Kursmålen i samhällskunskap syftar bland annat till att öka elevernas kunskaper och medvetenhet om det hur det politiska systemet fungerar. Samhällskunskapslärare brukar på grund av detta undervisa om politiska partier. I mina studerade naturvetarklasser har båda haft var sin förberedd partidebatt där de indelade i grupper företrätt riksdagspartier. I vilken mån lärarens syfte med partikunnighet har uppfyllts, och i synnerhet i vilken mån den uppfattats ha uppfyllts, har varit ett intressant föremål i min undersökning. Här spelar jämförelsegrupperna stor roll för att besvara forskningsfråga 2: På vilka sätt uppfattar sig FP- och IFP-gruppen
påverkade av samhällskunskapsundervisningen, inför deras val till riksdagen?
4.3.1 Påverkan från samhällskunskapsundervisningen, FP-gruppen
Frida (FP1) uppfattar sig till övervägande del inte påverkad av undervisningen i samhällskunskap. Frida har varken fått en öppnare syn för andra partier eller lärt sig mer om andra partier. Hon har bara lärt sig mer om kristdemokraterna, det parti hon själv fick företräda.
Intervjuare: Känner du att du tack vare det här arbetssättet har lärt dig mer… att du har påverkats mer hur du står politiskt?
Frida: Jag skulle nog inte vilja säga att det ändå har varit en bidragande faktor, så. Däremot kanske jag tycker att det mera har befäst min åsikt, tror jag.
Intervjuare: Tycker du bättre om ett annat parti idag än innan ni, innan du började läsa samhällskunskap? Frida: … Nej det vill jag nog, eller jo i och för sig men jag tror inte det har med
samhällskunskapsundervisningen att göra så.
Intervjuare: Men du har inte blivit… du har inte fått en öppnare syn för andra partier och kanske kan tänka… att det finns fler partier du kan tänka dig rösta på. Har det blivit så?
Frida: Ja, men jag tror inte att samhällskunskapen just har.. Intervjuare: De här debatterna på samhällskunskap?
Frida: Nej, inte klassdebatterna tror jag inte.
Intervjuare: Känner du att du tack vare detta lärt dig mer om andra politiska debatter? Frida: Jag har definitivt lärt mig mer om kristdemokraterna än vad jag gjorde innan.
Filippa (FP2) uppfattar sig till övervägande del inte påverkad av undervisningen i samhällskunskap. Filippa är en förvisso en svårpåverkad person men har varken lärt sig mer om andra partier eller ökat sympatierna för andra partier. Endast i vissa sakfrågor har hon lärt sig mer.
Intervjuare: Vad har du tagit med dig från de här debatterna? Har du, känner du att du vet mer om andra politiska partier?
Filippa: Hmm, alltså från just vår debatt som vi gjorde så nja, nej, nej. Intervjuare: Visste du mer hur du stod, står politiskt tack vare..
Filippa: Den debatten? Nej, det hade jag redan ganska klart för mig innan.
Intervjuare: Tycker du bättre om något annat parti idag, jämfört med innan du började läsa samhällskunskap? Filippa: Hmm, det var lite klurigt. Jag tror inte det för att, nej, jag tror faktiskt inte det. Jag tror alltså jag har ju vetat ganska länge vad de liksom, själva ideologierna, vad de står för och vad de vill. Det har väl inte påverkats så mycket sedan jag började läsa samhällskunskap.
Intervjuare: Lärde du dig mer i olika sakfrågor?
Filippa: Ja, det gjorde jag faktiskt, för det var ju en del, det var ju mest sakfrågedebatt. Intervjuare: Men har den påverkat dig i vissa sakfrågor?
Filippa: Ja… ja det kan den ha gjort… Lite grann tror jag sådär. Det var lite, en del saker som jag kände: jaha, var det såhär?, Ville dem det?
Felicia (FP3) uppfattar sig till övervägande del inte påverkad av undervisningen i samhällskunskap. Felicia känner inte att hon har lärt sig tillräckligt om andra partier genom partidebatten för att få ett bättre underlag för hur hon skulle rösta och var således missnöjd med själva arbetssättet, partidebatten. Det enda parti hon lärde sig mer om var hennes tilldelade, miljöpartiet.
Intervjuare: Vad fick du för parti?
Felicia: Miljöpartiet. Så då fick man ju reda mycket på sitt parti, man fick inte, veta så mycket om de andra partierna… Sen hade vi diskussion eller debatt i hela klassen och då skulle det komma fram åsikter från vissa, från alla partier men det var, liksom vissa är ju mer framåt och pratar, och pratar mer än andra så det var en del partier som inte fick sagt så mycket. Då fick man inte veta så mycket om dem.
Intervjuare: Har samhällskunskapen påverkat dig i hur du röstade till riksdagen?
Felicia: … Nej det är lite tveksamt, det har ändå, jag vet inte hur jag ska säga. Jag röstar efter mina åsikter och mina åsikter har inte ändrats av samhällskunskapen men tack vare samhällskunskap, har ju gjort att jag kanske blev mer medveten.
Intervjuare: Om andra partier? Felicia: Ja, precis
Intervjuare: Tycker du bättre om något annat parti idag, innan du började läsa samhällskunskap?
Felicia: Hmm, jag vet inte… jag kan inte säga att, alltså det enda partiet jag läste på om i samhällskunskap var miljöpartiet.
Intervjuare: Mm
Felicia: Och dem tycker jag, alltså jag vet ju lite mer om dem men jag har inte ändrat uppfattning om dem.
Intervjuare: Har du tack vare detta arbetssätt lärt dig mer om de olika partierna?
Felicia: Jag lärde mig mer om miljöpartiet men inte om de andra… När jag skulle leta information om miljöpartiet så letade och tittade jag lite på de andra partierna också men jag tror inte det var det bästa sättet att lära sig så mycket som möjligt om varje parti…
Felix (FP4) uppfattar sig till övervägande del påverkad av undervisningen i samhällskunskap. Felix har lärt sig mer om andra partier genom debatten, skaffat större sympatier för ett annat parti utan att för den delen ändra uppfattning från att tycka att moderaterna är det bästa partiet.
Intervjuare: Känner du att du lärt dig mer om politiska partier överlag, om vad de står för? Felix: Ja, det tycker jag.
Intervjuare: Har det varit till nytta för dig inför valet?
Felix: Det fick mig inte att ändra på någonting men det är klart att man lärde sig mer. Intervjuare: Lärde dig mer om olika sakfrågor eller ideologiskt?
Felix: Ja, det är väl båda ock men mest ideologiskt kanske. Det mesta visst jag ungefär hur alla skulle svara men vissa frågor fick man lära sig.
Intervjuare: Var det något parti som: okej, jo men dem tycker jag verkar mycket bättre nu när jag vet mer om dem?
Felix: Ja, det får jag nog säga. Intervjuare: Vilket parti var det? Felix: Folkpartiet
4.3.2 Påverkan från samhällskunskapsundervisningen, IFP-gruppen
Isak (IFP1) uppfattar sig till övervägande del påverkad av undervisningen i samhällskunskap. Isak känner att han lärt sig mer om andra partier och ökat sympatierna för ett av partierna. Isak känner också att han vet mer hur han står politiskt tack vare samhällskunskapen. Att Isak förmodligen hade röstat likadant ändå beror främst på hans starka ideologiska övertygelse på högersidan.
Intervjuare: Tycker du att du lärt dig mer om andra partier som du kanske inte visste så mycket om förut? Isak: Ja
Intervjuare: Okej… Känner du att du tack vare detta vet mer hur du står politiskt? Isak: Mm definitivt.
Intervjuare: Tycker du bättre om ett annat parti idag om du jämför med innan du började läsa samhällskunskap?
Isak: Nja, jo det gjorde jag ju egentligen, kan man väl säga. Jag är väl lite mer, eftersom min farfar är moderat så var jag väl lite mer moderat kanske och sen så tyckte jag att folkpartiet hade lite bättre saker.
Intervjuare: Kan du ge mig några exempel på överblick?
Isak: Man, till exempel liksom… Vi kan ju ta vad partierna står i en fråga.
Fick man ju, får man ju reda på. Det här med, vad de ska göra med trupperna i Afghanistan till exempel.
Intervjuare: Ja
Isak: Fick man ju reda på var alla stod i.
Intervjuare: Har undervisningen i samhällskunskapen påverkat dig i hur faktiskt röstade till riksdagen? Isak: Nej det kan jag inte säga direkt att det gjort… Kanske, nej, jag skulle nog röstat likadant ändå
Ivan (IFP2) uppfattar sig till övervägande del inte påverkad av undervisningen i samhällskunskap. Ivan är övertygad moderat och har inte ökat sina sympatier för andra partier. Ivan har lärt sig om det andra blockets argument genom partidebatten främst för att kunna argumentera för moderaternas politik.
Intervjuare: Lärde du dig mer om andra partier? Ivan: Ja, eller nästan ja.
Intervjuare: Fick det dig, fick det dig att se saker från nya perspektiv?
Ivan: Mm, det gjorde det och, om vi säger så… Argumenten som de andra i klassen hade stärkte mest mitt förtroende för moderaterna.
Intervjuare: Ja, tycker du bättre om… ett annat parti idag jämfört med innan ni hade den här skoluppgiften? Ivan: Nej, det är samma sak igen. (Ivan är övertygad moderat)
Intervjuare: Och har då undervisningen i samhällskunskap påverkat dig… Ivan: Nej
Intervjuare: till hur du röstade i riksdagen?
Ivan: Nej, inte alls. Den debatten har varit det lilla som jag hörde av som kunde påverka mig.
Ingemar (IFP3) uppfattar sig till övervägande del påverkad av undervisningen i samhällskunskap. Ivan har lärt sig mer om andra partier. De sakfrågor som Ingemar vanligtvis inte tänker på fick han mer kunskap om och tackar samhällskunskapen för. Ingemar bekräftade under partidebatten sin partisympati för centerpartiet, det parti han redan hade tänkt rösta på.
Ingemar: Vi hade en debatt hade vi, som vi fick diskutera och, ja då blev det lite klarare vad alla tyckte. Intervjuare: Mm
Ingemar: Även om man kanske visste det innan men det var intressant att få diskutera även i skolan… i undervisningssyfte. Och sedan framförallt att få ta något annat partis… alltså att få använda deras argument.
Intervjuare: Just de Ingemar: Väldigt nyttigt.
Intervjuare: Lärde du dig mer om det partiet då? Ingemar: Mm, det gjorde jag verkligen.
Intervjuare: Var det någon gång där som du tänkte att: ja, just det, det här hade jag inte tänkt på förut? Ingemar: Ja, det, man fick ju ta upp många frågor som man kanske inte tänker på så mycket och sådana
frågor som inte är hjärtefrågor för en själv, och sådana frågor tar man ofta inte med i beräkningarna när man själv ska rösta. Det kan vara pensionssystemet till exempel, försvaret och visst, ja, det, där fyller den en bra funktion att man får veta lite mer om sådant också.
Ida (IFP4) uppfattar sig till övervägande del påverkad av undervisningen i samhällskunskap. Ida har lärt sig mer om andra partier, tycker bättre om andra partier och känner sig säkrare på sin egen partisympati tack vare samhällskunskapen. Efter en lektion i samhällskunskap händer det att Ida pratar vidare med kompisar i ämnet.
Ida: Mm, det gjorde jag. Absolut och det sades mycket bra grejer från de andra partierna och man märkte hur mycket det har med retorik att göra också för vissa, vissa är ju bättre än andra på att prata och föra fram sin åsikt… Vissa sa ju saker som ja, som man blev väldigt övertygad om. Intervjuare: Under den här typen av arbetssätt
Ida: Mm
Intervjuare: Blev du säkrare på hur du står politiskt? Ida: Ja, ja det tror jag.
Intervjuare: På vilket parti till och med du skulle tänka dig rösta på?
Ida: Ja, jag har nog inget direkt parti som jag hör hemma i känner jag. Ja, det skulle vara…(tänkepaus) Ja det kanske är sossarna ändå, jag vet inte.
Intervjuare: Hjälpte det här arbetssättet dig fram att bli mer övertygad åt… i politiken i allmänhet, så att du faktiskt sen kunde ta ett självständigt beslut att rösta?
Ida: Jag blev mer övertygad om, eller jag blev mer, jag fick bättre insikt i hur, hur jag tycker i de olika frågorna.
Intervjuare: Hur tycker du att samhällskunskapsundervisningen påverkat dig?
Ida: Den har ju fått, den har ju fått oss, i kompisgäng bland annat, att prata mer om politik… Efter en samhällskunskapslektion som har varit intressant då har man ju liksom: ah men gud, det här måste vi snacka om verkligen och då har det blivit att man fortsätter, man sitter i matsalen och pratar om det här och…
Intervjuare: Mm
Ida: Då har… då har man ändrats lite och sådär.
Intervjuare: Mm. Har det fått dig att bli mer, att du vet mer var du står, på vilket parti? Ida: Ja, det har det.