Parâmetros Curriculares Nacionais (PCN) – den brasilianska läroplanen

frågan efter följande perspektiv: som generell demokratisk värdegrund, som övergripande kunskapsområde, som främjandet av kvinnors och mäns lika rätt samt som flickors och pojkars inflytande i skolarbetet. Ytterligare yttrande med särskild anknytning till jämställdhetsfrågor går inte att urskilja i texterna. Däremot anser jag det vara möjligt att kunna tolka flera utav riktlinjerna till att indirekt också kunna ingå i ett jämställdhetssammanhang som t.ex. att skolan skall ”aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper” (Lpo 94, s. 8), och ”ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion …” (Lpo 94, s. 3).

6.2 Parâmetros Curriculares Nacionais (PCN) – den brasilianska

läroplanen

Den organisatoriska strukturen av den brasilianska läroplanens innehåll är uppdelad i fyra olika stadier. Varje stadium motsvarar två av grundskolans åtta årskurser. Riktlinjerna för stadiet 1 (år 1-2) och stadiet 2 (år 3-4) redovisas tillsammans i samma skrift, stadiet 3 (år 5-6) och stadiet 4 (år 7-8) redovisas tillsammans. Min studie fokuserar på den brasilianska läroplanens värdegrund och riktlinjer för stadierna 3 och 4. I den introducerande delen nämns att utbildning och medborgarskapsfostran i demokratisk anda är de huvudsakliga uppdragen för den brasilianska grundskolans läroplan (PCN). Frågor angående utbildning och medborgarskap diskuteras ur både internationellt och nationellt perspektiv. Underlaget, som är mycket omfattande, tar upp PCN:s riktlinjer inom olika områden (fostrande projekt, skolan, tonåren, ungdom, teknik, kommunikation/media m.fl.), inom de olika ämneskursplanernas mål att sträva mot och inom olika teman (se nedan). Under rubriken ”Objetivos do ensino fundamental” (Grundutbildningens (generella) ändamål), är en av punkterna, för elevernas

37

måluppfyllelse, att kunna ta ställning mot vilken som helst typ av diskriminering som beror på kulturella, sociala, etniska, religiösa eller könsrelaterade olikheter. Liksom Lpo 94 behandlar PCN också många synpunkter om demokratiska grundvärderingar som självklart gäller för medborgare av båda könen och som indirekt även kan uppfattas utifrån en jämställdhets- synpunkt. Flera specifika hänvisningar till könsfrågeställningar än ovan nämnda punkter kan jag inte urskilja i introduktionsdelen av PCN.

För att vidareutveckla skolans utbildning och värdegrundfostran av brasilianska medborgare har man i PCN introducerat ”Temas Transversais” (tvärgående teman), med sex olika temamotiv (etik, kulturell mångfald, miljö, hälsa, sexualorientering samt arbete och konsumentkunskap) som riktlinjer för kunskapsfält. Målsättningen med ”Temas Transversais” är att integrera aktuella sociala, nationella och angelägna brådskande frågeställningar i skolans traditionella skolämnen. Genom temans olika innehåll kan eleverna få en djupare förståelse och verktyg för kritiskt reflekterande över den verklighet i dagens samhälle som de lever i.

Av särskilt intresse för min studie är att granska temat ”orientação sexual” och dess integrering i kursplanerna. Introduktionen av temat, som jag översätter till ”sexualorientering”, består av 50 sidor uppdelade i en inledande del samt tre block (kroppen: sexualitetsmodell, genusrelaterade relationer och förebyggande av sexuellt överförbara sjukdomar/Aids). Dokumentens syfte är att främja reflektioner och diskussioner bland pedagoger och föräldrar med målsättning att systematisera pedagogiska åtgärder i skolan beträffande genusrelaterade frågeställningar i utbildningen av eleverna. Lärarnas egen ståndpunkt beträffande ämnet samt relationen mellan hem och skolan diskuteras ur temats synvinklar. Jag kommer endast att fokusera på blocket som handlar om ”genusrelaterade relationer” och dess betydelse för integreringen i undervisningen.

Under rubriken ”Relações de Gênero” som består av fyra sidor urskiljs några av diskussionerna ur följande perspektiv:

 Att inse skillnaderna mellan ”sex” som biologiskt begrepp och ”genus” som en social struktur för tolkningar av maskulinitet/ femininitet. Genustänkandet ger en möjlighet att överge den naturliga kroppsanatomin som en förklaringsanledning till mäns och kvinnors beteende och platstagande i samhället. Såväl historiskt som i samtid.

 Att inkludera genus som en variabel i analysen av sociala kontexter med syfte att avlägsna det osynliga, i de existerande särskillnaderna mellan individerna (könen), som kan dölja diskrimineringar. Statistiska undersökningar tas som exempel för att understryka betydelsen av att först kunna lägga märke till de redan existerande

38

diskriminerande skillnaderna för att sedan kunna agera och garantera jämställdhet inom det medborgliga utövandet inom alla samhälliga områden.

 Att arbetet med ”genusrelaterade relationer” ska motverka och ifrågasätta etablerade könsroller för män och kvinnor samt sikta till en omvandling av stereotypiska fördomar om vad som kan vara kvinnliga eller manliga egenskaper. Känslor som t.ex. aggressivitet, intuition eller sensibilitet bör inte definieras ur förutbestämda mönster men ur ett individuellt perspektiv.

 Att uppmärksamma spontana bildande av ”tjej- och pojkgäng”.

 Att få en förståelse för att frågeställningarna om genusrelaterade relationer finns inom skolans alla områden.

 Att förklara, vid behov, för att hjälpa ungdomarna att bygga upp bra genusrelationer genom att respektera skillnaderna mellan könen. Utöka deras förståelse genom att presentera bra handlingar som både män och kvinnor gör. Genom att förstå och genom att ta lärdom av varandra kan ungdomarna utvecklas till mera öppna och balanserade personer.

 Att uppmärksamma och ”upptäcka” olika möjligheter bakom temat ”genusrelaterade relationer”.

 Att läraren särskilt bör uppmärksamma frågan om våld associerat till genusrelationer och alltid ingripa, anmäla och hjälpa flickor som ofta är mera utsatta pga. att pojkarna oftare har större fysisk styrka.

 Att uppmärksamma pedagogiskt/didaktiskt material som många gånger innehåller stereotypiska könsroller som t.ex. ofta innebär att kvinnor associeras till hemmet och män till den offentliga sfären. Beaktande, ifrågasättande och kritiserande av sådana frågor hör till lärarens professionella gärning och bidrar till att pojkar och flickor får tillgång till ett fullständigt medborgarskap.

Resonemang och exempel på hur ”genusrelaterade relationer” kan inkluderas i skolämnenas arbete beskrivs också inom samma block. Detta moment återkommer jag till vid granskningen av kursplanerna.