Varje individ är unik men jag har kommit fram till att det finns likheter mellan individerna i de bägge grupperna som har betydelse för förståelsen av förstagångsväljares röstbeteende. Jag tolkar resultatet som att de föräldrapåverkade gymnasieeleverna har fostrats via sina föräldrar till de mest grundläggande ideologiska åsikterna. Föräldrarna har lärt dem vad som är viktigt för att ett samhälle ska fungera och människor i allmänhet brukar inte ha några behov av att ändra grundläggande uppfattningar. De icke-föräldrapåverkade eleverna har inte fostrats politiskt av föräldrarna och har därför sökt en politisk identitet på andra håll tidigare i livet. Den viktigaste faktorn som visat sig utgöra en del av det politiska identitetssökandet är de övriga personerna som har satt betydelsefulla spår. Andra personer i släkten, till exempel Isaks farfar och Ivans bror, har ersatt föräldrarnas roll som politiska fostrare. I Isaks påverkan från den allmänna debatten om ordningsbetyg har folkpartiets ledare haft rollen som en politisk förebild. Ingemar och Ida har båda haft kompisar från förr som betytt mycket för formandet av deras politiska åsikter. Alla icke-föräldrapåverkade har alltså andra nära kompisar eller personer i släkten som jag bedömer haft samma roll som de föräldrapåverkades föräldrar.
Jag tolkar betydelsen av skillnaderna mellan gruppernas samhällskunskapspåverkan som perifer i förhållande till betydelsen av de övriga personerna. Jag bedömer att
samhällskunskapsundervisningen inte utgjort en plattform för de icke-föräldrapåverkades politiska identitetssökande som faktiskt som sedan långt tidigare varit säkra på vilken politisk ideologi de hör hemma i. Alla elever läser Samhällskunskap A och alla har blivit tvungna att sätta sig in i politiska partier, som de själva inte fått välja. Självklart leder detta till ökade politiska kunskaper och ett öppnare sinne för andra politiska partier, vilket var generellt högre hos de icke-föräldrapåverkade. Denna effekt vill jag tillskriva de icke-föräldrapåverkades mer öppensinnade personligheter, snarare än ett uttryck för identitetssökande. Det framkom dessutom också under intervjuerna att partidebatten och undervisningen i samhällskunskap uppfattades bristande i kvalitet. Situationen med bara några veckor kvar till riksdagsvalet, påskyndar processen att sätta sig in i partier, en process som annars förmodligen inte hade ägt rum på samma sätt.
Jag bedömer att de icke-föräldrapåverkade inte håller med sina föräldrar politiskt eftersom de inte vill känna sig påverkade av dem. Det tolkar jag som att de vill frigöra sig från föräldrarnas åsikter överlag samt att de har andra framtidsvisioner med livet än vad deras föräldrar en gång hade. De föräldrapåverkade eleverna delar politisk uppfattning med deras föräldrar och röstar också åt samma håll. Det tolkar jag som att de känner ett psykologiskt band och upplever ungefär samma framtida arbetssituation som sina föräldrar. Att hålla med sina föräldrar om de mest grundläggande politiska ideologierna gör att man förlikar sig med dem politiskt, vilket gör att man i sin tur känner sig påverkad. Nästan alla elever i min studie som har uppgett att de håller med sina föräldrar politiskt har också röstat åt samma ideologiska håll och alla som har uppgett att de inte håller med sina föräldrar politiskt har röstat åt motsatt ideologiskt håll. Enda undantaget är Ida som har tagit avstånd från sina föräldrar i vissa betydelsefulla sakfrågor, men röstade ändå rött som sina föräldrar. Hon kände sig inte längre påverkad av dem politiskt, trots att hon blivit fostrad av dem sedan i tidig ålder. Ivan har också tagit avstånd från sina föräldrar på grund av deras olika jobbsituationer som i Ivans fall var den avgörande skiljelinjen. Felicia, Felix, Filippa och Frida kände alla psykologiska band till sina föräldrar. Felix beskrev exempelvis att han känner sig lik sina föräldrar.
6. Diskussion
Eftersom klassröstning som röstningsgrund minskar i Sverige, minskar också betydelsen av vad våra föräldrar röstar på. Unga väljare anser sig idag vara tillräckligt självständiga från föräldrarna för att fatta helt egna beslut. Det har visat sig i mina intervjuer att eleverna motiverat sina beslut utifrån individuella preferenser, även om de röstat åt samma håll som föräldrarna. Man vill inte framstå som påverkad och oförmögen till att kunna fatta egna beslut. Att ta eget ansvar för viktiga beslut som vad man ska rösta på, övertänks noggrant innan man väl lägger sin röst. Dagens ungdomar och svenska medborgare i allmänhet anser att röstsympatierna förpliktigar med ansvar som man kan ställas till svars för. Det var därför inte konstigt att flera elever bestämde sig väldigt sent hur de skulle rösta. I linje med Denks forskning (Denk 2002) visade det sig att förstagångsväljare är mer påverkbara fram till valdagen. Frida och Ida ändrade sina partiröster tack vare politikerdebatten två dagar innan valet och det var bara Felix som hade en fast partitillhörighet.
Jag har kommit fram till att gymnasieskolmiljön fungerar som en politisk socialisationsagent där jämnåriga kompisar emellan utvecklar sina politikkunskaper med varandra. Resultatet gäller emellertid just för detta valår och just på denna gymnasieskola för just dessa elever som går det naturvetenskapliga programmet. Förmodligen har påverkan från både gymnasieskolmiljön och undervisningen i samhällskunskap varit oproportionerligt stor just detta år. Exempelvis diskuterade varken Felix eller Frida politik på skolan under de två första gymnasieåren men på grund av att det var valår satte de sig in extra mycket i politiken. Mitt resultat av gymnasieskolmiljön som politisk socialisationsagent bör framtida forskare på området inte dra några generaliserande slutsatser av. Däremot går det att teoretiskt generalisera mitt resultat till att gymnasieskolmiljön påverkat flertalet av mina intervjupersoner, oberoende av föräldrapåverkan.
Det är ännu mer tveksamt i fall skolans största representant för politisk fostran, samhällskunskapsläraren, i min studies fall, har lyckats uppfylla kursmålen som syftar till politisk socialisation. Dels uppfattade sig bara de icke-föräldrapåverkade sig påverkade, dels var de flesta eleverna kritiska till att alltför självständigt samla fakta kring riksdagspartierna och de saknade fler lärarledda lektioner. Samhällskunskapsundervisningen under ett valår blir oftast mer intensiv kring politiska partier. Flera av de icke-föräldrapåverkade eleverna uttryckte visserligen att de tack vare samhällskunskapen överväger fler politiska synsätt,
vilket i sig får betraktas som goda omdömen, men detta bedömer jag till stor del beror på det sammanhang klassernas partidebatter befann sig i, nämligen strax innan ett riksdagsval.
Samhällskunskapen har vid valår en differentiell påverkanseffekt för främst de som fortfarande inte bestämt sig för vilket parti eller vilken partiallians de tänker rösta på och det är viktigt att tillvarata denna möjlighet som lärare. Samhällskunskapsundervisningen har också en möjlighet att balansera upp politiskt övertygade ungdomar till att överväga fler politiska synsätt. Denna möjlighet visade sig dock svår att förverkliga. Konsekvensen var närmast kontraproduktiv eftersom de högervridna blev ännu mer övertygade åt höger och vice versa när de försvarade argument från den andra sidan. Jag vill dock betona en viktig detalj härom. Politiska sakfrågor som eleverna inte vanligtvis brukar fundera över och inte är insatta i, har de lärt sig tack vare partidebatten på samhällskunskapslektionen, eftersom de har tvingats ta reda på dessa sakfrågor.
Målet med undervisning om politiska sakfrågor och ideologier, enligt mitt synsätt, är att bejaka elevernas förkunskaper och grunduppfattningar, för att sedan ge dem alternativa sätt att förstå hur samhällen kan formas och utvecklas. Varje politisk reform har för- och nackdelar, oavsett hur man väljer att se på sakernas tillstånd. Det var tydligt att mina elever såg sig själva som antingen högerinriktade eller vänsterinriktade. Här anser jag att samhällskunskapsläraren har en uppgift att nyansera den politiska verkligheten.
Hur hade det politiska engagemanget egentligen sett ut i Sverige om inte samhällskunskap hade varit obligatoriskt för alla gymnasieelever? Svaret kan delvis bevaras genom SKL:s rapport om att endast 53 % av förstagångsväljarna som inte genomgått ett gymnasieprogram, och alltså inte läst samhällskunskap, röstade i 2006 års riksdagsval (SKL 2009). Om det inte skulle finnas något politiskt skyddsnät för de elever som inte får någon politisk input från vare sig föräldrar eller kompisar, leder det troligtvis till att de känner ett större avstånd till samhällelig delaktighet. Jag vill likna samhällskunskapsämnet med systemet med fackförbund. Det har höga mål och ambitioner samtidigt som det är bristfälligt och ifrågasatt till att uppfylla målen, men utan det hade vardagen för de flesta människor varit ännu besvärligare. Samhällskunskapslärare fyller den viktiga funktionen att tillvarata ungdomars politiska engagemang och införliva politisk självtilltro. Denna potentiella möjlighet som samhällskunskapen bär på har visat sig speciellt betydelsefull för elever med vissa
förutsättningar, och är enligt min åsikt speciellt viktig för de elever som saknar politisk input från andra håll.
Tack vare mina intervjupersoners uppgiftslämnanden vet jag mer om hur några gymnasieungdomar resonerar kring sina röstanden. Denna kunskap kommer att hjälpa mig att bedriva undervisning i samhällskunskap. Grundantagandet om röstning efter individuella preferenser bekräftades av flera elever och den trenden tror jag kommer att hålla i sig i takt med samhällsutvecklingen. Jag ser framför mig att politiska sakfrågor och samtal om partiernas egna hjärtefrågor bör ta större plats i undervisningen. Utvecklingen mot blockpolitik kräver av läraren större pedagogisk skicklighet för att bringa förståelse av det politiska Sverige. Kompromissande inom blocken tenderar att tunna ut en av politikens viktigaste uppgifter, att mångfald i åsikter resulterar i en valmöjlighet att välja parti efter deras unika mål och medel. Den trista utvecklingen med blockpolitik har satt fokus på konfliktlinjer och om vad partierna inom blocken är överens om och inte.
Jag har insett med mitt resultat, att samhällskunskapsläraren bör vara partipolitiskt neutral i största möjliga mån, men däremot ta ställning för de olika partierna. Det kan till exempel ske genom att man går in i rollen som ombytlig partiledare och förespråka ett parti per vecka. Elevernas inlärningsförmåga underlättas av att få tydlighet var respektive parti står i olika frågor, i linje med vad flera elever utryckte i intervjuerna. Det är en väsentlig fördel med lärarledda lektioner att kontrollera objektiviteten över partiernas ståndpunkter. Att låta sina elever söka fakta på partiernas hemsidor, där alla partier vill uppnå samma mål, men med olika medel, rör till mer än det förenklar. Risken finns att ingrodda fördomar, ärvda av föräldrar och skev medieframställning, kastar en skugga på försöken till sanningsenlig partiförståelse. Den potentiella, differentierade påverkanseffekten samhällskunskapsundervisningen bär på kan bli ännu starkare med fler lärarledda och välorganiserade lektioner. På det sättet får elever tillräcklig input för att ta ställning, att ta parti.
Referenser
Broman, A. (2009). Att göra en demokrat? : demokratisk socialisation i den svenska
gymnasieskolan. Diss. Karlstad: Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
Tillgänglig: http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:233087 [2011-01-16] Denk, T. (2002). Inför valet och kvalet : studie om intentioner inför valet 2002 hos
värmländska väljare och förstagångsväljare. Diss. Karlstad: Institutionen för
samhällsvetenskap, Univ.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur
Giddens, Anthony. (2007). Sociologi. (4 uppl.) Lund: Studentlitteratur
Hernborn, H., Holmberg, S. & Näsman, P. (2006). Valu i allmänhetens tjänst. Stockholm: Sveriges television. Tillgänglig:
http://svt.se/content/1/c6/61/30/00/Valuiallmanhetenstjanst2006.pdf [2011-01-16] Hogg, M.A. (1996). Processes, Group Structure and Social Identity. Robinson, W.P. (red.)
Social groups and identities: developing the legacy of Henri Tajfel. Oxford:
Butterworth-Heinemann. s. 65-94
Inglehart, R. (1977). The silent revolution : changing values and political styles among
Western publics. Princeton, N.J.: Princeton U.P.
Johansson, S. (2007). Dom under trettio, vem bryr sig och varför? : Ungdomars värderingar
och politiska deltagande. Diss. Göteborgs universitet: Förvaltningshögskolan
Johansson, S. (2008). Unga värderingar - är de annorlunda? Holmberg, S. & Weibull, L. (red.)
Skilda världar : Trettioåtta kapitel om politik, medier och samhälle. Göteborg: Livréna.
s. 137-148
Krag Jacobsen, J. (1993). Intervju : konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2 uppl.). Lund:
Studentlitteratur
Kyrk, W. & Persson, D. (2006). Förstagångsväljare i Karlskrona kommun. Diss. Blekinge: Blekinge Institute of Technology. Tillgänglig:
http://www.bth.se/fou/cuppsats.nsf/6753b78eb2944e0ac1256608004f0535/3a72f152cde5
709ec125717f003451c6?OpenDocument [2011-01-16]
Lärarnas Riksförbund (2005). Lärarboken. Stockholm: Modin Tryckoffset
Oscarsson, H. (red.) (2002). Spår i framtiden : Ung-SOM-undersökningen, Västsverige 2000. Göteborg: SOM-institutet, Univ.
Oscarsson, H. & Holmberg, S. (2008). Regeringsskifte : väljarna och valet 2006. Stockholm: Norstedts juridik
Pasek, J., Feldman, L., Romer, D. & Jamieson, K.H. (2008). Schools as incubators of democratic participation: Building long-term political efficacy with civic education.
Applied Developmental Science, 12 (1), 26-37
Skolverket. (2008) Kursplaner i samhällskunskap. Stockholm: SKOLFS 2008:10 Sveriges Kommuner och Landsting (2009). Valdeltagande bland förstagångsväljare.
Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Tillgänglig:
http://www.skl.se/web/Valdeltagande_bland_forstagangsvaljare.aspx?UsePrintableVersi on=true [2011-01-16]
Sörbom, A. (2005). När vardagen blir politik. Stockholm: Atlas
Turner, J.C. (1996). Henri Tajfel: An Introduction. Robinson, W.P. (red.) Social groups and
identities: developing the legacy of Henri Tajfel. Oxford: Butterworth-Heinemann. s.
1-24
Ungdomsstyrelsen (2010). Ung idag 2010 [Elektronisk]. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Tillgänglig:http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/ff80808128d56413
01295f00c892001b/wwwUngIdag2010.pdf. [2011-01-16]
Ungdomsstyrelsen (2007). Unga med attityd [Elektronisk]. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Tillgänglig:
http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/4028e59515f573380115f59064 c90005/unga_med_attityd.pdf. [2011-01-016]
Valmyndigheten (2010). [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html [2011-01-16]
World Values Survey Association (2005). Inglehart-Welzel Cultural Map of the World. [Elektronisk] . Tillgänglig:
http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_54 [2011-01-16].
Bakgrundsfrågor
1 Kvinna Man 2 Födelseår: 3 Jag går i klass:
4 Hade du rösträtt till riksdagsvalet 19 september 2010? Ja Nej Om nej: du faller ur målgruppen och kan avsluta enkäten nu
5 Röstade du på ett parti till riksdagen? Ja Nej
Om nej: du faller ur målgruppen och kan avsluta enkäten nu
6 Röstade du på ett av de nuvarande åtta riksdagspartierna till riksdagen? Ja Nej
Partiidentifikation
7 Vet du ungefär var du står politiskt? Ja Nej
8 Känner du att du särskilt sympatiserar med ett parti framför alla andra partier? Ja Nej
Politiskt engagemang
9 Hur politiskt intresserad anser du dig vara?
starkt ointresserad, ointresserad, intresserad, starkt intresserad (ringa bara in ett alternativ) 10 Vet du vad minst en av dina föräldrar röstade på till riksdagen? Ja Nej 11 Hur ofta diskuterar du politik med någon av dina föräldrar?
aldrig, sällan, ibland, ofta, dagligen (ringa bara in ett alternativ)
12 Känner du att dina politiska åsikter har påverkats av åtminstone en av dina föräldrar? inte alls, lite, ganska mycket, mycket (ringa bara in ett alternativ)
13 Hur ofta diskuterar du politik med dina kompisar?
aldrig, sällan, ibland, ofta, dagligen (ringa bara in ett alternativ)
14 Känner du att dina politiska åsikter har påverkats av dina kompisar? inte alls, lite, ganska mycket, mycket (ringa bara in ett alternativ)
15 Hur ofta läser du om eller lyssnar till politiska diskussioner/debatter genom media? aldrig, sällan, ibland, ofta, dagligen (ringa bara in ett alternativ)
16 Känner du att dina politiska åsikter har påverkats genom media? inte alls, lite, ganska mycket, mycket (ringa bara in ett alternativ)
Samtycke
Att uppge vilket parti man har röstat på kan vara känsligt. Valhemligheten enligt svensk grundlag innebär att ingen får tvingas uppge hur man röstat mot sin vilja. Intervjuerna förutsätter att du självmant vill uppge vilket parti du röstat på. Självklart råder full
anonymitet. Ditt namn kommer jag att byta ut i den färdiga uppsatsen och bandinspelningen kommer att raderas efter att jag transkriberat den.
17 Skulle du, efter att ha gjort dig införstådd med ovan information, vilja delta i en bandad intervju med tema väljarbeteende? (tar ca 30 min) Ja Nej
Kontaktuppgifter (Uppge minst en av dem)
Intervjuguide
Inledande frågor: Varför valde du att läsa det naturvetenskapliga programmet? Vad är
politik för dig?
Frågor om intervjupersonen
Du har tidigare uppgett i den enkät du fick fylla i att du är X intresserad av politik, vill du kommentera det?
Hur intresserad är du av partipolitik, om du jämför med politik i allmänhet?
På vilka sätt håller du dig uppdaterad inom partipolitiken? (Ev. Tittar du på nyheter?)
Om du tänker efter, när känner du att du först började bli politiskt medveten? (Ev. När förstod du att samhället byggs upp av politiker?)
När blev du först politiskt insatt?
Tema 1 – Föräldrar
Du har tidigare uppgett att du X diskuterar politik med någon av dina föräldrar. Vem är det som oftast tar upp ämnet?
Vad diskuterar ni inom politiken?
Händer det att din mamma/pappa säger någonting politiskt som får dig att tänka om/till? Du röstade alltså på x-partiet. I fall du känner till, skulle du vilja uppge vad dina föräldrar röstade på?
Håller du (inte) med dina föräldrar politiskt?
Ser du din familj som en arbetarfamilj/tjänstemannafamilj? Vänsterfamilj?/Högerfamilj? Du har uppgett att dina politiska åsikter påverkats X av dina föräldrar. Vill du kommentera det?
Tema 2 – Gymnasieskolmiljön
Du går NV-programmet. Hur vill du beskriva stämningen här på ditt gymnasium? Och i din klass?
Du har tidigare uppgett att du X diskuterar politik med dina kompisar. Är det mest med dina kompisar i din klass? På ditt gymnasium? Andra kompisar?
Du har uppgett att dina politiska åsikter X påverkats av dina kompisar. Vill du kommentera det?
Har du diskuterat politik inför valet med dina klasskompisar, för att ta reda på hur du ska rösta?
Kan du hålla med om att rösta på ett parti är ett sätt att forma sin identitet? Känner du att du formade din identitet, när du röstade på ditt parti?
Har du under gymnasietiden blivit mer politiskt insatt? Vad har gjort det möjligt? Har gymnasietiden fått dig att veta var du står politiskt? (Om inte; varför inte?) (Om du redan visste; har gymnasietiden befäst var du står politiskt?)
Har du ändrat politisk uppfattning, jämfört med när du började gymnasiet? (Om ja: i sakfrågor eller sympatiserar du med ett annat parti?)