Operationalisering av analysverktyg

Bacchis och Essaiassons analysverktyg kommer att operationaliseras för att kunna praktisk 145

tillämpas i denna studie. När jag operationaliserade analysverktygen så har jag varit noggrann med att Bacchis respektive Essaiassons analysverktygs kärninnehåll ska kvarstå även efter operationaliseringen. Således förblir syftet med att använda deras analysverktyg att

systematiskt studera hur problem och normer representeras. Min operationalisering kommer endast bidra med att anpassa och specificera analysverktygen, så att de blir mer användbara i praktiken. Analysverktygen ska hjälpa mig att bedriva en systematisk och objektiv analys av empirisk material. Jag minskar alltså risken för att falla för ogrundat tyckande och retorik vid analysen av material genom att på förhand definiera hur jag ska studera om etniska

stereotyper förekommer i det empiriska materialet.

Operationalisering 1​: ​Hur representerar Regeringskansliet ​‘problemet’​ skolsegregation? Med andra ord, vilket​ sorts​ problem representeras segregation som, och för ​vem​ representeras segregation vara ett problem?

Operationalisering 2​: ​Hur representerar Regeringskansliet ​orsaken ​till problemet skolsegregation? Vem eller vad representerar Regeringskansliet som problemets orsak?

Operationalisering 3​: ​Hur representerar Regeringskansliet ​lösningen​ på hur skolsegregation ska motverkas? Vilka politiska lösningar möjliggörs, givet hur Regeringskansliet

representerar problemet skolsegregation?

Operationalisering 4​: ​Vad eller vem framställs som ​avvikande/opassande​ respektive ​normalt ​i representationen av segregationens problem, orsak och lösning? Hur - på vilka sätt i texten - förmedlas föreställningen om vad som är avvikande och normalt? Vilka beteenden förväntas för att räknas som normal?

Operationalisering 5​: ​Finns uttryck för etniska stereotyper​ i ​Regeringskansliets representation om hur skolsegregation ska motverkas?

4.2.3​ ​Analysverktygens reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet är två överväganden som jag beaktar för att bedöma studiens tillförlitlighet. Kritiska frågor som jag kan ställa till utformningen av studien är bl.a. förmår mina skräddarsydda analysverktyg verkligen mäta det de är ämnade att mäta? Kan

analysverktygen hjälpa mig att studera förekomst och uttryck för fördomar i offentliga diskurser på ett objektivt sätt oberoende av mina subjektiva värderingar? Förekommer det ett snävt urval av analysverktyg som kan reducera resultatens trovärdighet?

Validitet innebär att analytikern reflekterar kring om teoretisk definition överensstämmer med operationell indikator, att det inte finns systematiska fel och att analytikern de facto

mäter det hen påstår att hen ska mäta. En kritisk reflektion som kan ställas till studiens 146

forsknings- design är om specifika frågor som ställs till ett empirisk material utgör rimliga teoretiska måttstock på det analytikern vill undersöka. Teoretiskt stöd kan hämtas genom att kartlägga vilka frågor andra forskare som intresserar sig för det aktuella forskningsproblemet eller för närliggande problemområden brukar ställa. En kan också reflektera kring om samma frågor som tidigare forskning har ställt kan ställas eller om det finns anledning att korrigera frågeställningarna. 147

Jag har medvetet inkluderat analysverktyg som tillåter ett öppet förhållningssätt till det empiriska materialet, för att försöka studera förekomsten av och uttryck för etniska

stereotyper på ett objektivt sätt. Jag har på förhand definierat teoretiska indikationer om vad etniska stereotyper är enligt tidigare forskning. Genom att hänvisa till teoretiska måttstock vid bedömningen om huruvida etniska stereotyper uttryck försöker jag undvika subjektiva svar. Följaktligen försöker jag minska risken för att begå systematiska mätfel av etniska stereotypers förekomst, genom att basera mina analytiska måttstock på teori och tidigare forskning.

Dessutom försöker jag vara transparent med planeringen av vilka kategorier, begrepp eller teoretiska utgångspunkter som ska tillämpas i studien. Således kan andra granska mina måttstock och analyser, för att bedöma dess trovärdighet. I och med transparensen och möjligheten för kritik försöker jag också vara särskilt noggrann med att genomföra korrekta mätningar. Samtidigt kan det vara lätt att övertolka formuleringar som fördomsfulla fastän de inte är det. Därmed krävs det att jag inte bara är uppmärksam för att inte missa förekomsten av implicita fördomsfulla uttalanden, utan också är försiktig så att jag inte applicerar en fördomsfull märkning på en neutral text som inte uttrycker stereotyper. Det krävs således en subtil balans som kräver att jag läser igenom samma text flera gånger och reflekterar kring om analysen av resultatet är förenlig med vad som verkligen uttrycks. Genom att avgränsa mig till en handfull analysverktyg och ett begränsat material så ökar jag förutsättningar för en fokuserad, noggrann och korrekt tolkning. Genom att ännu en gång vara transparent med

146​Esaiasson 2017: 58.

vilka citat jag baserar analysen på, så möjliggör jag dessutom för andra läsare att bedöma analysens tillförlitlighet. Sammantaget hoppas jag att jag efter en noggrann planering av analysverktygen har skapat rimliga måttstock, där systematiska fel inte begås.

Reliabilitet innebär frånvaro av slumpmässiga eller osystematiska fel. Bristande reliabilitet orsakas i första hand genom slump- eller slarvfel under datainsamlingen och den efterföljande databearbetningen. Det hjälper alltså inte med ett fullgott mätinstrument som på ett

systematiskt sätt används för att undersöka det analytikern påstår att hen undersöker. Det krävs också att analytikern gör noggranna mätningar, för att uppnå hög reliabilitet. Genom 148

att på förhand designa analysverktyg så ökar jag förutsättningarna för att undersöka om och hur etniska stereotyper föreligger i policydokument på ett systematiskt, objektivt och transparent sätt. Användningen av på förhand definierade analysverktyg är ämnad till att minimera en risk att dra slutsatser som baseras på ogrundat tyckande eller falla för retorik. Istället kan aspekter i texter lyftas fram genom en noggrant sortera in texten i kategorier. Jag kan använda samma analysverktyg för att studera det empiriska materialets delar och helhet vid upprepade tillfällen. Jag kan således både läsa texten snabbt och långsamt vid olika tillfällen, för att upptäcka underförstådda meningar också. Genom att systematiskt gå igenom texten flera gånger undviker jag onödiga slump- och slarvfel som inte upptäcks i efterhand. Genom att dessutom vara transparent med mina analysverktyg, material och redogöra för direkta citat från materialet, så möjliggör jag mig själv och andra att replikera min studie över tid, för att bedöma om exempelvis analytiska resonemang håller över tid. Genom att

möjliggöra intra- och intersubjektivitet, så ökar jag också förutsättningarna för tillförlitliga resultat där studien inte innehåller onödiga slumpmässiga slarvfel, utan verkligen mäter det det ämnar att mäta på ett systematisk och korrekt sätt.