Den första frågeställningen: Vilken hjälp från skolan upplever

att ta gymnasieexamen på tre år?

6.1.2 Inlämningsuppgifter

Respondenterna hade velat få stöd under de perioder då de var hemma på grund av till exempel psykisk ohälsa. De hade velat få inlämningsuppgifter som de hade kunna redovisa hemifrån Läraren skulle sedan kunnat kontrollera att de hade kunskaperna i skolan helst muntligt. Kristofer upplevde att han ville få stöd hemma på följande sätt:

” på tre år hm det är ju det här med t.ex. om man har det lite jobbigare i matte och fysik att få göra någonting hemma en inlämning en större inlämning (…) till exempel jag hade ju mycket frånvaro så det var ju någonting med att komma till skolan också som var mitt problem i mitt pluggande i mina betyg (…) en form av inlämning eh en stor inlämning kanske skolan hade erbjudit till exempel gör denna så mycket från det så mycket från det kapitlet i matte tex och lämna in det och så ser man ja han kan pröva lite face to face på det jag har gjort hemma. (…) så man ser läraren att han har inte tagit hjälp av någon fråga lite frågor inte direkt frågorna man har fått hem men dom ska ha samma upplägg ungefär”

En av respondenterna menade att läraren skulle sedan kunna kontrollera att de hade kunskaperna i skolan helst muntligt. Ungdomsstyrelsen skriver om bristen på pedagogiskt stöd i skolan, vilket kan leda till avhopp från gymnasieskolan (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11).

6.1.3 Oengagerade lärare

Respondenterna upplevde att flertalet lärare var engagerande och motiverande men att det fanns lärare som inte var engagerade, förberedda, eller kunde förklara uppgifterna för dem. De fick inte hjälp under lektionstiden och lärarna kunde inte förklara för dem. Några lärare var nya. Leo uttryckte det enligt följande:

” man vill ha ut mer av lärarna (…) ja men sättet att lära ut alltså det var inte engagerat och det kändes inte som att dom heller ville vara där helt enkelt. (…) Vi kunde få ett papper och sen satt vi och gjorde det sen nästa lektion fick vi ett nytt papper och sen fick vi göra det ”

Martin uttryckte sin upplevelse enligt följande:” hen lärde inte ut på ett sätt så att jag förstod på lektionerna när han hade genomgångar och sånt jag kunde liksom inte ta in informationen han försökte jag ge och jag då kunde jag inte lära mig själv”

En respondent uttryckte att läraren ville vara någon annanstans. En av respondenterna upplevde att hon fick flera nya lärare som inte kunde förklara eller motivera henne. SCB skriver att 2 av 10 elever som inte fick något slutbetyg eller att de avbröt sina gymnasiestudier angav oengagerade lärare som orsak (SCB, 2017, s. 32) SCB skriver om vikten av engagerade lärare, vilket ungdomarna angav som en av orsakerna till att inte de fick slutbetyg (SCB, 2017, s. 34). Även Ungdomsstyrelsen skriver om ungdomarnas behov av lärare som hjälper dem och bryr sig om dem och ser dem (Ungdomsstyrelsen, 2013, s.16). Tas et al (2013) skriver att ungdomarna upplevde lärare som orättvisa och hade dålig attityd. Även Lundahl et al (2015) skriver att ungdomarna upplevde att lärare behandlade dem annorlunda enligt Lundahl et al. (2015).

6.1.4 Resurstiden

Några av respondenterna upplevde att de inte utnyttjade resurstiden, eller annat stöd som gavs på skolan, men Anton upplevde att han inte kunde få hjälp på resurstiden heller då det fanns för många elever som behövde hjälp. Fler lärare och mindre klasser föreslog han. Anton uttryckte sin syn på resurstiden enligt följande:

” för det kanske också kommer 10 från en klass 10 från annan klass 10 från tredje klass SKRATT ungefär 4-5 klasser det kommer kanske 60-70 elever kanske och det (…) det kommer 2-3 lärare och igen du sitter och räknar de visar dig igen samma sak på tavlan du förstår inte den uppgiften och du vet att läraren ska komma och sitta med dig fem minuter med annan elev”

Respondenterna upplevde att de inte utnyttjade den resurstid som fanns på skolan, och inte heller det stödet som fanns. En av respondenterna upplevde att det var många elever på resurstiden och att det behövdes fler lärare. Några respondenter gick på resurstiden och ansåg att den var bra, men hade behövt gå på en till varje vecka. Ungdomsstyrelsen skriver om bristen på pedagogiskt stöd kan leda till avhopp från gymnasieskolan (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11).

6.1.5 Mål och mening med studierna

Respondenterna upplevde att de hade velat få mer mening och mål med sina studier. James uttryckte att programmet var fel men ville ändå känna mening med de åren som han gick på gymnasiet. Andra

respondenter menade att de hade gjort ett felaktigt gymnasieval på grund av att de hade valt ett program som föräldrarna ville, eller ett kompisval. Flera av dem har kompletterat inom

vuxenutbildningen och planerade för eller läste redan utbildningar i andra områden än i X-programmets område.

Några av respondenterna valde mellan olika program, men upplevde att de hade behövt känna sig själva bättre innan de genomförde gymnasievalet. David trodde att han var smart och kunde klara svåra kurser, men motivationen försvann när han började gymnasiet. Benjamin ville att eleverna redan under det första läsåret på gymnasiet skulle fundera på framtida yrkesval. Respondenterna funderade på framtida utbildningar och krav som arbetsmarknaden ställer. Flera av dem upplevde pressen från föräldrar och släkt att utbilda sig. Hugo uttrycker det så här:

” jag kan säga hela släkten är så här super det finns inget alternativ i vår släkt att ja hur mycket man påverkar att man är högskoleutbildad i släkten (0,2) märker liksom i andra släkter säger jag ska jobba på fabrik va kul men i vår släkt säger man eh vad ska du göra sen då eller så här pushas man måste ändå ha läst en som det är nu är ganska jättebra men det har påverkat rätt mycket att man ville snabbt bli av med det där så att man kunde söka in”

”jag visste inte vad det kommer att bli sen efter gymnasiet jag tänkte bara på tiden just nu asså jag tänkte på dagen bara inte på framtiden om du förstår vad jag menar”

James uttryckte att programmet var fel men ville ändå känna mening med de åren som han gick på gymnasiet. Ungdomsstyrelsen kommer också fram till det i rapporten Unga i arbetslivet, att ungdomar vill känna mening med olika ämnen annars riskerar de ohälsa (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11). Även Antonovsky skriver om vikten av att uppleva meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet, när han beskriver KASAM (Antonovsky, 2011, s. 46).

Andra respondenter menade att de hade gjort ett felaktigt gymnasieval på grund av att de hade valt ett program som föräldrarna ville att de skulle välja, eller ett program efter kompisar. Respondenterna som upplevde att de gjorde ett felval kämpade sig genom gymnasiet, men hade hög frånvaro och var mycket skoltrötta, framförallt i trean på gymnasiet. De hade helt andra yrkesplaner idag.

Dresch och Lovén skriver i rapporten Vägledning i förändring att många föräldrar och särskilt invandrarföräldrar vill styra barnens gymnasieval (Dresch & Lovén, 2003, s. 9). Lovén skriver att elever som ska genomföra sina gymnasieval anser att föräldrarna är de viktigaste personerna att samtala med, sedan kommer studie- och yrkesvägledaren. Lärare och vänner har en mycket liten inverkan på elevernas gymnasieval (Loven, 2000, s. 123).

Några av respondenterna valde mellan olika program, men upplevde att de hade behövt känna sig själva bättre innan de genomförde gymnasievalet. David trodde att han var smart och kunde klara svåra kurser, men motivationen försvann när han började gymnasiet. Dresch och Lovén skriver i rapporten Vägledning i förändring om ungdomarnas behov av att få bättre självkännedom (Dresch & Lovén, 2003, s. 10). Även Loven skriver i avhandlingen, Kvalet inför valet om elevers ökade behov av självkännedom (Lovén,2000,s 114).

Benjamin ville att eleverna redan under det första läsåret på gymnasiet skulle fundera på framtida yrkesval. Respondenterna funderade på framtida utbildningar och krav som arbetsmarknaden ställer. Flera av dem upplevde pressen från föräldrar och släkt att utbilda sig. Folkhälsomyndigheten skriver om arbetsmarknadens och skolans allt högre krav (Folkhälsomyndigheten, 2018, s. 26).

6.1.6 Schema

Respondenter upplevde att schemat var orsaken till skolk och sedan att de inte fick gymnasieexamen. Schemat innehöll för mycket håltimmar och för långa dagar. Felix beskrev sin upplevelse;

(..) mycket av mitt skolk kunde bero på mitt schema också faktiskt om man tänker efter liksom jag kunde ha en lektion på morgonen och sen hade jag håltimma och sen hade jag lektion i slutet och då blev det liksom att jag skiter i den lektionen jag går hem nu och då blir det man missar där och sen missar man en till nästa vecka en till och en till och sen missar man hur mycket som helst och då liksom skiter det sig och det var typ starten på alltihopa där det började med konstiga håltimmar ledde till att jag inte orkade gå till skolan eller till lektionen komma tillbaka och hålla på eller sitta kvar och sen blev det allmänt så nu har jag två lektioner och jag orkar inte gå till skolan det liksom blev så i större grad vis större och större så till slut hade jag en vanlig dag 8-4 jag orkar inte gå liksom så det började ganska litet och sen blev det något riktigt stort och då blev det att man gick inte alls överhuvudtaget”

Respondenterna upplevde att schemat var orsaken till skolk och sedan att de inte fick

gymnasieexamen. Schemat innehöll för mycket håltimmar och för långa dagar. Ungdomsstyrelsen skriver att ett skäl till avhopp från gymnasieskolan är att ungdomarna känner bristen av pedagogiskt stöd (Ungdomsstyrelsen, 2013:2,11). Tas et al (2013) skriver att ungdomarna gör avhopp på grund av en intensiv läroplan.

6.1.7 Kontakt med elevhälsan

Respondenter hade velat få kontakt med skolsköterska och kurator direkt när frånvaron startade. Några av dem upplevde att de hade ångest, var nedstämda och deprimerade. Martin uttryckte sin upplevelse av stöd enligt följande:

” det enda man kan göra är att stötta och backa upp ni som har lite koll när det börjar liksom att gå nedåt eller så (…) där fick jag ju ändå lite stöttning sen typ det blev ju liksom vad jag behövde ju liksom lite förklara med lite (…) ja men det var det för min del var det så att jag behövde sätta mig ned och prata med någon (…) så det var ändå bra man kom till det steget liksom lite tvingande att gå dit (…) jag pratade egentligen bara med skolsköterskan sen så redde det ut sig först efter jag tog alltså studenten” Ungdomsstyrelsen betonar vikten av att det finns vuxna som bryr sig om ungdomarna annars riskerar de att göra avhopp från gymnasieskolan (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11).

6.1.8 Utredning

Respondenterna hade problem med muntliga framträdanden och läs och skrivsvårigheter, men var inte utredda. De angav inte att de hade behövt bli utredda som en orsak till att de inte fick

gymnasieexamen. Elias uttryckte detta på följande sätt:

” jag flydde skolgången eh (0,1) och vissa ämnen (0,2) som gjorde att jag fick ångest av dessa ämnen som jag har jag senare förstått och så då shejkade jag att jag var sjuk och stannade hemma i stället” Några upplevde att de hade behövt hjälp med studieteknik. Lundahl et al. (2015) skriver i

vilket kan orsaka att de gör avhopp från gymnasieskolan (Lundahl et al. (2015,). Även SCB skriver om inlärningssvårigheter är en påverkansfaktor för ungdomarnas gymnasiestudier (SCB, 2017, s 10).