4 Empiriskt underlag och analys
4.1 Analysområde 1: Intressentmodellen
I den teoretiska grunden presenterades resonemanget kring intressentmodellen. I detta
analysområde kommer frågan om vilka intressegrupper som omnämns i de etiska riktlinjerna att besvaras. Utgångspunkten är den att de som omnämns i riktlinjerna också är grupper som bankerna ser som sina omgivande intressenter i frågor om etik. Vid textanalysen har det primärt sökts efter de grupper som ingår i den presenterade modellen. Under respektive bank kommer hur grupperna omnämns exemplifieras med citat från respektive banks
riktlinje/policy. Avslutningsvis kommer också de två intervjuerna och frågan som ställts i relation till detta att presenteras.
62 http://www.fsb.se/sst/inf/out/infOutWww/0,,4280,00.html, 2006-05-19 63 http://www.nordea.com/sitemod/default/index.aspx?pid=52062, 2006-05-19 64 http://swp2.vv.sebank.se/cgi-bin/pts3/pow/wcp/sebgroup.asp?website=TAB1&lang=se, 2006-05-19 65
4.1.1 Föreningssparbanken
Föreningssparbankens etiska policy eller etiska riktlinjer går att finna på deras hemsida.66 Alla citat från Föreningssparbanken återfinns i dessa riktlinjer.
Föreningssparbanken inleder sina etiska riktlinjer med att konstatera: ”Föreningssparbanken
är för sin överlevnad helt beroende av omvärldens förtroende.” Detta konstaterande vittnar
om att banken ser sig själv som en del i samhället som är beroende av omgivande grupper. En grupp som konkret omnämns i relation till intressentmodellen är medarbetare, vilket har bedömts vara detsamma som benämningen anställda. Denna grupp omnämns vid ett flertal tillfällen och är den grupp som riktlinjerna till största del handlar om eller riktas till.
Exempelvis går att läsa: ”All verksamhet i banken ska präglas av en hög etisk standard, där
banken och dess medarbetare aktivt prövar varje affär och etisk tveksam situation utifrån etiska normer och förhållningssätt” eller ”Banken och dess medarbetare avstår på ett aktivt sätt från affärer, uppdrag och andra handlingar som inte ligger i linje med denna policy /…/”.
Vidare omnämns bankens kunder vid ett flertal tillfällen. Exempelvis: ”Förtroende – genom
att banken med omsorg, kompetens, sakligt och i övrigt professionellt uppträdande söker tillgodose kundens behov inom ramen för de tjänster som banken tillhandahåller.”
Den sistnämnda gruppen är den grupp som omnämns som affärsparter. Även om just detta inte är samma ordval som i intressentmodellen har detta ansetts vara detsamma som samarbetspartners. Dessutom kan en rad andra av intressentgrupperna innefattas i detta begrepp såsom leverantörer och ägare. Affärsparter omnämns enligt följande: ”Bankens
kontakter med kunder och andra affärsparter ska präglas av följande grundläggande värderingar och principer /…/”.
Givet resonemanget om intressentmodellen ter det sig såsom att Föreningssparbanken menar att de är en del av ett samhälle och har en rad grupper som de kommunicerar med och till. Inom ramen för de etiska riktlinjerna är de just kunderna och medarbetarna som står i fokus. Detta kan anses vara ett resultat av att de är just medarbetarna som står i fokus i etiska frågor, att de är deras etiska förhållningssätt som är viktigt för att banken ska uppnå målet med riktlinjerna. Att kunderna också omnämns i stor utsträckning är naturligt då det är just deras förtroende för banken som utgör en förutsättningen för en fungerande verksamhet.
4.1.2 Nordea
Nordeas etiska riktlinjer i sin helhet finns på deras hemsida. I form av en pdf-fil.67 Likt Föreningssparbanken anger Nordea att deras värderingar bygger på ”ett gott
medborgarskap”. I Nordeas riktlinjer omnämns också en rad intressegrupper: Kunder,
exempelvis genom: ”Vår ambition är att alltid säkerställa att kunderna förstår innebörden
och de potentiella konsekvenserna av de beslut som de fattar”. Även medarbetare (anställda),
exempelvis genom: ”/…/ vilket beteende vi förväntar oss av våra medarbetare. Riktlinjerna
ska fungera som ett stöd för koncernen och medarbetare i det dagliga arbetet och i
66 http://www.fsb.se/sst/inf/out/infOutWww/0,,71402,00.html, 2006-05-19 67 http://www.nordea.com/sitemod/upload/Root/www.nordea.com%20-%20se/OmNordea/Nordea_Code_of_Conduct_se.pdf, 2006-05-19
beslutsfattandet”. Vidare parter, vilket bedömts vara detsamma som samarbetspartners,
exempelvis genom: Nordea erbjuder sina tjänster på sådant sätt att parternas rättigheter och
skyldigheter framkommer tydligt”. Slutligen närstående tredje part, vilket bedömts motsvara
intressentmodellens grupp anställdas familjer. Genom: ”Medarbetare deltar inte i
affärstransaktioner där intressekonflikter kan uppstå som rör deras egen ekonomi eller närstående tredje parts ekonomi”.
Precis som i Föreningssparbankens riktlinjer ter det sig alltså att även Nordea anser sig vara en del i ett samhälle med en rad intressegrupper som de har relationer till. Av samma anledning som nyss nämnt i Föreningssparbankens fall går det att säga att kunder och medarbetare får stort utrymme i dessa riktlinjer.
4.1.3 SEB
SEB:s etiska policy återfinns i pdf-format på deras hemsida.68
SEB:s etiska policy tar förutom de grupper som redan presenterats upp en rad ytterligare grupper. De använder också benämningar på ord som kan tolkas som att innefatta alla de intressegrupper som ingår i modellen: ”Därmed skapas förtroende för SEB hos allmänheten,
kunder och övriga”. När de omnämner allmänheten är det svårt att veta exakt vilka som de
innefattar med det men det kan tänkas innebära såväl kunder som ägare som massmedia. Anställda omnämns vid flertalet tillfällen. Som när: ”Om en anställd önskar diskutera ett
ärende av etisk natur skalla han ha rätt att göra så med sin närmaste överordnade /…/”.
Även de anställdas närstående (familj) omnämns: ”SEB skall iaktta tillämpliga externa och
interna restriktioner beträffande såväl insiderhandel som affärer för egen eller närståendes räkning”.
Vidare: ”För att förhindra intressekonflikter skall SEB:s anställda undvika att ha personliga
affärsrelationer med och inte heller utföra andra personliga finansiella transaktioner för SEB:s kunder eller partners räkning, utöver normala affärsförbindelser /…/”. I och med detta
omnämns såväl kunder, som anställda som övriga partners och affärsförbindelser. Partners och affärsförbindelser kan innefatta en rad relationer såsom relationen till facket eller leverantörer.
En intressegrupp som inte nämnts explicit av bankerna ovan är politiska organ. I SEB:s policy omnämns detta: ”SEB skall inte stödja politiska partier genom donationer eller på annat
sätt”. Det kan te sig lite märkligt att varken Föreningssparbanken eller Nordea klargör sin
politiska objektivitet i sina etiska riktlinjer.
Slutligen omnämns även styrelse och konsulter: Ovan nämnda principer skall följas av
samtliga anställda inom SEB-koncernen liksom av personer som har uppdrag inom koncernen som till exempel styrelsemedlemmar eller konsulter”. (Nordea anger också att
riktlinjerna är antagna av koncernstyrelse.)
SEB omnämner samma grupper som Föreningssparbanken och Nordea gör men nämner även en rad andra grupper och innefattar även många genom att använda allmänheten som grupp.
68
http://swp2.vv.sebank.se/cgi-bin/pts3/pow/wcp/filedownload.asp?file=DUID_22E29F0CDEEBDDB6C1256E4300503E9D_Etikpolicy.pdf,
Detta torde innebära att SEB likt de andra bankerna är medvetna om deras roll som en del i samhället med en rad omgivande intressegrupper.
4.1.4 Svenska Handelsbanken
Handelsbankens etiska riktlinjer återfinns på deras hemsida.69
Likt SEB omnämner SHB också allmänheten, vilket innefattar en rad grupper. I samma veva nämner SHB explicit myndigheter, vilket inte någon av de andra bankerna gör:
”Handelsbankskoncernens framgångar på marknaden är beroende av såväl allmänhetens som myndigheternas förtroende”. Detta exemplifieras ytterligare: ”Allmänna råd och uttalanden från Finansinspektionen och andra myndigheter skall betraktas och inarbetas i rutiner och instruktioner i erforderlig utsträckning”. Förutom myndigheter nämner SHB en
organisation: ”Handelsbanken ställer sig bakom de principer som kommer till uttryck i FN:s
allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna”. Precis som i de andra bankernas
riktlinjer framkommer de anställda och även deras familjer: ”En anställd får inte handlägga
frågor i vilka han eller anhörig har ett personligt intresse /…/”. En grundbult i alla bankernas
riktlinjer är kunden, i SHB:s riktlinjer omnämns de bland annat enligt följande: ”God
affärssed, konsekvent agerande och rättvis behandling av kunder är honnörsord i banken”.
SHB omnämner leverantörer, samarbetande parter, konkurrenter och konsulter. Alla dessa ses som intressegrupper. Avslutningsvis nämner också SHB media med att konstatera: ”Kan jag
redovisa mitt handlande inför övriga anställda i banken, myndigheter, media och allmänheten utan att känna minsta tvekan inför frågan om mitt handlande varit etiskt godtagbart?”.
I princip så nämns samma grupper som de andra bankerna gör, men Handelsbanken går lite längre i och med innefattandet av även media och myndigheter. Uppenbarligen ser också Handelsbanken sig som en del av ett samhälle och de väljer att utrycka detta i sina etiska riktlinjer.
4.1.5 Avslutande kommentar om intressentmodellen:
Alla bankerna redogör i sina riktlinjer för en rad intressegrupper. SEB och SHB för flest men samtidigt ger alla bankerna intryck av i texten om att de är en del av något, en del där
företaget är beroende av andra, såsom främst kunder. Detta även i de etiska frågorna. De måste ha allmänhetens förtroende vilket uppnås genom att hålla moral och etik högt. Den grupp som dock inte nämns, i alla fall inte explicit är bankernas ägare. Detta kan te sig märkligt då det är de som utgör en av de allra viktigaste grupperna och som Milton Friedman skulle hävda, den grupp som banken endast har ett ansvar inför, att ge så mycket utdelning som möjligt.
I intervjun med Patrik Westander som är verksam inom PR-branschen (se ytterligare
presentation stycke 3.6) tillfrågades han vilka han tror att bankerna vill nå med att göra sina riktlinjer tillgängliga på hemsidan: ”Det kan handla om att attrahera rätt typ av medarbetare,
rätt typ av kunder. De kanske även är direkt till journalister och i och med det direkt till den bredare allmänheten”. 70 Agneta Brandimarti på Svenska Bankföreningen (se ytterligare presentation stycke 3.6) fick samma fråga och tror att bankerna vill nå kunder, forskare, studenter, ratingföretag och affärspartners. Dessa båda personers svar vittnar om att det är logiskt att bankerna kommunicerar till en rad olika grupper, framförallt till dem som själva
69
www.handelsbanken.se, sökväg: om banken, ansvarsfullt företagande, etiska riktlinjer, 2006-05-19
70
efterfrågar informationen. Sammanhanget och innehållet i de etiska riktlinjerna kan med ovanstående exemplifiering och med bakgrund i den teoretiska grunden om
intressentmodellen ses som att bankerna kommunicerar både till och om en rad olika intressegrupper. Att de omnämns, med utgångspunkten att detta innebär att de också ser grupperna som sina intressegrupper innebär att bankerna inte ser sig själva som en isolerad aktör utan som en del av samhället.
Med detta sagt så kan man säga att bankerna i frågan om hur de kommunicerar etik har valt att kommunicera etiskt förhållningssätt som en given del i verksamheten, som skapar
förutsättning för att kunder och andra grupper ska få förtroende för verksamheten. Givet detta så väljer bankerna att kommunicera om och till en rad grupper, som de på ett naturligt sätt integrerar i sin verksamhet.