Redovisning av enkätsvaren - 6 RESULTAT OCH ANALYS

6 RESULTAT OCH ANALYS

7.2 Redovisning av enkätsvaren

Efter granskning delade jag upp svaren i fyra kategorier: ”genusmedvetenhet”, ”metod/material”, ”läroplanen” samt ”lärarutbildningens genusperspektiv”. Jag sammanfattar de svenska och de brasilianska svaren var för sig i varje kategori. Svaren framförs inte heller individuellt men som ”grupp” (av 3 eller 2 lärare) i varje lands redovisning.

7.2.1 Genusmedvetenhet

Sverige: Lärarutbildarna uppfattar att genus ”görs” i samspel, är en könskonstruktion och ett

forskningsfält. Genom yrkesrelaterade villkor, motstånd, eftertankar, diskussioner, reflektioner om olika förhållningsätt (egna och studenternas) samt genom ständigt pågående normarbete tillsammans med kandidaterna blir lärarna medvetna om genusfrågeställningar. Jämställdhet, menar de, borde vara självklart vara en politisk fråga och ett normativt mål.

Brasilien: Lärarutbildarna anser att genusfrågeställningar handlar om att urskilja den

biologiska skillnaden mellan könen (som huvudsakligen inte kan definiera mannen/kvinnan) från de sociala aspekterna som skapar ojämlikhet. Förutsättningar för män och kvinnor (eller andra sexuella preferenser) ska förstås i den sociala sfären och inte i den biologiska.

Lärarna menar vidare att genus handlar om mäns och kvinnors relationer i förhållande till makt och ojämlikhet samt att villkor för jämställdhet mellan könen är en av grunderna för mänsklig frigörelse. Fokus ska inte bara ligga på ett genusperspektiv. Även etnicitet och rasism ska också beaktas i det brasilianska samhället. Den svarta kvinnans situation är ofta i fokus för resonemang. Att läsa och utforska angående genusfrågor samt debattera om

kvinnors position på en nationell och internationell nivå skapar en medvetenhet om problematiken, bedömer lärarna. Genusfrågeställningar i lärarutbildningen (som för närvarande diskuteras regelbundet) ses ofta i samband med läraryrkets feminisering och dess konsekvens ur en politisk, kulturell och ekonomiskt perspektiv.

7.2.2 Metod och material

Sverige: Lärarutbildarnas metod för förmedling av genusfrågeställningar och jämställdhet

sker genom flera insatser såsom:

 poängtering av kunskapsvetande inom området

 exemplifierande av olika jämställdhetsaspekter

 egna berättelser – egna könade skolminnen (både lärarnas och studenternas)

 kopplingen mellan teori och handling

 att med hjälp av teorier skapa gruppuppgifter och examinationer

 att hitta former för att examinera ett normkritiskt förhållningssätt genom exempelvis diskussioner, visa på synvändor, läsning och analysering av texter

 tar upp forskningsexempel

 analysera bilder och texter i läromedel (nyare och äldre) med ”genusglasögon”

 föreläsningar + seminarier + observationsövningar + egna arbeten

 tar upp normer kring klass, etnicitet och sexualitet samtidigt

 studenterna får göra gestaltningar av bl.a. olika familjesammansättningar.

 i diskussioner med kolleger

Valet av material sker efter tillgänglighet (gällande både innehåll och tillgång), olika perspektiv om hur genus uppfattas och poststrukturella teorier. Kurslitteratur, RFSU:s sajt, skönlitteratur, barnböcker, avhandlingar och facklitteratur som tar upp problematiken ingår i undervisningen. Lärarna redogör för flera olika välkända forskare, författare och varierande adekvata boktitlar inom ämnet som t.ex. Ambjörnsson, Davies, Gannerud, Holm, Paechter, ”Tusen gånger starkare”, ”Billy Elliot”, ”Min mosters migrän eller hur jag blev kvinna” osv. Även klassiker som Astrid Lindgrens böcker problematiseras.

En av lärarna berättade att hon vid kursstart ber studenterna att skriva ner anonymt vem de tror att hon är, sedan bildar hon kategorier på tavlan som grund för diskussion om egna frågeställningar ur ett normkritiskt perspektiv. Studenternas berättelser stämmer sällan utan säger mer om deras egna föreställningar.

Brasilien: Förutom sedvanlig undervisningsform på universitetsnivå (föreläsningar,

seminarier, kurslitteratur, studier av forskningsrapporter, teoretisk/praktisk koppling osv.) gör lärarna studenterna uppmärksamma på de principer som enligt lagen förespråkar jämställdhet och jämlikhet. Lärarkandidaterna görs också medvetna om vikten av att en lärare först måste bli självmedveten om sina egna fördomar och bearbeta dessa för att sedan kunna ta tag i sådana frågeställningar. Det patriarkaliska mönstret i den brasilianska nationen ifrågasätts ofta och behandlas/diskuteras utifrån nya samhälliga perspektiv där kvinnor tar större plats och är allt oftare familjeförsörjare. Genom debatter om historiken angående genusrelaterade relationer mellan män och kvinnor, praktiska aktiviteter, workshops, analysering av texter, musiktexter, bilder, filmkritik, läsning av tidnings- och opinionsartiklar fördjupas studenternas kunskaper gällande genus, sociala och etniska frågor.

Kriterierna för materialvalet är aktuell och kritisk kurslitteratur som behandlar temat på ett seriöst sätt. Blandningen av litteraturval liknar den ovan nämnda (som i Sverige) men med andra forskare, författare och boktitlar som bl.a. även har ett brasilianskt ursprung.

7.2.3 Läroplanen

Sverige: Lärarutbildarna förmedlar läroplanens värdegrund angående jämställdhet genom att

analysera riktlinjerna med hjälp av teorier och handling. Ett normkritiskt förhållningssätt med införskaffande av ”genusglasögon” anses vara av betydelse för lärarstudenternas förståelse av skolans jämställdhetsmål. Grupparbete där studenterna får möjlighet att bearbeta frågan tillsammans samt examinationsuppgifter hjälper dem till djupare insikt om t.ex. läroplanens riktlinjer för bedömning och bemötande av flickor och pojkar. Genom att problematisera normer (varför vi gör som vi gör) under hela kursen samt diskutera om vad som är möjligt att åstadkomma professionellt, kan studenterna anpassa/omvärdera sina uppfattningar i relation till läroplanens riktlinjer. Att poängtera vikten av genuskunskap som pedagogiskt verktyg är en av vägledningarna för att uppmuntra blivande lärare till ett aktivt arbete med jämställdhets- frågor i klassrummet. Förståelse för problematiken varierar mycket bland studenterna. Några är väl medvetna medan andra inte tycks förstå problematiken i början av utbildningen.

Brasilien: Lärarna nämner följande aspekter som de anser vara av särskild betydelse för

lärarstudenternas förståelse av läroplanens jämställdhetsmål, såsom nödvändigheten av en demokratisk samlevnad mellan olika grupper och kulturer, förslag om förändringar i grundutbildningen, respekt för andras rättigheter, tillkännagivande av behovet av värdighet och möjligheter, en inter- och multikulturell utbildning.

Förståelse för sociala formationer (som skapar den moderna människan, dess förhållande i samband med kapital, arbete, jämställda rättigheter och dess personlighetsklyvning vid konstruerande av det ”maskulina” och det ”feminina”) menar lärarna är den viktigaste aspekten att uppmärksamma.

Tendenser för könsrelaterade påstående, exempelvis att pojkar är busigare än flickor eller bättre på matematik skapar bra diskussioner på psykologilektionerna. Lärarutbildarna ser en svårighet att nämna (undervisa) en specifik pedagogisk metod för lärare att professionellt anpassa sina lektioner till skolans jämställdhets värdegrund. Implementering av jämställdhet är en undervisande princip som bör vägledas i klassrummets vardagliga arbete. En lärare kan inte bortse från denna princip. Att involvera föräldrarna i resonemangen är också önskvärt. Genom PCNs ”temas transversais” (etik, kulturell mångfald och sexualorientering) debatteras genusrelaterade frågeställningar inom olika ämnesområden i lärarutbildningen där man också ofta tar upp problemet om kvinnans ställning i samhället, både i Brasilien och i andra länder. Teoretiskpraktiska studier är av betydelse för lärarkandidaternas förståelse av uppgiften i förhållande till läroplanen, menar lärarna.

7.2.4 Lärarutbildningens genusperspektiv

Sverige: Alla tre universitet i Sverige erbjuder kurser i ämnet: ”Genus pedagogik”,

”Jämställdhet i skolan” och ”Jämställdhet i teori och praktik”, som behandlar bl.a. pedagogisk dokumentation, centrala begrepp, genusperspektiv, normer i skolan, jämställdhetspolicy, lärarprofession, skrivande av jämställdhetsplan för egen verksamhet i teoretiskt innehåll osv. Lärarutbildarna vill gärna ha ett tydligare integrerat genusperspektiv i lärarutbildningen med större utrymme för makt och genusfrågor som bör knytas an till hela kursen snarare än att bara vara en specifik del av lärarprogrammet. En kurs i intersektionalitet och forskningscirklar med studier av den egna verksamheten finns också i önskemålet för att ytterligare hjälpa blivande och verksamma lärare att genomföra läroplanens jämställdhetsmål. ”På med genusglasögon på studenterna”, skrev en av lärarna.

Brasilien: Ingen av de två brasilianska universiteten har fristående kurser i ämnet men det

finns lärare/forskare som forskar inom temat genus/jämställdhet på institutionerna. Lärarna vill implementera temat i läroämnen för att påtala missförhållanden och ta avstånd från manschauvinismen, sexism, rasism och xenofobi. De saknar en mera stridslysten attityd mot ojämlika villkor med klart ställningstagande.

Trots att läroplanens riktlinjer inte uppvisar exemplariskt framåtskridande för förståelse i frågan, menar lärarna att innehållet har intressanta förslag för skolundervisningen. Ett arbete

som medvetandegör och öppnar förståelsen för konsekvenserna av vad bristfälliga genuskunskaper innebär för samhället, bör beaktas på en djupare nivå innan eventuella ändringar görs.

7.3 Slutord

En förutsättning för att kunna relatera till en fråga borde vara att ha kunskap och känsla för problematiken. Båda ländernas lärarutbildare uppvisar förståelse och intresse för genusfrågeställningar som troligen är viktiga inslag för högre engagemang i deras förmedling av läroplanens jämställdhetsmål

Jag anser att lärarutbildarnas utformning av genusmedvetenhet i dialog/reflektion tillsammans med studenterna, överensstämmer med Freires (1975) teori. Hans tankar om ”conscientização” (medvetandegörande) poängterar vikten av deltagandet i en kritisk dialog som ett möte mellan människor för att förstå världen. Medvetenheten skapas i dialogen som blir en existentiell nödvändighet för förändring. Genom diskussioner kan både lärare och studenter bli medvetna om andras och sin egen okunnighet och arbeta för en kritisk förändring av verkligheten (i detta fall gällande genusperspektiv i undervisningen).

Lärarna har möjligheter (från mycket goda till begränsade) att behandla genustemat i sin undervisning. Att implementera läroplanens jämställdhets riktlinjer tycks vara ett självklart innehåll i deras kunskapsförmedling.

Kanske pga. en mycket heterogen befolkning med varierande kulturella olikheter och klasstillhörigheter, verkar det som om de brasilianska lärarutbildarna betonar även jämlikhet och kopplar det till jämställdhet med jämförlig intensitet. Den brasilianska pedagogen Freires inflytande kan ha en betydelse för deras förhållningssätt. För de svenska lärarutbildarna verkar jämställdhet innebära ett mera fokuserat genusperspektiv, att det förekommer, eller inte, jämlikhet mellan eleverna (oavsett kön) diskuteras inte lika mycket i sambandet med jämställdhet.

Denna pilotstudie ger endast en minimal uppfattning om hur lärarutbildare i Sverige och i Brasilien kan resonera kring genus och relatera till läroplanens riktlinjer för jämställdhet. Att generalisera vore omöjligt, variationerna i samtliga lärares inställning, i båda länderna, till jämställdhet är troligtvis omfattande och jag har kanske haft tur vid urvalet av lärarutbildarna, där alla fem visar ett klart ställningstagande och medvetenhet i frågan. Den ena av de brasilianska lärarna tackade mig för ett ”tillfälle för reflexioner”. Jag kan slutligen instämma att ständiga reflexioner om den könsrelaterade problematiken, som enligt Bondestams teori alltid tycks finnas närvarande i utbildningskontexter, är nödvändiga.

8 DISKUSSION

Syftet med denna uppsats är att uppnå en djupare förståelse för jämställdhet i skolvärlden, genom att komparera den svenska och den brasilianska läroplanen med varandra. Antagande om likheter och/eller skillnader kan hjälpa pedagoger att finna nya vägar för medvetandegörande av problematiken som döljs i det egna skolarbetets vanda föreställningar (Jfr Denk, 2002). Resultatet av studiens jämförelse visar att båda länders läroplaner har en klar intention att förmedla jämställdhet som ett kunskapsområde och demokratisk värdegrund. Däremot finns det skillnader i läroplanernas och kursplanernas tillvägagångssätt för att nå upp till målet. Enkätintervjuerna (pilotstudie) med ländernas lärarutbildare ger en mycket begränsad inblick om genusrelaterade frågeställningar i lärarutbildningen och dess kopplingar till skolans styrdokument men uppvisar samtidigt lärarnas förståelse för problematiken. Dessa resonemang har jag tidigare redovisat/analyserat och kommer i detta sista kapitel endast att diskutera några synpunkter som jag anser vara viktiga i studiens komparation av läroplanerna och kursplanerna.

In document Progressiva Genusglasögon - En komparativ studie med den svenska och den brasilianska läroplanen i blickfånget (Page 52-57)