Representation av etniska stereotyper

Representationer som implicit uttrycker etniska stereotyper har studerats med samtliga analysverktyg. I detta avsnitt kommer ett citat som innehåller stereotyper tas upp igen och diskuteras. Jag kommer också ta upp citat som inte innehåller stereotyper för att visa hur kontrasterande representationer kan se ut.

Fråga 5​: Hur uttrycks etniska stereotyper i ​Regeringskansliets representation av skolsegregation? Lämnas etniska stereotyper oproblematiserade?

Detta är en till synes neutral text, men den innehåller fördomsfulla antaganden:

“Sambandet mellan elevers studieresultat och föräldrars utbildningsnivå är särskilt framträdande. Högst genomsnittligt betygspoäng i grundskolan har elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning. I områden med socioekonomiska utmaningar är andelen vuxna med eftergymnasial utbildning betydligt lägre än i riket som helhet. Detta bidrar sannolikt till att föräldrarna har sämre möjligheter att stödja barnen i deras studier och till att studieresultaten i de här områdena är lägre. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar också barnens benägenhet att studera på högskola.” 187

Detta har spår av skeva stereotyper om barn och deras föräldrar som har lägre

utbildningsnivå. Negativa och till synes oföränderliga egenskaper kopplas således till en majoritet som kategoriseras in till denna grupptillhörighet bestående av lågutbildade föräldrar. Denna orsaksrepresentation förskjuter ansvaret till föräldrarna istället för att erkänna att skolan som ytterst har ansvar att lära ut ämneskunskaper till elever oavsett bakgrund och förutsättningar har brustit i sin pedagogiska förmåga. Istället skapar denna orsaks- representation en illusion om att föräldrar har ansvar för att lära sina barn

ämneskunskaper. Samtidigt som det tystar ner att det ytterst ska vara lärare som har

genomgått en pedagogiskt utbildning, erhållit en lärarlegitimation och en betald anställning som ska stödja elever i deras studier och höja studieresultaten samt främja ett intresse för elever att lära sig mer. Dessutom kan denna orsaksrepresentations stereotypiska underton upprätthålla segregation istället för att motverka den, som detta policydokument

ursprungligen syftade till att göra. Ett exempel som går emot en stereotypisk representation är dock:

“Samtidigt påverkas studieresultaten för utrikes födda av att nyanlända elever som anländer i tonåren och varit en kort tid i Sverige ingår i gruppen och av naturliga skäl har lägre studieresultat.” 188

Detta är ett citat som inte innehåller etniska stereotyper, eftersom det ser skillnader i förutsättningar och uppväxtmiljö som primära skäl till att de har lägre studieresultat. Om citatet skulle innehålla etniska stereotyper så skulle istället överdrivna skillnader som inte tar hänsyn till olika uppväxtmiljöer och en kortare vistelsetid i Sverige lyftas. Citatet är alltså ett exempel på en avstigmatiserande representation. Jag kommer att diskutera mer om mer nyanserade sätt att representera segregation på i diskussionen.

6. Diskussion

Sammantaget påvisar Regeringen en medvetenhet kring att det finns områden med socioekonomiska utmaningar som omnämns på ett negativt sätt i såväl den offentliga

debatten som i media vilket kan bidra till social stigmatisering. Samtidigt finns implicita spår av etnisk stereotypiska skildringar om segregation. Regeringens diskurs uppvisar exempelvis negativa stereotypiska representationer som förstärker skillnader mellan människor. Framför allt nyanlända representeras på ett relativt mer negativt sätt än en jämnårig person som har svenska som sitt modersmål. Områden och människor stigmatiseras när de benämns som områden med socioekonomiska utmaningar, vilket eventuellt upprätthåller ett dåligt rykte. I och med att resultaten och analysen påvisar att till och med Regeringens offentliga diskurs om segregation innehåller spår av stigmatiserande stereotyper, så kan det indikera att stereotyper är så internaliserade i samhället att inte ens den som uttryckligen vill verka för jämlikhet kan undgå stereotypiska uttalanden. Där personer med utländsk bakgrund tycks försättas i ett relativt underläge i förhållande till personer som har svenska som modersmål. Resultaten bekräftar alltså att hypotesen om att stigmatiserande kommentarer om etniska grupper inte nämns explicit i policydokument, men att det däremot primärt nämns implicit stämmer.

Regeringens representation domineras av en socioekonomisk aspekt, där etnicitet och etniska stereotyper får betydligt mindre utrymme. Regeringen kan eventuellt ha ramat in segregation som primärt ett socioekonomiskt och inte etnisk problem, för att undvika att personer med utländsk bakgrund stigmatiseras ännu mer. Jag tycker dock inte att omformuleringen av segregation som primärt ett socioekonomiskt problem hjälper, eftersom nyanlända ändå representeras i relativt mer nedsättande termer än personer som har svenska som modersmål. Genom att dessutom inte enbart stämpla personer med utländsk bakgrund som en berörd part i segregation, utan tillägga en låg socioekonomisk status så stämplas dessa personer med ytterligare en negativ stämpel. I och med att båda etiketter som associeras med denna grupp personer är förknippade med låg status, så förbättrar representationen inte synen på dem. Istället åläggs ytterligare en etikett som kan vara förknippad med skam, otillräcklighet och en

avvikelse från det ideala. Det skapas således en intersektionalisering mellan å ena sidan utländsk bakgrund och å andra sidan låg socioekonomisk status som tillsammans kan förstärka en negativ bild av gruppen. Dessutom kan etiketten ‘låg socioekonomisk status’ lättare förknippas till att personer har ett val och är själva skyldiga för att försätta sig i en viss socioekonomisk situation. Däremot är det svårare att anklaga någon för att ha blivit född med ett viss etnisk ursprung och på grund av ett icke-självvalt yttre egenskap bli diskriminerad.

En kritiker kan däremot mena att i och med att både personer med och utan svenska som modersmål kan ha gemensamma erfarenheter av en lägre socioekonomisk status, så kan det skapa fler kontaktytor att tänka sig in i en annan persons situation och lättare stå bakom en politisk åtgärd som inte enbart gynnar en avgränsad grupp som har utländsk bakgrund, utan omfattar även personer som har svenska som modersmål. Det kan alltså verka kontra- produktivt att inte representera segregation från en socioekonomisk aspekt. En röst eller ett perspektiv som lämnas oproblematiserat är däremot att både socioekonomisk och etnisk segregation har ökat. Att nästan helt utelämna etnicitet och istället enbart lyfta socioekonomi som ett problem, samtidigt som det finns spår av internaliserade implicita uttryck för etniska stereotyper kan dock vara ännu mer kontraproduktivt om segregationen med avseende på både socioekonomisk och migrationsbakgrund ska motverkas. I och med att centrala aspekter såsom etnisk diskriminering kan förbises i lösningsformuleringen när etnisk segregation enbart ska lösas indirekt genom att direkt bryta socioekonomisk segregation. Fastän det dyker upp representationer som indirekt problematiserar stereotyper och menar att det är en orsak, så bemöts det inte av lösningsförslag. Utan det är ett problem som enbart tillkännages, men inte möts av tydliga lösningar då Regeringen väljer att fokusera på socioekonomiska problem och åtgärder.

Som diskursanalytiker är det dock lätt att ifrågasätta Regeringens diskurs om segregation, både när diskursen innehåller och inte innehåller en etnisk representation. Om Regeringen å ena sidan lyfter en dominerande etnisk problem, orsak, lösning och norm representation, så kan de falla under kritiken att det också finns socioekonomiska problem i grunden. Om Regeringen å andra sidan lyfter en dominerande socioekonomisk problem, orsak, lösning och

norm representation, så faller de istället för kritiken att etnicitet inte nämns fastän läsaren indirekt ändå på ett internaliserat sätt förknippar socioekonomiskt utsatta områden med personer med utländsk bakgrund. Det finns alltså en svårighet med att beskriva segregation på ett konstruktivt sätt, där inte ens den som har en jämlikhetssträvande grundsyn förmår undkomma uttryck för implicita stereotyper, för såväl en socioekonomisk som en etnisk representation kan förknippas med stigma. I detta dilemma, vad är en alternativ och mer önskvärd representation? Går det att komma bort från en till synes djupt rotad stereotypisk bild av människor? Finns det sätt att omformulera innehållet i segregationsdiskursen som socialkonstruktivismen påstår?

En alternativ representation kan vara att både lyfta socioekonomi och etnicitet, och ge dem lika mycket utrymme. Om de två faktorerna skulle samvariera så kan en försummad

komponent göra att vi går miste om helhetsbilden av problemet segregation. Samtidigt är det inte faktorerna socioekonomi och etnicitet som i grunden utgör ett problem, utan det är negativa stereotyper som systematiskt åläggs dessa komponenter som gör representationen problematisk. Ytterligare ett förslag på en omformulerad diskurs om segregation är att vara försiktigare med att representera vissa grupper människor, skolor, bostadsområden o.s.v. på ett sätt som gör att det kan tolkas stigmatiserande. En mer neutral representation kan

eventuellt utgöra en förutsättning för en mer jämlik grundsyn på människor oavsett klass och etnicitet.

Vidare utelämnas personer som har utländsk bakgrund men är födda och uppväxta i Sverige i representationen av segregation. Istället representerar Regeringen segregation som om det vore ett nytt problem som tillkom när Sverige tog emot nyanlända tonåringar under den senaste flyktingkrisen. Det finns alltså ett betydligt mer långvarigt problem som inte kommer till tal. Istället lyfts överdrivna skillnader mellan ett mer extremt fall av nyanlända.

Representationen av problematiken med segregation är således inte tillräckligt nyanserad, utan mer dömande och verkar upprätthålla implicita stereotyper mer än att bryta ett

destruktivt mönster där människor kategoriseras i olika fack efter etnicitet och tilldelas mer eller mindre negativa konnotationer som upprätthåller en socialt konstruerad etnisk hierarki.

En mer nyanserad representation skulle inkludera personer som har utländsk bakgrund men är födda i Sverige och ändå segregeras sedan decennier tillbaka, vilket var en representation som SVT lyfte.

Ett sätt att förmå lösa ett problem utan att verka nedsättande kan vara att försöka förstå världen från de problemet berör. Hur skulle exempelvis de som segregeras uttrycka vad som upplevs som problematiskt med segregation? Ännu en alternativ representation är att göra den mer nyanserad och inkluderande. En mer nyanserad och inkluderande representation kan eventuellt bidra till att lösningar som står närmare problemet föreslås och mer effektivt förmår motverka segregation. Istället för att exempelvis representera ett område som socioekonomisk utsatt, kan det representeras som en miljö där personer kan lära sig av en bakgrund där saker och möjligheter inte tas för givet. Istället kan det vara fallet att föräldrarna uppoffrar sin egen materiella bekvämlighet för att barnen ska få det så bra som möjligt trots att de inte har de bästa förutsättningarna. Det kan också finnas elever som inte presterar efter en önskvärd mått, men kan det handla om att de inte har fått tillräckligt med uppmuntran och tydliga instruktioner av sina lärare för att tillgodogöra sig ämneskunskaper. Varje person kan egentligen vara som ett oskrivet blad och med lärare och ett samhälle som ser individer bortom deras etniciteter, kan eventuellt alla ha samma förutsättningar att ta till sig kunskaper och utvecklas. Inte förrän när representationer av människor går bortom explicita och

implicita stereotyper har idealet om alla människors lika värde på ett mer tillfredsställande sätt omsatts i praktiken.

7. Slutsats

Sammanfattningsvis har jag undersökt om och hur etniska stereotyper uttrycks i Regeringens policydokument om riktlinjer för att motverka segregation. Jag har tillämpat den kvalitativa metoden textanalys och med hjälp av analysverktyg undersökt hur segregation representeras och hur det som betraktas som normalt och avvikande indirekt framförs genom stereotyper. Trots en dominerande socioekonomisk aspekt i diskursen, finner jag med hjälp av teoretiska ramverk som innehåller kännetecken för etniska stereotyper att implicita uttryck för etniska stereotypiska förekommer i policydokumentet. Detta kan indikera att etniska stereotyper är väl institutionaliserade i samhället, eftersom även i ett så kritiskt fall som en socialdemo- kratiskt ledd regering förekommer implicita uttryck för etniska stereotyper.

Jag har bidragit med en studie som fyller en forskningslucka, eftersom jag kombinerar ett mindre studerat område bestående av etniska stereotyper med offentliga diskurser i fallet Sverige. Där jag påvisar att till och med i Sverige som är ett demokratiskt föregångsland finns implicita etniska stereotyper. Det är alltså rimligt att anta att resultatet kan generaliseras till andra länder. Studien bidrar även med ett mer nyanserat sätt att representera segregation på, vilket kan appliceras på andra diskurser där det finns grupper som generellt stigmatiseras i diskurser. Studien bidrar även med att lyfta en större medvetenhet kring internaliserade stereotyper genom att lyfta implicita stereotyper i offentlig diskurs. Detta görs för att försöka omforma diskursen och bryta en social konstruktion som systematiskt delar in människor efter hudfärg och okritiskt bidrar till att upprätthålla en etnisk hierarki som går emot ett ideal om alla människors lika värde oavsett hudfärg m.m. När synen på människor redan grundas på fördomsfulla antaganden som kopplas till hudfärg så är en reell syn på människor som likar inte uppnådd än. Denna studie kan ingå i ett bredare forskningsfält om fördomar, jämlikhet och demokratiforskning. Förslag på frågeställningar som kan studeras i framtida forskning är: Hur kommer det sig att implicita etniska stereotyper är så institutionaliserade även i demokratiska stater? Hur har stereotypiska uttryck varierat över tid, exempelvis före och efter flyktingkrisen? Det går också att replikera denna studie i andra länder och

undersöka om etniska stereotyper de facto förekommer i högre eller mindre omfattning i jämförelse med Sverige.

Referenser

Andersson, R.. Etnisk och socioekonomisk segregation i Sverige 1990-1998, i Fritzell, J. (red.), ​Välfärdens förutsättningar - arbetsmarknad, demografi och segregation​. Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes. SOU 2000: 37, 2000.

Bayton A. James, McAlister B. Lois och Hamer Jeston. Race-class stereotypes. ​The Journal of Negro Education​, Vol 25, No. 1, 1956: 75-78.

Beckman Ludvig. ​Grundbok i idéanalys :​ ​det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Santérus förlag, 2005.

Bonjour Saskia & Hart de Betty. A proper wife, a proper marriage: Constructions of ‘us’ and ‘them’ in Dutch family migration policy. ​European journal of Women´s studies​. Vol. 20, No. 1, 2013: 61-76.

Brigham C. John Florida. Ethnic Stereotypes. Florida State University. ​Psychological Bulletin.​ Vol 76, No 1, 1971: 15-38.

Bunar, Nihad. Choosing for quality or inequality: current perspectives on the implementation if school choice policy in Sweden, ​Journal of Education Policy​, Vol. 25, No 1, 2010: 1-18.

Byrne, Bridget. Not just class: towards an understanding of the whiteness of middle-class schooling choice, ​Ethnic and Racial Studies​, Vol 32, No.3, 2009: 424-441.

Cederberg, Maja. Public Discourse and Migrant Stories of Integration and Inequality. Language and Power in Biographical Narratives​. Vol. 46. No. 1, 2014: 133-149.

Crocker, Jennifer & Major, Brenda. Social Stigma and Self-Esteem: The Self-Protective Properties of Stigma, ​Psychological Review​, Vol. 96, No 4, 1989: 608-630.

Dryler, H. Etnisk segregation i skolan - effekter på ungdomars betyg och övergångar till gymnasieskolan, i Fritzell, J & J. Palme (red.), Välfärdens finansiering och fördelning. Antologin från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes. SOU 2001: 57.

Erikson, Josefina. ​Strider om mening : en dynamisk frameanalys av den svenska sexköpslagen​. ​Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2011.

Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Towns Ann, Wängnerud Lena. Metodpraktikan:​ ​konsten att studera samhälle, individ och marknad​. Femte upplagan. Wolters Kluwer, 2017.

Estrada Felipe och Nilsson Anders (2011) Fattigdom, Segregation och brott, ingår i Utanförskap​ / (ed.) Alm Susanne, Bäckman Olof, Gavanas Anna och Nilsson Anders, Stockholm: Dialogos Förlag, 2011.

Fritzell Johan och Strömblad Per (2011) Segregation och social tillit, ingår i ​Utanförskap​ / (ed.) Alm Susanne, Bäckman Olof, Gavanas Anna och Nilsson Anders, Stockholm: Dialogos Förlag, 2011.

Green Eva, Sarrasin Oriane, Baur Robert, Fasel Nicole. From Stigmatized Immigrants to Radical Right Voting: A Multilevel Study on the Role of Threat and Contact, ​Political Psychology​, Vol 37, No. 4, 2016: 465-480.

Lindbom, Anders. ​Friskolorna och framtiden - segregation, kostnader och effektivitet​. Red. Institutet för framtidsstudier, 2007.

Magnusson Turner, Lena. ​Den delade staden: segregation och etnicitet i stadsbygden. Författarna & Boréa bokförlag, 2008.

Stereotypes: Testing Three Hypotheses. ​Psychology of Women Quarterly​. Sage. 37(1), 2012: 113-127.

Regeringskansliet, Kulturdepartementet, Baylan, Ibrahim. ​Regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation för perioden 2018-2028​. Elanders Sverige AB. Artikelnummer Ku18:03. 2018: 1-103.

Schmader Toni, Major Brenda & Gramzow H. Richard. Coping With Ethnic Stereotypes in the Academic Domain: Perceived Injustice and Psychological Disengagement. ​Journal of Social Issues​, Vol. 57, No. 1, 2001: 93-111.

Svensk Television, Aktuellt, sändning 2019-01-30, 21:00. ​https://www.svtplay.se/aktuellt

Hämtad 2019-01-31.

Sveriges Television, Rapport, sändning 2019-01-30, 19:30. ​https://www.svtplay.se/rapport

Hämtad 2019-01-31.

Vetenskapsrådet, Kerstin Sahlin, ​Svensk forskning om segregation - en kartläggning​, VR1808, ISBN 978-91-7307-366-0, 2018.