4 Empiriskt underlag och analys
4.4 Analysområde 4: Schwartz moralstandards
4.3.6 Avslutande kommentar om teoretisering av etik
Således ser vi exempel på hur bankerna också ser på etik som något som kan och eventuellt bör diskuteras om det råder tvivel om vad som är förnuftigt att göra. I intervjun med Agneta Brandimarti konstaterar hon: ”Etik är både det som står i lagen och det som går därutöver.
Bankerna måste absolut arbeta med etikfrågor ( i likhet med alla företag). Det är ett
kontinuerligt arbete och måste vara en ständigt levande diskussion i varje företag, Vad som var etiskt OK för några år sedan kan vara oetisk idag. Attityder förändras”.71 Detta konstaterade härrör både dygdetiken som är relativ, det vill säga att vad som är oetiskt
förändras och även just diskursetik, då hon menar att etik måste vara en levande diskussion. Teorierna är relativt olika vid en konkret beskrivning. De svarar dock alla på frågan vad är rätt? Utifrån detta kan slutsatsen dras att alla fyra olika teorier återfinns i bankernas sätt att kommunicera kring etik. Det vill säga, det handlar inte bara om att uppnå goda effekter, utan det ställs krav på att goda principer följs vilket kan ses som en förutsättning för att goda effekter ska kunna uppnås. För att något av detta ska vara möjligt krävs det att människorna som lever efter de goda principerna och eftersträvar goda effekter också är goda och att detta är en naturlig del av vardagen. När det så uppstår etiska tveksamma situationer uppmanar bankerna till aktiv prövning av dessa, oftast i form av dialog. Med detta resonemang är
slutsatsen att bankerna i sina etiska riktlinjer väljer att kommunicera kring goda effekter, goda principer, goda människor och goda samtal. Det ter sig naturligt att se dessa som
kompletterande teorier, i vilket fall såsom de används i bankernas riktlinjer. De olika
perspektiven på etik kompletterar varandra och bildar en god förutsättning för en långsiktigt hållbar etik. På frågan om hur etik kommuniceras i förhållande till teorierna är svaret således att alla teorierna spelar en roll i innehållet i riktlinjerna. Bankerna kommunicerar om effekter, principer, människor och samtal/dialog. Dessutom är förhoppningen givetvis att dessa ska vara goda.
4.4 Analysområde 4: Schwartz moralstandards
Som vi sett i den teoretiska grunden anger Schwartz sex olika moralstandards som alla bör ingå i en etisk policy eller i etiska riktlinjer för att dessa ska kunna anses vara tillräckligt etiska. Till att börja med ska nu undersökas om alla dessa ingår i riktlinjerna eller inte. Där det ter sig uppenbart att ett ord har samma betydelse, att de är synonymer kommer det att
betraktas som att ordet återfinns, detta kommer dock att åskådliggöras så att det framkommer tydligt hur bedömningen skett. Läsaren bör även uppmärksamma att den första standarden är trovärdighet, detta inkluderar även ordvalen ärlighet, integritet, pålitlighet och lojalitet. När det råder tveksamheter kommer det ytterligare att klargöras hur det resonerats i relation till Schwartz artikel. Om ett ord ur respektive standard återfunnits görs inga ytterligare sökningar efter synonymer. Bankerna analyseras separat och moralstandarderna en och en. Tanken är att
71
besvara frågan om riktlinjerna är tillräckligt etiska i sitt innehåll enligt Schwartz resonemang. Således kommunicerar man tillräckligt etiskt och hur tar sig detta uttryck?
4.4.1 Föreningssparbanken
Schwartz moralstandard nr ett: Två av begreppen som Schwartz inkluderar i standard nr ett nämns, nämligen: pålitlighet och integritet. Föreningssparbanken använder pålitlighet i
följande sammanhang: ”Pålitlighet - genom att banken fullgör åtaganden på det sätt och inom
den tid som utlovats och hanterar de uppgifter kunden lämnat om sina förhållanden med iakttagande av reglerna om banksekretess och integritetshänsyn i övrigt”. Integritet omnämns
alltså också i samma del med ordvalet integritetshänsyn. Således är den första av Schwartz moralstandards återfunnen i Föreningssparbankens policy.
Schwartz moralstandard nr två: Respekt återfinns också. ” Respekt - genom att banken och
dess medarbetare behandlar kunden professionellt oavsett t ex ålder, kön, religion och etnisk bakgrund och att klagomål hanteras på ett seriöst och snabbt sätt”.
Schwartz moralstandard nr tre: Ordet ansvar återfinns inte i riktlinjerna. Schwartz betonar dock att det inkluderar att ta ansvar för saker och ting. Hela policyns innehåll och budskap är just detta att banken ska göra alternativt inte göra saker vilket kan ses som en form av ansvar. Följande exempel är tänkt att fungera som ett belägg för hur Föreningssparbanken menar att de tar ansvar: ”Banken och dess medarbetare agerar alltid så att föreslagna och genomförda
affärer, givetvis med beaktande av banksekretessen, kan förklaras med bibehållet anseende och förtroende”. Således medarbetare och banken ska agera på ett sätt så anseendet bibehålls,
för att detta ska uppnås krävs att man tar vad som liknas med just ansvar.
Schwartz moralstandard nr fyra: Även om inte rättvisa förekommer så återfinns böjningen av ordet rättvisa i bemärkelsen rättvist vilket bedömts vara detsamma som rättvisa. ” /…/ så att
motpartens intressen tas till vara med tillbörlig omsorg och att denne behandlas på ett rättvist sätt”. I detta sammanhang framkommer det att banken strävar efter att vara rättvisa. Således
återfinns även moralstandard nr fyra.
Schwartz moralstandard nr fem: Omsorg återfinns genom: ”Förtroende - genom att banken
med omsorg, kompetens, sakligt och i övrigt professionellt uppträdande söker tillgodose kundens behov /…/.”
Schwartz moralstandard nr sex: Även om ordet medborgarskap inte återfinns så nämns som vi sett tidigare det juridiska ansvaret och således att lyda lagen såsom Schwartz menar ingår i medborgarskapet.
Som synes återfinns alla sex moralstandards i Föreningssparbankens riktlinjer, om än med vissa modifikationer beträffande standard nummer tre. Trots detta torde enligt Schwartz resonemang detta innebära att policyn anses fullständig, utifrån Schwartz minimumkrav på att alla standards bör återfinnas.
4.4.2 Nordea
Schwartz moralstandard nr ett: Integritet återfinns enligt följande: ”Nordea ska kännetecknas
av hög integritet, professionalism och etik”. Dessutom återfinns ordet uppriktighet vilket
Schwartz moralstandard nr två: Ordet respekt eller sammanhanget om respekt för mänskliga rättigheter återfinns inte.
Moralstandard nr tre: I Nordeas riktlinjer går att läsa just ordet ansvar, förutom att det ändå kunde hävdas att ansvar återfinns eftersom det mesta av antagandena bygger på att ansvar tas. Men det återfinns i form av: ”Det är varje chefs ansvar att se till att dessa riktlinjer är kända
och efterlevs inom hans/hennes affärsområde, och för att föregå med gott exempel”.
Moralstandard nr fyra: Likt Föreningssparbanken återfinns inte exakt ordet rättvisa men ändå ordet rättvis vilket också ansetts vara detsamma. ”/…/ så att kunderna får en rättvis
behandling”. Dessutom används ordet jämlikhet (det vill säga jämlik): ”Nordeas värderingar bygger på det nordiska arvet av frihet, jämlikhet, miljöhänsyn och ett gott medborgarskap /…/”.
Moralstandard nr fem: Ordet omsorg återfinns inte. Däremot kan det argumenteras för att undvika skada, som Schwartz menar faller inom ramen för omsorg, är något man försöker göra genom att exempelvis skriva: ”För att upprätthålla förtroendet och tilliten måste vi
säkerställa att vi agerar på ett sätt som avspeglar våra värderingar”. Med detta givet kan det
hävdas att man undviker skada, förlorat förtroende, genom att agera enligt deras värderingar. Under förutsättning att dessa värderingar är acceptabla.
Moralstandard nr sex: Förutom att även Nordea anger att det lyder lagen som vi sett i tidigare skede omnämns både medborgarskap och att man värnar om miljön. ”/…/ nordiska arvet av
frihet, jämlikhet, miljöhänsyn och ett gott medborgarskap /…/”.
I stort sett med undantag för standard nr två har Nordea behandlat Schwartz moralstandards. Som i Föreningssparbankens fall så återfinns dock vissa modifikationer. Även om Schwartz gärna ser att alla standars återfinns är det svårt att hävda att Nordea skulle vara otillräckliga i sina etiska riktlinjer för att ordet respekt inte återfinns.
4.4.3 SEB
Moralstandard nr ett: Ingen av de ordval som Schwartz använt eller liknande synonymer har återfunnits i SEB:s policy. Däremot används ordet förtroende i ett sammanhang: ”Alla beslut
som fattas och alla åtgärder som utförs inom SEB-koncernen skall uppfylla de högsta krav som kan ställas på ett etiskt uppträdande. Därmed skapas förtroende för SEB hos
allmänheten, kunder och övriga”. Även om ordet förtroende inte används av Schwartz går det
att hävda att mot denna bakgrund och i ovanstående exempel så är det vad SEB är ute efter. När man vill skapa förtroende för banken vill man givetvis ses som ett trovärdigt företag som är pålitliga. Utan trovärdighet finns förstås ingen chans att skapa förtroende för banken. Så implicit återfinns även denna standard i SEB:s riktlinjer.
Moralstandard nr två: SEB anger fyra stycken grundläggande värderingar, en av dessa är ömsesidig respekt varpå respekt återfinns.
Moralstandard nr tre: I SEB:s policy nämns dels samhällsansvar och även att det finns en compliance-ansvarig. Vad som menas med detta är oklart men det framgår att det är en person man kan vända sig till om man önskar diskutera ett ärende av etisk natur. Således framgår det att SEB i sina riktlinjer skriver att ansvar tas. I detta fall ansvar tas av anställd att diskutera
etiska frågor. Dessutom kan det som i tidigare fall hävdas att genom att diskutera etik tas en viss form av ansvar.
Moralstandard nr fyra: Även om inte ordet rättvisa nämns så nämns jämlikhet i två
sammanhang. Först genom: ”/…/ jämställdhet, förhindrande av förolämpande uppträdande
eller diskriminering inklusive sexuella trakasserier på arbetsplatsen”. Också genom: ”SEB ska följa grundläggande principer beträffande likabehandling och mångfald”. Detta med
förutsättningen att likabehandling är detsamma som jämlik, i vilket fall är det innebörden av ordet jämlik.
Moralstandard nr fem: Inte heller ordet omsorg återfinns men likt tidigare fall så är mycket av innebörden i riktlinjerna just exempel på att undvika skada. Följande exempel visar på hur banken försöker undvika intressekonflikter, vilket är en form av skada: ”För att förhindra
intressekonflikter skall SEB:s anställda undvika att ha personliga affärsrelationer /…/”.
Moralstandard nr sex: Vid ett flertal tillfällen nämns lagen och hur SEB ska lyda under den. Således återfinns moralstandard nr sex, så som vi sett när vi tittat på det juridiska ansvaret. Utifrån detta kan det hävdas att SEB uppfyller Schwartz alla moralstandards.
4.4.4 Svenska Handelsbanken
Moralstandard nr ett: Schwartz ordval används inte, däremot återfinns liknande resonemang som hos exempelvis SEB: ”Handelsbankskoncernens framgångar på marknaden är beroende
av såväl allmänhetens som myndigheternas förtroende”. Se tidigare resonemang om varför
förtroende kan anses synonymt med trovärdighet. Dessutom framkommer: ”Bankens sätt att
arbeta bottnar i en grundläggande människosyn som präglas av tilltro /…/”. Tilltro kan ses
som synonymt med trovärdighet. Utan trovärdighet finns heller ingen tilltro.
Moralstandard nr två: Denna återfinns dels i form av att mänskliga rättigheter nämns men också bland annat i form av: ”Kunderna ska behandlas med respekt”.
Moralstandard nr tre: Denna återfinns i form av: ”Samtliga anställda har sålunda ett tydligt
ansvar för sitt handlande i banken såväl professionellt som vad avser etiska frågor”.
Moralstandard nr fyra: Denna återfinns i form av: ”/…/ konsekvent agerande och rättvis
behandling av kunder är honnörsord i banken”.
Moralstandard nr fem: Ordet omsorg återfinns inte men återigen finns en rad exempel på hur banken anser att de ska agera för att undvika skada, i detta fall brottslig verksamhet: ”Banken
skall inte medverka i affärer avseende medel som kan misstänkas härröra från brottslig verksamhet eller i affärer som de anställda inte förstår innebörden av”.
Moralstandard nr sex: Precis som vi sett tidigare är lagen en del av de etiska riktlinjerna även för Handelsbanken. Beträffande standard nr sex nämns även hänsyn om miljön som Schwartz menar ingår i denna standard: ”Alla anställda skall iaktta bankens miljöpolitik och på sin
arbetsplats bidra till att verksamheten kan bedrivas på ett ur miljöhänseende etiskt godtagbart sätt”.
4.4.5 Avslutande kommentar om Schwartz moralstandards
Utifrån Schwartz resonemang lyckas storbankerna mycket väl med att vara etiska. Enda undantaget från Schwartz standards är att Nordea inte har med nr två på ett explicit sätt. Dessutom har vissa modifikationer gjorts i analysen men än dock med resultatet att storbankernas etiska riktlinjers innehåll är tillräckligt etiskt.
På frågan om hur man kommunicerar går det att konstatera att storbankerna kommunicerar kring begrepp eller begrepp med närliggande betydelse till följande: trovärdighet, respekt, ansvar, rättvisa, omsorg och medborgarskap och dess underbetydelser som Schwartz uttrycker det. Förutom dessa övergripande och omfattande begrepp nämns också ofta just förtroende som i och för sig ingår i trovärdighetsstandarden. Även långsiktighet nämns av alla banker utom SEB. Förutom dessa begrepp och därtill hörande begrepp återfinns i stor utsträckning många ord och begrepp relaterade till just juridik och ekonomi. Juridiskt relaterade begrepp enligt vilka vi sett exempel på tidigare och ekonomiska begrepp figurerar på ena eller andra sättet genomgående i riktlinjerna vilket kan vara ett resultat av att bankerna agerar på den finansiella marknaden och lyder under en rad lagar och regler.