Andra bifynd

6.4.1 Meritpoäng från grundskolan

Samtliga respondenter slutade grundskolan med meritvärdet mellan 200-250 meritpoäng. Maximal meritpoäng från grundskolan är 340 meritpoäng, enligt (Gymnasium.se). Skolverket skriver i

rapporten Nära Examen om att elever som får studiebevis från gymnasiet hade en lägre meritpoäng än de elever som erhöll gymnasieexamen (Skolverket, 2017, s. 18).

6.4.2 Studiemotivation

Ungefär hälften av respondenterna upplevde att de var studiemotiverade under högstadiet och ettan på gymnasiet. Hälften av dessa upplevde att de var studiemotiverade även under trean på gymnasiet. Några av respondenterna uttryckte sig enligt följande:

James upplevde” eh grundskolan var jag ganska det gymnasiet år 1 och 2 hyfsat sen i 3:an så var det inte alls”. Caesar ” eh ja det är jag egentligen men det är bara det att jag är lat och jag har lite svårt att ta tag i saker”.

Hanna ” eh (0,2) ja det skulle jag säga men när det kom upp till högre graderna av matte och (…) och sådär då blev det lite kämpigare så då var det lätt att tappa motivationen beroende på lärarna hur motiverade dom var”.

Felix

” i början var jag det jag kände att det var något för mig liksom intressant matte (…) allting började väl ganska lugnt och jag var intresserad för det eh och sen gick det bara neråt liksom negativ och det gick inte framåt exakt (…) brytpunkten var skulle väl säga i slutet av 2:an och till början av trean då det var verkligen där nu räcker det men nu orkar jag inte mer typ”

Leo upplevde studiemotivationen :

” men jag visste inte bara det blev dimmigare jag vissste inte vad jag egentligen ville syssla med”. Benjamin uttryckte det enligt följande; ” eh (0,3) ja på ett sätt men jag visste inte vad det kommer att bli sen efter gymnasiet jag tänkte bara på tiden just nu asså jag tänkte på dagen bara inte på framtiden om du förstår vad jag menar”. Kristofers upplevelse;

” ja den fanns i ettan eh i Ma2 hade jag en motivation det var vår lärare för att han sa att jag inte kommer att klara det då sa jag till mig själv att jag ska klara det så jag kuggade på proven men det” nationella provet satte jag då fick jag mitt godkänt men det var för han sa att jag inte hade klarat det”

Elias upplevde studiemotivationen: ”nej det har jag inte varit under grundskolan och gymnasiet inte varit tvärtom”

SCB:s tidigare forskning visar att ungdomars svaga studiemotivation påverkar deras studier på gymnasiet negativt samt föräldrarnas utbildningsnivå påverkar hur de stimulerar sina ungdomar att genomföra gymnasiestudierna (SCB, 2017, s. 10). Även Ungdomsstyrelsen skriver hur ungdomarna upplever ohälsa när de inte ser meningen med olika ämnen, eller med skolan. De upplevde att lärarna inte kunde motivera dem (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11). Antonovsky beskriver KASAM med vikten av att känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med olika händelser (Antonovsky, 2011, s. 43). Till sist beskriver Seligman hur motivationen försvagas när en människa upplever något trauma (Seligman, 1976, s.33).

6.4.3 Kompletteringar

Respondenterna hade slutat gymnasieskolan och fått ett studiebevis på grund av att de fått betyget F i mellan 200-1000 gymnasiepoäng.

Hälften av respondenterna hade genomgått gymnasieskolan och erhållit 2000 godkända

gymnasiepoäng. Mer än hälften av dem saknade mellan 200-300 gymnasiepoäng. Den vanligaste kursen eleverna inte klarade var matematik 3. Enligt Skolverket hade ungefär hälften av eleverna som fick studiebevis 2000 godkända gymnasiepoäng (Skolverket, Nära examen, 2017, s. 6). Vidare skriver Skolverket att svenska 3 är en vanlig kurs att få betyget F i (Skolverket, Nära examen, 2017, s. 7). Respondenterna hade i större utsträckning betyget F i de inriktnings kurser och eller

programfördjupningskurser som ingick i programmet. Hälften av dem hade inte betyg i svenska eller svenska som andra språk och några hade inte betyg i gymnasiearbetet. Skolverket skriver att

matematik 2, svenska 3, engelska 6 och gymnasiearbetet är de vanligaste kurserna som eleverna läser inom vuxenutbildningen. De tre sistnämnda kurserna krävs för att få en högskoleförberedande examen (Skolverket, 2018, s. 21).

Hälften av respondenterna hade börjat komplettera sina gymnasiestudier och några av dem inom ett annat område än X- programmets område. Några respondenter hade inte börjat komplettera sina gymnasiestudier men hade planer på att göra det under vårterminen 2020. Någon hade kunnat ta ut examen från Vuxenutbildningen, men hade planer på att läsa fler kurser inom vuxenutbildningen.

Slutligen hade några respondenter påbörjat högskoleprogram, någon inom X-området och några inom andra områden.

Skolverket skriver vidare i rapporten Nära Examen, att hälften av eleverna som fick studiebevis hade ett fåtal kurser icke godkända betyg från gymnasiet, och började komplettering inom

Vuxenutbildningen inom 18 månader (Skolverket, 2018, s. 13). Vidare skriver Skolverket om att det är endast 29% av eleverna som skulle kunnat ta ut examen som ansökte om att göra det (Skolverket, 2018, s. 26).

6.4.4. Nöjda med gymnasietiden

Alla utom Leo var nöjda eller jättenöjda med sin skoltid och med personalen på skolan. Några var missnöjda med att det fanns oengagerade lärare och lärare som inte var förberedda. Caesars

upplevelse:” ja jag tycker jag är nöjd med det i alla fall kanske inte med alla betyg då men jag vill säga att jag är jättenöjd”. Elias menar: ”ja fantastiska människor som jag har träffat det är svårt att inte var nöjd med dom”. Kristofer menade: ” alla var kunniga alla var duktiga”.

Felix uttrycker sin nöjdhet enligt följande. ” det är jag nog det skulle jag nog säga jag hade aldrig problem med lärare och sådära eller allmänt det var liksom bara jag som var problemet SKRATTAR kanske”

SCB skriver om sex av tio ungdomar som hoppar av gymnasieskolan eller inte får fullständig

gymnasieutbildning är ändå nöjda med skoltiden (SCB, 2017, s. 34). Lundahl et al. (2015) skriver om ungdomarnas upplevelse av lärare som inte behandlade dem annorlunda och Tas et al. (2013) skriver om ungdomarnas upplevelse av lärare som var orättvisa och problem med personal och vänners ens attityder.

6.4.5 Föräldrarnas utbildningsbakgrund

En av respondenternas föräldrar hade högskoleutbildning och den andre hade en gymnasieutbildning, vilket var förutsättningarna för hälften av respondenterna. Övriga föräldrar hade enbart

högskoleutbildning eller gymnasieutbildning.

Enligt SCB:s tidigare forskning beror utbildningsnivån hos föräldrarna på hur mycket de motiverar sina ungdomar under gymnasietiden (SCB, 2017, s. 10). Om ungdomarna kompletterar inom Vuxenutbildningen beror det även på föräldrarnas utbildningsnivå (SCB, 2017, s. 55). 6.4.6 Studie- och yrkesvägledning

Hälften av respondenterna skulle valt X-programmet igen och några skulle valt ett yrkesprogram och några ett annat högskoleförberedande program. Respondenterna som upplevde att de hade gjort ett felval funderade på vilken information eller vägledning de hade behövt. Några säger att de inte vet vilken information de hade behövt.

Några menade också att de hade behövt känna sig själva bättre innan de genomförde gymnasievalet. Kristofer upplevde ” men dom gångerna jag var där kom jag ihåg att jag fick bra information ” och James menade.

”(0,3) eh hon vägledaren sa att på den tiden var jag ganska duktig på (…) då i

högstadiet men då var det mest när man körde (…) fick man blanda (…) men när man kom till gymnasiet då var det mest att räkna (…) dom två ämnena som jag tänkte trodde var praktiska mest (…) så det var när jag väl började med dom ämnena då var det inte lika kul längre”.

David menade att ” alltså det var ju just det att när jag gick i 9:an trodde jag att jag var smart eh jag kan klara det här”

Dresch och Lovén skriver i rapporten Vägledning i förändring om vägledarnas förändrade arbetsvillkor. De måste kunna prioritera och fokusera då ungdomarna har olika behov av

vägledningsinsatser. Ungdomarna har olika förutsättningar, men går på samma skola. En del vill satsa på högre studier och andra behöver motiveras för att genomföra gymnasieskolan. Några

begåvningssvaga och andra har sociala handikapp (Dresch & Lovén, s. 2003, s. 8).

Vidare beskriver Dresch och Lovén ungdomar som visar tecken på inlärd hjälplöshet önskan om att studie och yrkesvägledaren ska bekräfta valet (Dresch & Lovén,2003, s. 10). Lovén skriver om studie-och yrkesvägledaren som en balanskonstnär, vilken ska balansera mellan individens krav studie-och

samhällets förväntningar, samt även individens önskan om en ökad självkännedom (Lovén, 2016, s. 81). Lovén skriver vidare om att studie- och yrkesvägledaren bör utrusta ungdomarna med

valkompetens och därmed kunna fatta beslut (Lovén, 2016, s. 82). Lovén betonar även om studie- och yrkesvägledningen i vid och snäv betydelse (Lovén, s. 121) och även att den är hela skolans ansvar. Lovén betonar vikten att skolan och arbetslivet samarbetar (Lovén,2016, s. 123). Även Skolverket skriver om vikten av studie- och yrkesvägledning och valkompetens (Skolverket, 2013, s. 13). Lovén skriver i avhandlingen Kvalet inför valet om en ökad självkännedom, vilket är en förmåga som hälften av ungdomarna hade velat uppleva innan de genomförde gymnasievalet (Lovén,2000, s. 114).

6.4.7 Inlärd hjälplöshet

Samtliga respondenter upplevde någon form av hjälplöshet under skoltiden. Ångest, depression, dödsfall inom familjen, familjeproblem, ångrade gymnasievalet, ämnena för svåra, läs och

skrivsvårigheter, omotiverade, skoltrötthet och orkeslöshet. Flertalet av dem upplevde att de fick ett helt annat mående efter skoltiden. Ungdomarna upplevde att de hamnade i ett trauma, och de blev orkeslösa. Seligman (1976) beskriver hur ett trauma kan utlösa en inlärd hjälplöshet hos människan under skoltiden (Seligman, 1976, s. 33).

6.4.8 Några reflektioner

Samtliga respondenter upplevde inte skoltrötthet, ingen studiemotivation, psykosocial ohälsa och pessimism, utan endast några av dem. En respondent upplevde både skoltrötthet, ej studiemotivation, psykosocial ohälsa och pessimism.

6.4.9 Arbete

Studien belyste fjorton respondenter som slutade gymnasiet under åren 2014-2019 med studiebevis. Hälften av respondenterna slutade gymnasiet 2018 eller 2019. Övriga slutade under perioden 2014-2017. Samtliga respondenter fick arbete efter avslutade studier på gymnasiet, förutom en respondent. Han läste på heltid för att erhålla gymnasieexamen. Dock framgår det inte hur varaktiga jobben var. SCB skriver att ungdomar som har svaga studieresultat från gymnasieskolan har svårare för att

etablera sig på arbetsmarknaden och det är avgörande hur etableringen blir på arbetsmarknaden om hen har gymnasieexamen eller inte (SCB, 2017, s. 41). Tas et al. (2013) menar att några av

respondenterna fick arbete efter avhoppet från gymnasieskolan.

Jutin (2016) betonar vikten av kommunernas arbete med ungdomar upp till 25 år för att minska arbetslösheten bland dem (Lovén, 2016, s. 119). SCB skriver även att ungdomar med slutbetyg fick sina första arbeten snabbare och att de varade minst sex månader (SCB, 2017, s. 65). Om man jämförde ungdomar med slutbetyg och utan fanns det inte någon större skillnad efter 2,5-3,5 år efter gymnasiestudierna, men ungdomar med slutbetyg var i mindre utsträckning arbetslösa (SCB, 2017, s. 66).

6.4.10 Avhopp från gymnasieskolan

Ungdomsstyrelsen skriver om några skäl för avhopp. Ungdomarna var omotiverade, deprimerade, såg inte meningen med skolan, skoltrötta, kände sig mobbade, kände av bristande pedagogiskt stöd, vuxna brydde sig inte, skolmiljön var stökig, felaktigt programval och dåliga hemförhållanden var några som Ungdomsstyrelsen skriver om som skäl för avhopp (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11). Även Lundahl et al (2015) beskriver ungdomarnas orsaker till avhopp. Problem inom familjen, arbetslöshet och

flyttningar men även att ungdomar upplever sig vara mobbade, ha ohälsa och skolk är orsaker till avhopp enligt Lundahl et al. (2015). Även Tas et al. (2013) skriver om orsaker till respondenternas avhopp. Frånvaro, intensiv läroplan och omgång av kurser.

Seligmans tankar om pessimismen att den ärvs från föräldrar och ledare (Seligman, 1998, s. 65). Seligman menar vidare att personalen på skolan och tränare behöver lära barnen hur man går från pessimism till optimism (Seligman, 1998, s. 20). Ungdomsstyrelsen skriver om ungdomar som hoppat av gymnasieskolan, och deras upplevelse att de blivit dåligt bemötta i skolan och att vuxna inte bryr sig (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11). Samtliga respondenter upplevde sig själva eller att föräldrar eller någon av föräldrarna eller tränare/ledare var optimistiska. Ingen av respondenterna hade upplevelsen att vara pessimist och att även föräldrar och signifikanta andra var det.