Analytisk jämförelse mellan kursplanerna

Konstaterande av likheter och skillnader mellan ländernas läroplaner och kursplaner sker genom min studies beskrivande metodsyfte som jämför två typologier (se 5.1.1). Tabellen visar en sammanfattning av likheter och/eller skillnader mellan kursplanernas beskrivning och förmedling av jämställdhetsriktlinjer inom de olika ämnena. Resultatet visar en likvärdig avsikt för integrering av jämställdhet, som kunskapsområde i ämnenas kursplaner, där en jämförelse var möjlig. Samtidigt visar ländernas kursplaner både lika och olika utgångspunkter i beskrivning/förmedling av sina riktlinjer.

De kursplanerna, i båda länderna, som nämner genusperspektivet i sina ämnens undervisning, gör det på varierande sätt och med varierande innebörd som anpassas till ämnets syfte och roll i utbildningen. Jämställdhet som begrepp beskrivs och behandlas både ur en teoretisk abstrakt nivå (med frågeställningar för reflektioner och diskussioner) och ur en mera konkret handfast nivå (med handledning, förslag på undervisningsmaterial och exempel på didaktiska

Svensk läroplan Brasiliansk läroplan jämförelse

Läroplanens intention om jämställdhet Demokratisk värdegrund Beskrivning/förmedling Demokratisk värdegrund Beskrivning/förmedling Likhet Skillnad Kursplan för modersmål riktlinjer för jämställdhet Befintliga riktlinjer Beskrivning/förmedling Befintliga riklinjer Beskrivning/förmedling Likhet

Likheter och skillnader Kursplan för matematik

riktlinjer för jämställdhet

Inga riktlinjer Befintliga riktlinjer Skillnad

Kursplan för historia riktlinjer för jämställdhet Befintliga riktlinjer Beskrivning/förmedling Befintliga riktlinjer Beskrivning/förmedling Likhet

Likheter och skillnader Kursplan för geografi

riktlinjer för jämställdhet

Inga riktlinjer Befintliga riktlinjer Skillnad

Kursplan för gymnastik riktlinjer för jämställdhet Befintliga riktlinjer Beskrivning/förmedling Befintliga riktlinjer Beskrivning/förmedling Likhet

Likheter och skillnader Kursplan för främmande språk

riktlinjer för jämställdhet

Inga riktlinjer Befintliga riktlinjer Skillnad

Kursplan för NO riktlinjer för jämställdhet

47

lektionsinnehåll). Aspekter avseende diskriminering, jämlika villkor, ekonomiska/politiska perspektiv, språkgranskning, didaktiskt undervisningsmaterial/modell, sociala beteende, stereotypiska mediabilder av kvinnor/män, könsrelaterat våld, fördomar, könsroller, lärarens medvetenhet och förhållningsätt, jämställdhet som demokratiskt resonemang, könsrelaterade relationer m.fl. behandlas mer eller mindre ingående i de olika kursplanerna och utgör en del av likheterna eller skillnaderna mellan ländernas kursplaner.

Själva intentionen i förmedlingen av jämställdhet som ett viktigt kunskapsområde i ämnenas karaktär, tolkar jag som likartade i båda länders kursplansförklaringar (i förekommande fall), när frågan tas upp, men precis som mellan ländernas läroplaner anser jag, att det även förekommer skillnader mellan de svenska och de brasilianska kursplanernas utformning (detta gäller endast ovan granskade svenska läroplaner).

Kursplanernas beskrivningar och riktlinjer om jämställdhet i Lpo 94 uttrycks genom korta formuleringar, utan fördjupningar och lämnar utrymme för individuella tolkningar medan de brasilianska beskrivningarna är mera omfattande med flera olika aspektinslag som sammanlagt lättare kan leda pedagoger till en mera preciserade och förklarande jämställdhetsförståelse inom de olika ämnena. Genom att fördjupa innehållet av jämställdhetsbegreppet kan pedagoger troligtvis lättare hitta lämpliga undervisningsmodeller inom sina kunskapsområden.

Av de sju granskade ämnena kan det betonas att kursplanerna i matematik, geografi, engelska, moderna språk och naturorienterade ämnen inte följer Lpo:s riktlinjer att gestalta jämställdhetsaspekter som ett kunskapsområde när inte några formuleringar om jämställdhet går att utläsa i dessa ämnens kursplaner. Detsamma gäller för PCN för ”ciências naturais”. En intressant iakttagelse är avsaknaden av jämställdhetsformuleringar i båda länders kursplaner för de naturorienterande ämnena i kontrast mot de samhällsorienterande ämnena. De brasilianska kursplanerna följer däremot PCN riktlinjer att integrera temat ”genusrelaterade relationer” i övriga granskade ämnen i min undersökning.

En annan markant skillnad mellan ländernas kursplaner är antalet sidor av skrifterna, från 4-6 sidor för de svenska kursplanerna till i genomsnitt cirka 100 sidors textinnehåll i de brasilianska kursplanerna. Utifrån mängden av textmassan är det förklarligt att PCN har större möjlighet att fördjupa innehållet av kursplanernas olika budskap.

Med tanke på ämnesområdets betydelse för båda könens villkor att realisera sina ”drömmar” i samhällslivet och trots att ämnet inte ingår i min studie pga att det inte finns med i PCN, vill jag avslutningsvis gärna relatera till kursplanen för Hem- och Konsumentkunskap, som enligt

48

mitt omdöme har en idealisk och tydlig formulering av jämställdhet både som förklarande innehåll, som målsättning, som pedagogiskt arbetssätt och som bedömningskriterium:

 Ett demokratiskt och jämställt samhälle förutsätter att kvinnor och män har samma rättigheter,

skyldigheter och möjligheter. Ämnet hen- och konsumentkunskap utvecklar flickors och pojkars identiteter genom att ge erfarenheter av och kunskaper om sambanden mellan jämställdhet och verksamheterna i hushållet (s. 1).

 Historiska, internationella och kulturella jämförelse ger insikter om traditioner, förändringar och

variationer vad gäller hushållets verksamheter och relationer mellan människor. Ämnet utvecklar varje elevs förmåga att identifiera, analysera och formulera frågor om jämställdhet som kan uppkomma inom olika gemenskaper samt att reflektera över vilka konsekvenser olika lösningar får (s. 2).

 Eleven skall – kunna samarbeta med andra oavsett skillnader i fråga om exempelvis kön, etnicitet samt

ha insikter i frågor som rör kulturell variation och hushållsarbetets koppling till jämställdhet (s. 3).

 Elevens medvetenhet om och förmåga att värdera och hantera konkreta problem i relation till hälsa,

resurshushållning, jämställdhet och kultur ingår i bedömningen (s. 3).

6.5 Slutanalys

Denk menar att vi försöker finna förklaringar genom jämförelser och att likheter och skillnader uppkommer när olika objekt jämförs. I denna slutanalys lyfter jag fram några sammanhang som finns i båda ländernas läroplaner/kursplaner men som diskuteras med större eftertryck i PCN. Jag kommer också att återkoppla dessa jämförelser till Freires, hooks och Bondestams teoretiska principer (se kap. 3 och 5.1.7.). Min avsikt är att relatera till hur deras teoretiska uppfattningar, i samband med min studies resultat, kan ge en djupare förståelse för hur PCN:s mer detaljerade beskrivningar skulle kunna betraktas som kompletterande modell för den svenska läroplanen.

Jag uppfattar relationen läroplan – lärargärning – klassrumssituation som en röd tråd i min studie och har i kap 4.2 hänvisat till forskningsrapporter om lärares arbete ur ett genusperspektiv och dess betydelse för en mera bestående attitydförändring i skolans jämställdhetsmålsättning. Det väsentligaste i kontexten anser jag vara ett kritiskt medvetandegörande av ”situationen” dvs. sambandet mellan vad läroplanen vill förmedla och vad exempelvis det ojämlika klassrummet uppvisar. Som jag tidigare har nämnt, visar aktuell forskning att det fortfarande finns många svårigheter i skolans strävan till jämställdhet. Ekström (2011), ordförande i DEJA har i sitt nyligen lämnade slutbetänkande till regeringen konstaterat om könsrollers begränsningar i skolan samt slår fast att ”flickor och pojkar inte har lika förutsättningar att lära sig och trivas i skolan”. Att medvetet ifrågasätta och motarbeta

49

traditionella könsmönster är exempel på riktlinjer som nämns i både den svenska och den brasilianska läroplanen. Genom mer specificerade beskrivningar av läroplanens riktlinjer såsom det framgår i PCN, kan problematiken analyseras, stödja och tydliggöra lärarnas agerande i bl.a. klassrummet (beaktande, ifrågasättande och kritiserande av sådana frågor hör till lärarens professionella gärning och bidrar till att pojkar och flickor får tillgång till ett fullständigt medborgarskap (se 6.2)).

Freire förespråkar problematiserande pedagogisk dialog mellan människor som vägen till medvetenheten. Jag anser att hans teori kan medföra att lärare och elever tillsammans bör försöka synliggöra invanda omedvetna könsroller och maktpositioner som kan finnas bakom flickors tystnad och pojkars dominans. Genom de tvärgående temans innehåll i PCN är det meningen att eleverna ska få en djupare förståelse och verktyg för kritiskt reflekterande över den verklighet i dagens samhälle som de lever i, samt lära sig att bygga upp goda genusrelationer och respektera skillnaderna mellan könen.

hooks utvidgar kritiskt medvetandegörande till ”radikal pedagogik” som förutom könsperspektiv även inkluderar klass- och etnicitetsperspektiv i förklaringen av ojämlika förhållanden. Hennes teori kan vara väsentlig att beakta för förståelsen av könsrollens dynamik. En av PCN:s måluppfyllelse är en konkret riktlinje där elever ska kunna ta ställning mot vilken som helst typ av diskriminering som beror på kulturella, sociala, etniska, religiösa eller könsrelaterade olikheter. Burke (2004) menar att ”a central aspect of her (hooks) work is that she sees no hierarchy of discrimination and domination not in separate categories but all interconnected” (s. 2). Komplexiteten i diskrimineringsmekanismen är ett viktigt resonemang som torde uppmärksammas ytterligare i den svenska läroplanen med tanke på skolornas aktuella sociala och etniska upptagningsprofiler i många segregerade storstadsområden. Bondestam förespråkar könsmedveten pedagogik som bör synliggöra och problematisera kön i all verksamhet, ifrågasätta och förändra konkreta undervisningssituationer samt utvidga vårt sätt att förstå verkligheten med kritisk egenuppfattning. Utgångspunkten i all undervisning är således inte om utan hur kön spelar roll. Genom Bodenstams teori tolkar jag att alla ämnen och alla undervisningssituationer berörs av nödvändiga reflektioner om könsrelaterade frågeställningar, oavsett om läraren lyckas eller inte att genomföra en jämställd klassrumslektion.

Enligt PCN ska alla ämnen behandla genusrelaterade frågor. I detta avseende uppvisar de brasilianska kursplanerna större utrymme och insikt för behovet av ett genustänkande i undervisningen genom de tvärgående temana. De svenska kursplanerna saknar således ett mera omfattande genussynsätt i sina riktlinjer. Flera konkreta anvisningar liknande dem som

50

nämns i PCN ”att få en förståelse för att frågeställningar om genusrelaterade relationer finns inom skolans alla områden” samt ”betydelsen av att först kunna lägga märke till de redan existerande diskriminerande skillnaderna för att sedan kunna agera och garantera jämställdhet” borde vara motiverade punkter att komplettera Lpo:s kursplaner med.

Att ifrågasätta massmediernas kroppskulturideal samt kritiskt beaktande av stereotypiska könsroller i didaktiskt material, media och litteratur är ett annat exempel på gemensamma anvisningar i ländernas kursplaner. Burke betonar hooks starka motstånd av den massmediala (TV) makten över den amerikanska publiken som innebär att oavsett hur intelligent och skicklig i kritiskt tänkande en person är, kan hon/han inte skydda sig från omedvetna förslag som lämnar avtryck i hjärnan efter för mycket tv-tittande. På grund av ett stort inflytande av amerikanska tv-program i Sverige, kan hennes resonemang även gälla svenska förhållanden. Med tanke på medias stora påverkan i barnens och ungdomarnas liv borde det vara särskilt berättigat att komplettera/fördjupa de svenska kursplanernas innehåll med didaktiskt taktik för bekämpning av negativa stereotypiska massmediala könsrelaterade bilder av flickor/pojkar och kvinnor/män.

I uppbyggande av en jämställd skola som undervisar och fostrar blivande medborgare genom att förmedla jämställdhet som en av vårt samhälles värdegrund bör skolan (läroplanen/ kursplaner) aktualisera sig till informationssamhällets ständiga påverkan. Lärares och elevers medvetandegörande för kopplingen mellan både en makro- (samhällets/skolans jämställdhets värdegrund) och mikroperspektiv (skolarbetet) bör således bearbetas i ämnenas innehåll. Även här uppvisar PCN en djupare insikt i frågan när det beskiver att ett av dokumentens (tvärgående teman) syften är att främja reflektioner och diskussioner bland pedagoger och föräldrar med målsättning att systematisera pedagogiska åtgärder i skolan beträffande genusrelaterade frågeställningar i utbildning av eleverna.

En könsmedveten pedagogik bör enligt Bondestam (2003) bland annat:

 ”Innebära ett ifrågasättande och förändring av pedagogikens konkreta undervisning struktur, innehåll och praktik”.

 ”Utvidga vårt sätt att se på och förstå verkligheten, kritiskt belysa vår uppfattning om vad vetenskap är, samt förändra maktrelationer mellan kvinnor och män” (s 19). För att kunna få en djupare insikt i genusrelaterade frågeställningar för genomförande av en könsmedveten pedagogik, anser jag att lärarna kunde förväntas få stöd/handledning i både läroplanen och i sin utbildning. I kommande kapitel kommer jag att redovisa (som en komplettering till min studie) för hur några lärarutbildare i båda länderna relaterar till läroplanens jämställdhetsuppdrag i sin undervisning.

51

7 PILOTSTUDIE

Syftet med den komparativa granskningen av Lpo 94 och PCN är att uppnå en djupare förståelse för skolpolitiska jämställdhetsfrågor. I förra kapitlet har jag redovisat undersökningens resultat och därmed svarat på studiens övergripande forskningsfråga som är en jämförelse av skillnaderna och/eller likheterna mellan läroplanernas värdegrundintention om jämställdhet i skolan. Analysen har delvis gett underlag för hur pedagoger kan få stöd i läroplanernas sätt att beskriva och förmedla riktlinjerna.

Min studies andra forskningsfråga ”Hur relaterar lärarutbildare i Sverige och i Brasilien till styrdokument om skolans jämställdhetsuppdrag i sin undervisning?” är av kompletterande karaktär. Utgångspunkten för pilotstudien är att få en begränsad inblick i lärarutbildares förutsättningar att beakta genusperspektiv och implementera läroplanens jämställdhet i sin undervisning.