Analysverktyg: etniska stereotyper, representation och normer

Ett sätt att studera dimensionen etnisk stereotyp är att undersöka hur målgruppen etniska minoriteter representeras och vilka dominerande normer som presenteras i texten.

Representationer och normer är således exempel på användningsbara analysverktyg som 140

förenklar studiet av det som vid en första anblick kan uppfattas som komplext. Jag kommer inte bara vara uppmärksam på om olika representationer förekommer, utan också om representationerna som framställs har samma tyngd.

Enligt Kristina Boréus och Göran Bergström kan analysverktyg konstrueras med preciserade perspektiv. Två perspektiv som jag ska titta på i studiet av offentliga diskurser om etnisk 141

skolsegregation är makt och etnicitet, eller mer specifikt etniska stereotyper. Jag kommer att titta på perspektivet etniska stereotyper i alla analysverktyg om representation och normer.

139​Beckman 2005: 22-23.

140​Esaiasson 2017: 214.

Teoretiska indikationer på etniska stereotypers förekomst är hämtade från den sammanställningen av den tidigare forskningen om etniska stereotyper på sida 28. Exempelvis kan en generell indikation på att etniska stereotyper förekommer i offentliga diskurser om segregation vara förenklade antaganden om människors egenskaper som förknippas med hudfärg. Ytterligare ett exempel som indikerar att etniska stereotyper förekommer är överdrivna skillnader mellan etniska grupper framställs, samtidigt som överlappande egenskaper mellan grupper inte tas upp.

Carol Bacchi tillämpar representation som en metod för att analysera policyn. Denna metod benämns som “What´s the Problem Represented to Be?” eller WPR-metoden. 142

Utgångspunkten för denna metod är att policyproblem inte är givna utan det finns alltid flera sätt att förstå och tolka ett problem. Policyförslag lyfter att det finns vissa representationer och förståelser av problem och maktrelationer som kan dominera och utesluta andra tolkningar. Bacchi har konstruerat preciserade frågor kring representationsbegreppet, som systematiskt kan ställas till policydokument för att få en överblick av hur ett

samhällsfenomen framställs. Jag kommer att studera om Regeringens representation av 143

problemet skolsegregation innehåller explicita eller implicita uttryck för etniska stereotyper. Om etniska stereotyper förekommer men lämnas oproblematiserat i policydokumentet, så kan det implicera att det inte ens finns en tillräcklig medvetenhet kring fördomar i sakfrågan skolsegregation.

Jag kommer att kombinera​ ​en representationsanalys med en normanalys i min kritiskt granskande studie om maktrelationer mellan etniciteter.​ ​En norm innebär en social

förväntning på hur en viss aktör ska vara och bete sig. Begreppet synliggör vad som betraktas som normalt och hur något eller någon bör vara. Således är normer värdeladdade idéer som indikerar vad som betraktas som normalt och avvikande. Etablerade normer är

underförstådda, så det är en utmaning för analytiker att blottlägga normers existens och innehåll. Ett tillvägagångssätt för att blottlägga det som redan har normaliserats och tas för

142​Esaiasson 2017: 217; Bacchi och Eveline 2010.

givet är att vända på myntet och studera normbrytaren, d.v.s. det som avviker eller utmanar etablerade normer för att söka förståelse av det normala. 144

Jag anser att det är intressant att inte enbart studera hur personer med synligt utländsk bakgrund representeras, utan också om hen representeras som en ​normbrytare​. Följaktligen ska jag studera vilka normer texten utgår från. Jag kommer specifikt studera om normer som framställs i texten utgår från en vit privilegierad person eller en person med utländsk

bakgrund. Vidare ska jag studera om det är exempelvis barn med utländsk bakgrund som inte valde sin bakgrund eller vuxna politiker som inte förmår lösa segregation med kraftfulla lösningar som representeras som normbrytare. Detta kan genomföras genom att studera om särskilt personer med synlig utländsk bakgrund generellt framställs som en normbrytare fastän de i grunden är offer för segregation, medan en person utan synlig utländsk bakgrund d.v.s är vit framställs som en norm och ett ideal. Normer är sammankopplat med stereotyper, eftersom stereotyper indirekt påvisar vem och vad som betraktas som norm och avvikande. Exempelvis kan en stereotyp om svarta vara att de är högljudda, vilket är ett indirekt uttryck för att deras ljudnivå avviker från det ‘normala’. Det är också ett indirekt uttryck för att människorna som stereotypen associeras med är avvikande. En diskurs som innehåller normaliserade eller internaliserade stereotyper kan indikera att negativa föreställningar om vissa etniska grupper de facto också har ett starkt fäste i institutioner som ska verka för demokrati och alla människor lika värde oavsett hudfärg m.m. Följaktligen genom att undersöka vad eller vem som representeras som avvikande, så kommer jag indirekt åt motsatsförhållandet d.v.s. det som framställs som normalt. Utan analysverktyg som hjälper mig att lyfta det som representeras som avvikande, så skulle det vara svårt att synliggöra vad eller vem som egentligen representeras som normalt, eftersom det normala kan redan vara internaliserat i samhället och våra subjektiva syn på världen. I och med att även jag, analytikern, är en del av och kan påverkas av internaliserade normer i samhället, så hjälper analysverktyg om normer mig att objektivt synliggöra vad eller vem som egentligen framställs som normen.

Jag kombinerar alltså två olika analysverktyg; Bacchis analysverktyg om representation och Esaiassons analysverktyg om normer. Jag anser att bådas analysverktyg behövs, eftersom Bacchis analysverktyg först lägger grunden för att upptäcka och diskutera vad som egentligen representeras som ett problem. Därefter kan Esaiassons analysverktyg fördjupa diskussionen kring vad som representeras som avvikande respektive norm, vilket kan understödja vad som betraktas och inte betraktas som ett problem. Om jag enbart tillämpar Bacchis analysverktyg, så riskerar jag att inte få en fördjupad bild av vad som inte betraktas som ett problem d.v.s. normalt. Medan om jag enbart tillämpar Esaiassons analysverktyg så riskerar jag att gå miste om en grundläggande förförståelse av vad som representeras som ett problem. Det är först efter att jag har fått en överblick av vad som representeras som problematisk, som jag kan fördjupa min analys om underliggande normer som understödjer det som betraktas som problematisk. Således kompletterar Bacchis och Esaiassons analysverktyg varandra. Konkret väljer jag ut Bacchis analysverktyg som berör hur problem representeras. I problem-

representationen ingår hur orsaker, aktörer och lösningar representeras. Jag väljer bort Esaiassons analysverktyg om hur aktörer representeras, eftersom den överlappar med resterande analysverktyg. Esaiassons analysverktyg består av flera överlappande frågor om hur normer kan framställas. Med anledning av överlappningen väljer jag att kombinera alla Essaiasons analysverktyg till ett mer övergripande analysverktyg, för att studera hur normer representeras.

Jag kommer att tillföra ytterligare ett perspektiv om huruvida etniska stereotyper förekommer till representations- och normanalysen. Det gör jag genom att jämföra representationerna och normerna som finns i texten med de teoretiska indikatorerna på sida 28 om hur etniska stereotyper kan uttryckas i text. Om texten påvisar en samstämmighet med indikatorerna för etniska stereotyper, så innebär det att etniska stereotyper uttrycks i policydokumentet. Då blir nästa steg att fördjupa analysen kring hur stereotyperna uttrycks. Om texten däremot inte påvisar någon samstämmighet med de teoretiska indikatorerna för stereotyper, så innebär det att stereotyper inte uttrycks i texten. De på förhand definierade teoretiska indikatorerna hjälper mig alltså att på ett objektivt sätt studera huruvida etniska stereotyper förekommer. Dessa teoretiska indikatorer utgår från tidigare forskning om vad etniska stereotyper är och

hur de uttrycks. Således är de rimliga mätinstrument för att studera huruvida etniska stereotyper förekommer eller inte förekommer.

En kritisk reflektion är att trots att jag försöker tillämpa genomtänkta analysverktyg i studiet av om etniska stereotyper förekommer i ett empiriskt material, så är det inte säkert att jag hittar direkta nedvärderande uttalanden om olika etniska grupper i statliga institutioners policydokument eftersom de ska verka för demokrati. Samtidigt finns problem med

segregation som dessutom har ökat år efter år trots vallöften att motverka det. Därmed ställer det högre krav för mig som analytiker att studera inte enbart direkta uttalade utan också implicita uttalanden som verkar stigmatiserande. Således kommer jag läsa “mellan raderna” för att tolka om det finns underförstådda fördomsfulla uttalanden. Det gör jag genom att exempelvis undersöka om det finns negativa generaliserande beskrivningar om vissa utpekade etniska grupper men inte andra. I följande avsnitt ska de preciserade analysverktygen presenteras.