Metoddiskussion: en socialkonstruktivistisk ansats

4.1.1.2 Metoddiskussion: en socialkonstruktivistisk ansats

Skeptiker må ifrågasätta vad socialkonstruktivistiska studier kan bidra med om inte verkligen studeras för hur den faktiskt är, utan endast studerar hur människor uppfattar den.

Ett underliggande socialkonstruktivistisk skäl till relevansen att studera hur människor uppfattar världen är att människor skapar idéer om världen. När tillräckligt många människor uppfattar idéerna som riktiga, oavsett om de egentligen är sanna eller inte, så blir idéerna institutionaliserade i samhället och kan få konsekvenser. Vid en återkoppling till tidigare forskning och teorier om etniska stereotyper så kan stereotyper vara felaktiga generaliseringar eller övergeneraliseringar om grupper och deras egenskaper, vilket kan leda till medvetna eller omedvetna diskriminerande handlingar, fastän stereotypers innehåll inte nödvändigtvis är sanna. Likväl kan en medveten eller omedveten föreställning om att det finns en social struktur i samhället som består av en etnisk hierarki, där vita placeras på toppen medan svarta placeras på botten av hierarkin vara såväl institutionaliserad i samhället som internaliserad av individer och ha konsekvenser. Sociala konstruktioner som är institutionaliserade och

internaliserade kan göra det svårt för individer att helt frigöra sig från dominerande idéer eller föreställningar i samhället fastän de själva inte accepterar föreställningarna.

Samtidigt kan det finnas flera olika uppfattningar om samma samhällsfenomen. Idéer är alltså inte fasta, utan formbara och föränderliga. Precis som att det inte finns en given mening bakom vad det socialt konstruerade begreppet flyktingkris är, så finns inte heller en given mening bakom vilka stereotyper som ska stämplas på olika etniska grupper. Likväl kan problemrepresentationen av segregation politiseras och fyllas med olika innehåll. Därmed kan en studie som utgår från en socialkonstruktivistisk ansats inte enbart identifiera djupt rotade föreställningar eller idéer i samhället, utan också bidra med perspektiv och förslag på hur förståelsen av samhällsfenomen kan omformas. Vilka idéer som dominerar i

representationen av problemet segregation i offentlig diskurs är betydelsefullt, eftersom endast det som betraktas som ett problem kommer att kunna bemötas med åtgärder. Om det finns en aspekt såsom etniska stereotyper som lämnas oproblematiserat eller stämplat som alltför komplext i problemrepresentationen av segregation, så är det rimligt att anta att det inte heller kommer bemötas av åtgärder. Således kan en metod som utgår från

socialkonstruktivismen bidra med att belysa internaliserade eller förbisedda aspekter, som kan ge återverkningar på politiska förslag för att exempelvis motverka segregation. Ytterst kan en omtolkningen av idéer i problemrepresentationen segregation bidra till kampen om att inte enbart konfrontera dominerande idéformuleringar, utan också ge åtgärdsförslag på problem som förbises. En analys av idékonstruktioner kan inte mätas med siffror, utan behöver tolkas och omtolkas i diskurser. Således skulle internaliserade idéer som innehåller diskriminerande föreställningar kunna förbises om inte diskursanalytiska metoder tillämpas för att synliggöra dessa idé- konstruktioner.

4.2 Diskursanalys

Socialkonstruktivismen är en teoretisk ansats, men hur kan idéer studeras i praktiken? Diskursanalys är en kvalitativ metod som förmår studera idéer. Denna metod fäster ett fokus på språkbruk i studiet av samhällsfenomen. Diskursanalys är en analysteknik eller så kallad 129

analysverktyg. Analysverktyg innebär ‘en uppsättning regler för hur ett material ska 130

insamlas och bearbetas’. Sociala konstruktioner i diskurser som inte är uppenbara kan 131

‘dekonstrueras’ med hjälp av analysverktyg. Analysverktyg hjälper alltså en att upptäcka 132

och kritiskt granska djupare liggande idéer och antaganden i språkliga diskurser som aktörer inte alltid är medvetna om. 133

Det finns två former av kvalitativa textanalytiska undersökningar: systematiserande och kritiskt granskande. Systematiserande undersökningar innebär att idéstrukturer klargörs och

129​Beckman 2005: 94.

130​Beckman 2005: 92.

131​Beckman 2005: 10.

132​Beckman 2005: 93-94.

lyfts fram tematiskt. Det genomförs genom att logiskt sortera in texters komplexa innehåll till mer överskådliga och enklare kategorier. Medan kritiskt granskande undersökningar inte enbart tydliggör och logiskt ordnar idéstrukturer, utan också kritisk granskar texter. En kritisk granskning eller kritisk analys kan blottlägga maktrelationer som förmedlas i text. Detta benämns som en maktanalytisk ansats. En maktanalytisk ansats kan påvisa att idéer eller meningar som framstår som naturliga och givna är i grunden ett resultat av människors tolkningar. Kritiska analyser synliggör andra möjligheter att kategorisera och förstå samhällsfenomen och således andra sätt att tänka och agera. 134

Det är möjligt att förståelsen av en text ändras när andra centrala begrepp och aspekter införs i en diskurs. Ett exempel på en förbisedd aspekt är normaliserade föreställningar. Michel 135

Foucault menade att studiet av dominerande begrepp och uttryck om vad som betraktas normalt och onormalt kan ge insikt om vad som styr ett visst beteende i vårt samhälle. 136

Diskursanalys kan urskilja normaliserande föreställningar som eventuellt upprätthåller eller driver samhällsproblem. Diskursanalysens styrka är således att den ifrågasätter dominerande föreställningar om verkligheten som kan styra människors handlingar. 137

Planeringen av vilka föreställningar som ska studeras i exempelvis ett textmaterial bestäms vid val av preciserade analysverktyg. Preciserade analysverktyg kan klargöra vad studien ämnar att söka efter på förhand. Detta tillvägagångssätt eliminerar inte möjligheten att vara öppen för att materialet kan uppvisa oväntade detaljer. Så länge analysverktygen tillåter öppna svar, så blir de inte partiska. Dessutom kan läsare ändå ha en uppfattning om vad som är intressant att utläsa i en text. Vilket intresse läsaren har kan bero på exempelvis personens kön, erfarenheter, preferenser eller värderingar. Det är alltså ofrånkomligt att personer studerar världen utifrån omedvetna eller medvetna perspektiv. Att precisera analysverktyg 138

tillåter således en högre transparens om från vilket perspektiv läsaren analyserar texten. Dessutom är det inte säkert att de analytiska perspektiven som läsaren är intresserad av de

134​Esaiasson 2017: 213-215.

135​Beckman 2005: 50-51.

136​Beckman 2005: 89; Foucault 1990.

137​Beckman 2005: 96.

facto förekommer i texten. Genom att ha välplanerade analysverktyg kan dock analytikern påpeka att aspekter saknas. På förhand konstruerade analysverktyg kan alltså reducera risken för analytikern att vilseledas av retorik i texter och glömma bort aspekter som analytikern ursprungligen var intresserad av. Därmed öppnas möjligheter för att finna intressanta 139

resultat på vilka meningsbildningar som är närvarande och frånvarande i texter med hjälp av skarpa analysverktyg.

Jag kommer att använda metoden diskursanalys för att samla in, bearbeta och dekonstruera idéer om hur problemet segregation representeras. Jag kommer att tillämpa en kritisk granskande undersökning. Där jag först klargör och systematiserar idéer till enklare

kategorier. Efteråt kommer jag kritisk granska texten genom att undersöka om explicita och implicita normaliserade idéer om etniska stereotyper uttrycks. I följande avsnitt kommer jag att presentera en planering av preciserade analysverktyg som jag ämnar att tillämpa i studiet av empirisk material.