svensk identitet”, vilket var fallet i Brnics inter-vjuer.167 Svaren utgick i stället från det svenska samhället, eller samhället i gene-rella termer. En naturlig orsak kan naturligtvis vara hur frågan ställdes, men det kan ändå vara intressant att peka på de perspektiv som inte framkom i intervjuer-na, eftersom de också vittnar om hur informanterna tänker och resonerar kring integration. I denna studie framhölls framför allt delaktighet som målet för en lyckad integration. Denna sågs dock vara beroende av yttre faktorer som arbete och bostad eller kompetensfrågor som utbildning och språk, däremot talade ingen om att anpassa sig till någon slags ”svenskhet”. Tvärtom framhölls att integration lika mycket handlar om att de boende i Sverige måste lära sig mer om världen.
Sen kan jag tycka integration kan också vara detta att vi i Sverige måste sätta oss på skolbän-ken och lära oss om världen igen, för vi kan inte tillräckligt mycket om världen. För plötsligt var världen här och i min folkskola fanns inte annat än lejon i Afrika […].168
Integrationsprocessen handlar med andra ord, enligt flera av informanterna, om nyfikenhet och ett ömsesidigt närmande.
166 Barbro Bolonassos, chef Fisksätra bibliotek.
167 Brnic, A (2004), s. 161.
168 Barbro Bolonassos, chef Fisksätra bibliotek.
Invandrarbegreppet
Alby, Fisksätra och Rinkeby utmärks alla av en etniskt, språkligt och kulturellt blandad befolkning. Utifrån bibliotekslagens bestämmelse om att folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt invandrare,ansåg vi det därför vara intressant att undersöka hur bibliotekspersonalen i dessa områden ser på själva begreppet.
Hur talas det om invånarna i respektive område och hur kan särskild uppmärk-samhet riktas mot en grupp som per definition utgör en majoritet?
Anmärkningsvärt är att alla informanter, såväl bibliotekarier som biblioteks-chefer och politiker, ansåg det vara problematiskt att förhålla sig till invandrare som en grupp. Flera anledningar gavs som skäl. En återkommande fråga var vem som per definition ska ingå i gruppen invandrare och vem som hamnar utanför.
Invandrare – man kan vara född i tredje generationen i Sverige och fortfarande vara invand-rare. Det är klart att begreppen är jätteluddiga och man ofta har sin egen definition.169
Men det var inte bara huruvida gruppen invandrare ska eller överhuvudtaget kan definieras som en grupp, utan också om en definition alls är relevant, som ifråga-sattes. Flera informanter menade att ett stort problem med invandrarbegreppet är att det tenderar att bli alltför generaliserande och därför inte säger så mycket om de personer som ingår i gruppen egentligen. Människor kommer till Sverige av olika anledningar och med olika förutsättningar att lära sig ett nytt språk och att komma in i ett nytt sammanhang. Flertalet menade därför att det viktiga i sam-manhanget är att utgå från vilka behov som finns i området och styra verksamhet-en utifrån dessa. Att tala om invandrare som grupp innebär att människor med vitt skilda erfarenheter, utbildningsnivåer, intressen etc. hänförs till en och samma grupp utan att egentligen ha så mycket gemensamt, förutom att vara födda utom-lands.
Jag vill mer se vad har vi för uppdrag som bibliotek? Alltså vad ska vi vara för något, och om vi då ska vara ett lokalt bibliotek då spelar inte det någon roll egentligen vilka som, eller spe-lar roll, men alltså då är de som bor här med och bygger vår verksamhet för att det är dem vi är till för och de kan komma i princip kan vi säga var som helst ifrån eller vara hur gamla som helst eller unga eller vad det är. Det är liksom inte, det är inte det som är målet, utan det är in-nehållet och dialogen, bemötandet.170
En annan negativ aspekt med invandrarbegreppet, som påpekades av flera infor-manter, var att det tenderar att låsa in människor i fack och bidra till en uppdel-ning mellan vi och dom, svenskar och invandrare, vilket också sågs kunna bidra till att peka ut vissa områden som problemområden. Att tala om ”invandrarna”
sågs därför inte som relevant, i stället föreslogs begrepp som medborgare eller besökare:
169 Marjatta Tengström, chef Möta Norra, Stockholms stadsbibliotek.
170 Informant 1.
Jag skulle vilja börja med att en av de grejerna jag verkligen gillar i Botkyrka är hur man be-traktar medborgarna som medborgare totalt oberoende av bakgrund. Att man liksom, man håller inte på, man snackar inte om ord som invandrare, svenskar, såna där begrepp, det finns liksom inte här och det, det är väldigt skönt för att väldigt många har ju bott här väldigt länge.171
Som diskuteras i bakgrunden är konstruktionen av olika samhällsgrupper en nöd-vändighet för att kunna jämföra och belysa exempelvis ojämlika maktförhållanden eller strukturell diskriminering på arbetsmarknaden. I bibliotekslagen lyfts in-vandrare fram som en av de grupper som biblioteket särskilt ska uppmärksamma.
Dock definieras inte invandrarbegreppet närmare, vilket lämnar öppet för de lo-kala biblioteken att avgöra vem som ingår i definitionen och vem som hamnar utanför. Resultatet från denna undersökning visar dock att invandrare inte är en relevant gruppering överhuvudtaget, utan att biblioteksverksamma föredrar att tala om de boende i området i termer av medborgare, besökare eller utifrån vilka spe-cifika behov dessa människor har. Därmed kan den andra delen av biblioteks-lagens paragraf åtta ”[…] bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade efter dessa gruppers behov”172 ses som en mer tillämpbar lagformulering. Vi kommer att diskutera detta ytterligare i uppsat-sens sista kapitel.