Modersmål – svenska och portugisiska

6.4.1.1. Kursplan för Svenska

Under rubriken ”Ämnets karaktär och uppbyggnad” framgår att ”det ingår i ämnet att beakta genusperspektiven, så att förutsättningarna för utvecklingen av språket i såväl tal som skrift blir gynnsamma för båda könen” (s. 2). ”Skönlitteratur, film och teater ger möjligheter till empati och förståelse för andra/…/ och för omprövning av värderingar och attityder.

41

Därigenom kan motbilder formas till exempelvis rasism, extremism, stereotypa könsroller och odemokratiska förhållanden” (s. 3).

6.4.1.2 PCN – Língua Portuguesa

Det portugisiska språkets ämnesarbete i samband med de ”tvärgående teman” är av övergripande språklig karaktär. Innehållet i de olika teman ska, enligt kursplanen, skapa reflektion, kritisk analysering, deltagande m.m. och ska behandlas utifrån ämnets olika undervisningsstrategier (tal, skrift, litteraturanvändning, media osv.), som är väl dokumenterade i kursplanens 95 sidor. Det förekommer ingen direkt anvisning till genusperspektiv under titeln ”Innehåll av det portugisiska språket och de ”tvärgående teman”. Däremot finns under kapitel/blocket om ”genusrelaterade relationer” (se 6.2) ett förslag att diskutera genustemat i samband med idiomets språkliga regler. Som exempel ges att pluralen i maskulin form i det portugisiska språket inkluderar båda könen medan pluralen i feminin form exkluderar männen (ex. professores (alla lärare), professoras (endast kvinnliga lärare)). Att genom analys kunna urskilja genusperspektiv genom litterära karakteristiska beskrivningar av rollfigurer, nämns också här.

6.4.1.3 Jämförelsen

Jag anser att den svenska kursplanen uppvisar ett tydligare sätt att förmedla genom en direkt hänvisning till begreppen genus och könsroller. Analysen utifrån det grammatiska perspektivet i det portugisiska idiomet är intressant pga. att språket i vardagen troligen påverkar värderingarna på ett ”osynligt” sätt. Båda kursplanerna tar vara på modersmålets olika didaktiska metoder och arbetsmaterial för att hjälpa elever att uppnå en bättre förståelse av genusrelaterade frågeställningar.

6.4.2 Matematik

6.4.2.1 Kursplan för matematik

Det förekommer inte någon formulering som kopplar matematikämnet till genusfrågor i kursplanen.

6.4.2.2 PCN - Matemática

Under rubriken ”matematiken och de tvärgående teman” uppmärksammas genusfrågor med bl.a. följande punkter:

 Matematiska ämnesinnehåll kan vara ett verktyg för förståelsen av genusfrågor. Genom t.ex. statistiska fakta om makrosociala aspekter (löner, chefspositioner) kan skillnader mellan könen analyseras och diskuteras.

42

 Kvinnors och mäns roller i uppbyggandet av dagens samhälle uppvisar fortfarande hinder som förankrar förväntningar som till en del särskiljer flickors och pojkars framtida uppgifter. Dessa förväntningar kan påverka ungdomarnas beteende och utövande av de olika skolämnena.

 Skolan som en viktig institution och med rollen att forma medborgare får inte befästa fördomar om olika matematiska inlärningsförmågor för elever av olika kön.

 Läraren ska vara observant och konstant reflektera över subtila fördomar som kan leda till en omedveten könsdiskriminering.

 Läraren ska medverka till att pojkar och flickor känner sig kapabla att klara av ämnet.

6.4.2.3 Jämförelsen

Det kan tyckas vara förvåningsvärt att den svenska kursplanen för matematik, som ett kärnämne, inte berör genusperspektiv överhuvudtaget och jag kan bara konstatera att den brasilianska motsvarigheten har hunnit längre i sitt jämställdhetstänkande för matematikämnet, både genom att använda ämnets karaktär för djupare förståelse av genusfrågor och i utformande av ett jämställt synsätt för ämnet i sig.

6.4.3 Historia

6.4.3.1 Kursplan för Historia

Under ämnets syfte och roll i utbildningen nämns att

Ämnet skall stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension och ge möjlighet att leva sig in i gångna tider och de förutsättningar som funnits för män, kvinnor och barn i olika kulturer och samhällsklasser. Detta skall utveckla förståelse av nutiden och vara en grund för att anlägga perspektiv på framtiden (s.1).

Ett utav målen som eleven skall uppnå i slutet av det femte skolåret är att ”kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen” (s. 3).

6.4.3.2 PCN - História

Genusfrågan uppmärksammas i historieundervisningen genom förmedlingar att framhäva genusrelaterade historiska konsekvenser av diskriminerande och segregerande attityder. Föreställningar, värderingar och framförande av rollfördelningen mellan män, kvinnor, barn och äldre inom olika historiskt inrättade samhällen, tas också upp i sammanhanget. Nya kunskapsområden som sociala teman vinner större betydelse i ämnet. Nutida utredningar

43

avsedda att fördjupa och avslöja omfattningen i t.ex. arbetarnas, kvinnors och barns vardagliga liv, hör också till ämnet historia som även ska betraktas som ett undersökande ämne. Historien om kvinnornas kamp för erövringen av sina rättigheter och de enorma skillnaderna som ännu kan påträffas i världens olika delar utgör också tema för studier i såväl historia som i geografiämnet.

6.4.3.3 Jämförelsen

Jag tolkar att båda ländernas läroplaner behandlar genusfrågan på ett likvärdigt sätt i enligheten med ämnets självklara karaktär. Den brasilianska läroplanen lägger dock större definition till aktuella jämställdhetsfrågor.

6.4.4 Geografi

6.4.4.1 Kurplan för Geografi

Det förekommer inte någon formulering som kopplar geografiämnet till genusfrågor i kursplanen.

6.4.4.2 PCN - Geografia

Följande genussynpunkter behandlas i kursplanen:

 Då läraren utvecklar frågor angående medborgarskap och olika regioners sociala och ekonomiska särarter, ska kvinnors och mäns insatser för det moderna samhällets uppbyggande tas upp. Det nuvarande samhället uppvisar fortfarande hinder som förankrar förväntningar som särskiljer flickors och pojkars framtida uppgifter. Dessa förväntningar kan t.ex. förklaras genom temat ”arbete”.

 Att uppmärksamma arbetsmarknaden, där genusfrågor fortfarande uppvisar starka fördomar i vårt samhälle. Moderskapens perspektiv kan analyseras i sammanhanget. Kvinnor blir många gånger mindre värderade eller bortvalda som arbetskraft när arbetsinsatsutövandet beräknas i förväg utifrån deras könstillhörighet.

 Geografins ämnesinnehåll kan vara ett verktyg för förståelsen av genusfrågor i förbindelse till tema arbete. Genom t.ex. statistiska fakta om makrosociala aspekter (löner, chefspositioner, ökning av oönskad tonårsgraviditet) kan skillnader mellan könen analyseras och diskuteras om vad som kan orsaka den ojämna situationen.

 Lärarens förhållningssätt är grundläggande i hennes/hans förmedlande av genusrelaterad värdegrund i sin undervisning. Frågeställningar avseende den brasilianska befolkningen och dess ojämlika förhållanden bör behandlas genom att läraren med sitt uppträdande framhäver jämlikheten mellan könen.

44

6.4.4.3 Jämförelsen

En jämförelse av dessa kursplaner är inte möjligt pga. att genusfrågor inte nämns i den svenska kursplanen. Den brasilianska kursplan ger både förklaringar, handledning och exempel på hur läraren ska/kan behandla genusfrågeställningar samtidigt som den lämnar en frihet för lärarens egna temaval inom området. En del av formuleringarna i PCN för geografi känns igen från PCN för matematik.

6.4.5 Gymnastik

6.4.5.1 Kursplan för idrott och hälsa

Kursplanen tar upp genusfrågeställningen utifrån mediala idealframställningar: ”tillsammans med kunskaper om de avarter och trender som är knutna till vår tids kroppsövningskultur ger ämnet möjligheter att bl.a. utifrån ett jämställdhetsperspektiv ifrågasätta de idealbilder som sprids via olika medier” (s. 2).

6.4.5.2 PCN – Educação Física

Kursplanen tar upp fördomar om att genusrelaterade fysiska förutsättningar förekommer och dessa bör uppmärksammas. Normer för t.ex. prestationen i fotbollspelande värderas utifrån pojkarnas sätt att spela. Kroppsstyrka och hastighet anses vara manliga egenskaper medan balans och koordinationsförmåga anses vara kvinnliga egenskaper. Samhällets accepterande av dessa genusrelaterade synsätt bör ifrågasättas inom idrottsämnet. Gemensamma idrottslektioner kan bidra till att flickor och pojkar lär sig tolerans och förståelse för olikheterna mellan könen, utan diskriminerande stereotypiska mönster i deras sociala relationer. Uttrycken som ”hon spelar bra, som en karl” eller ”pojkar ska inte dansa” ska noteras och diskuteras. Koreografimodeller från karnevalens sambaskolors välkända danstraditioner där den kvinnliga och den manliga huvudrollsinnehavaren samarbetar i dansen tas upp som exempel. Bilden av kroppen i den sociokulturella miljön tas också upp och diskuteras med anledning av många ungdomars fixering av kroppens utseende. Det framhävs också betydelsen av att lärarna reflekterar över värden som bevarar, skapar eller förstärker subordinerande relationsbeteende som är reglerade av genusfrågeställningar och som förekommer i skolmiljön.

6.4.5.3 Jämförelse

Båda kursplanerna påpekar vikten av att ifrågasätta kroppskultursidealen. Den brasilianska kursplanen fördjupar sig ytterligare i frågan genom att nämna flera genusaspekter relevanta för ämnet. Resonemangspunkterna ger läraren möjligheter till fördjupning och stöd i sitt arbete.

45 6.4.6 Främmande språk

6.4.6.1 Kursplan för Engelska och Kursplan för Moderna språk

Inga formuleringar som kan kopplas till genusfrågor beskrivs i kursplanerna.

6.4.6.2 PCN – Língua Estrangeira

Kursplanen inspirerar till att välja passande motiv för integreringen av de ”tvärgående teman” i undervisningen som t.ex. frågor om kvinnors ställning i samhället. Samt:

 Uppmuntrar till att lägga märke till språkens skilda sätt att behandla sociala genusrelaterade kontexter. I analysen av substantiven ”teacher” kan det konstateras att begreppet undviker ett genustänkande i referensen till personliga pronomen.

 Rekommenderar kritisk granskning om hur språket används i media på ett negativt sätt och som exempel nämns olika länders sensationstidningars fördomsfulla beskrivningar av kvinnor.

 Inspirerar till reflektioner över sociala motsättningar uttryckta genom språket.

 Genom att kritiskt granska ett främmande språk, kan ifrågasättande av det egna språkbruket underlättas. Flera synpunkter finns i kursplanens formuleringar.

6.4.6.3 Jämförelsen

Det kan kommenteras att engelska som ett kärnämne, borde sträva efter jämställdhets- medvetenhet i sin kursplan. Den brasilianska kursplanen ger flera alternativa närmande till ett genusperspektiv i undervisningen .