6. Resultat och analys
6.2 Den andra frågeställningen: Vilket stöd upplever respondenterna
upplever respondenterna från familj/signifikanta
andra (till exempel tränare/ledare) under
uppväxten och under gymnasietiden?
6.2.1 Stöd från familj
Mer än hälften av respondenterna upplevde att de fick stöd från familjen och eller från syskon under skoltiden. Caesar och Hanna upplevde att de fick jättebra stöd från familjen eller syskon i allt och även med läxor. Några respondenter uttryckte att föräldrarna stödde dem så länge de hade kunskaper i samma nivå som studierna. Caesar uttryckte stödet enligt följande: ” eh att alltid jag fick ändå alltid jättebra stöd”, och Hanna uttryckte: ” känner alltid att mina föräldrar har varit till stort stöd och fått mig att följa mina drömmar och supportat mig till vad jag velat göra. Vilket har gjort att jag är där jag är idag”.
Flera respondenter ville inte ta emot något stöd från föräldrarna under gymnasietiden och de informerade inte sina föräldrar om hur det gick för dem i skolan, varken med frånvaro eller resultat. Några informerade inte heller om att de inte fick gymnasieexamen.
Leo uttryckte sig enligt följande:
” jag inte yttrar mig så mycket om hur det gick och så men det är bara så jag fungerar att jag vill lösa det själv och jag vill ha det för mig själv så jag känner att det är mitt” Och David uttryckte
” alltså jag har ju haft hade jag det svårt med någonting fick jag alltid hjälp hemma matte och engelska och allt sånt jag hade ju lätt kunnat plugga med dom (0,2) tonåringar kan inte plugga med sina föräldrar”
Felix uttryckte:
” eh det fanns inte så mycket de kunde göra egentligen det var liksom mycket mitt val av kurser göra saker och ting men det var mitt val som sket i skolan till viss del eh hur mycket de än försökte så var det inte tillräckligt för min del eh så jag hade väl ändå det stödet men jag valde att inte lyssna så tänkte att jag visste bättre än så”
Nikolina upplevde att hon inte fick något stöd från föräldrarna, utan kände enbart press från dem under högstadiet och under de första åren på gymnasiet. Hon upplevde endast stöd från tränaren.
Respondenterna ansåg att de fick mycket stöd från familjen och eller från syskon under skoltiden. Några av respondenterna upplevde att de fick jättebra stöd från familjen eller syskon i allt och även med läxor, men några upplevde att deras föräldrar inte kunde stödja dem med läxor under
gymnasietiden, då nivån var för hög för dem. Enligt SCB:s tidigare forskning påverkar hemmiljön ungdomarnas studier på gymnasiet (SCB, 2017, s. 10). Lundahl et.al skriver att ungdomarna anser att
föräldrarna har en viktig betydelse för dem enligt Lundahl et.al. (2015) och även Tas et al (2013) skriver om föräldrarnas stöd och oro för barnen under skoltiden.
Flera respondenter ville inte ta emot något stöd från föräldrarna under gymnasietiden och de informerade inte sina föräldrar om hur det gick för dem i skolan, varken med frånvaro eller resultat. Några informerade inte heller om att de inte fick gymnasieexamen. Ungdomarna som hoppade av gymnasieskolan upplevde att vuxna inte brydde sig eller att det fanns dåliga hemförhållanden (Ungdomsstyrelsen,2013, s. 11).
6.2.2. Stöd från signifikanta andra/tränare eller ledare
Hälften av respondenterna ansåg att de hade bra/jättebra tränare, vilka coachade dem på olika sätt, men det fanns även respondenter som inte hade tränat något alls. Andra respondenter hade tränat men upplevde att tränarna var dåliga. Seligman beskriver att barnet, lär sig pessimismen av sina tränare (Seligman, 1998, s. 65).
6.2.3 Tydliga regler
Hälften av respondenterna ansåg att de fick tydliga uppfostringsregler Någon upplevde att det inte fanns några regler alls och någon att föräldrarna gav dem olika regler. Folkhälsomyndigheten skriver om hur föräldrars auktoritära uppfostran har förändrats under de senaste 40 åren, men att det inte påverkar barnens psykiska mående (Folkhälsomyndigheten, 2018, s. 15).
6.2.4 Optimism och pessimism
Samtliga respondenter utom en upplevde att båda föräldrarna, eller en av dem hade en optimistisk uppfostringsstil. Nikolina upplevde att båda föräldrarna hade en pessimistisk uppfostringsstil. Seligman menar att barn till optimistiska föräldrar blir optimistiska (Seligman, 1998, s. 108). Enligt Seligman lär föräldrarna barnet pessimism (Seligman, 1998, s. 65). Seligman skriver vidare att människor som är pessimistiska blir oftare deprimerade, de presterar sämre i skolan,på idrotten och på jobbet. Även deras fysiska hälsa är sämre (Seligman, 1998, s. 66). Deprimerade barn får olika besvär, huvudvärk, ont i magen, aptitlöshet och behöver sova mycket.. Samt att de funderar mycket på självmord (Seligman, 1998, s. 106).
Ingen av respondenterna upplevde att de inte fick stöd från någon förälder eller tränare/ledare. Både Lundahl et al (2015) och Tas et al. (2013) skriver om vikten av föräldrarnas stöd. Även Lovén betonar vikten av stöd från föräldrar vid gymnasievalet (Lovén, 2000, s. 123).
6.3 Den tredje frågeställningen: Hur upplever
respondenterna att deras psykosociala mående
varit under uppväxten och under gymnasietiden?
6.3.1 Trygg
Samtliga respondenter utom några få ansåg att de kände sig trygga. Någon beskrev sig själv som jättetrygg och Leo beskrev sig själv som en sansad person. Caesar upplevde sig som jättetrygg. Anton upplevde sig som både trygg och otrygg, vilket han uttryckte som zebratrygg och några andra
respondenter upplevde sig som otrygga under gymnasietiden. Martin uttryckte sig enligt följande:” jaså det var så att jag inte var säker på mig själv och så (…) på så sätt har jag inte känt mig trygg med mig själv eller så när jag växte upp”. Nikolina uttryckte sig enligt följande: ” det var inget fel på skolan eller på klasskompisarna det var mer att jag kände mig otrygg i mig själv kanske ”.
Ungdomarna anger olika problem i familjen, arbetslöshet, flyttningar och droger som skäl till avhopp eller att de får studiebevis Ungdomarna menar även att föräldrarna har en viktig betydelse för dem Lundahl et l (2015). Enligt Tas et al. (2013) är det familjens ekonomi som är orsaken till ungdomarnas avhopp från gymnasieskolan, och därmed att de inte fick examensbevis.
6.3.2 Sömn
Respondenterna sov bra under gymnasietiden men det fanns några få som sov mindre bra. 6.3.3. Optimism och pessimism
Mindre än hälften av respondenterna upplevde sig som optimister, men några även som Zebra optimister eller Zebra pessimister. Några respondenter upplevde sig som pessimister. Några upplevde sig som pessimister under gymnasietiden men numera som optimister. Anton uttryckte sin optimism enligt följande:
” jag tycker livet är ungefär som Zebra det kommer vita sidor det kommer svarta sidor och det är så det inte bara tråkiga saker händer mig det finns människor som har det värre eller kanske bättre men det går fram det kan bli tråkigt det kan bli bra det kan bli bra så ungefär” (…) egentligen jag tycker om allt ganska roligt och sånt och sen det händer kanske någonting kan det bli lite tråkigt och tänker lite pessimistiskt på allt men sen annars försöker jag hitta på lite bättre sätt det kanske kan bli ganska bra och roligt ja så”
Hanna uttryckte sig enligt följande: ” jag är väl mer optimist skulle jag säga jag är väldigt glad försöker lösa allt som det kommer oh ja absolut”. Några som upplevde sig pessimistiska uttryckte sig enligt följande: Benjamin menade ” det känns att det händer alltid negativa saker för mig just nu men jag kämpar fortfarande vi får se vad som kommer att hända” och Martin uttryckte sig ” jag har ofta en pessimistisk grundställning till det mesta tror jag (…) att jag inte blir besviken låga förväntningar då kan ju det mesta bara bli bättre typ”.
Seligman skriver att barn lär sig pessimism genom sina föräldrar, lärare, media och tränare (Seligman, 1998, s. 65). Seligman menar även att optimistiska föräldrar får optimistiska barn (Seligman, 1998, s. 108). Seligman skriver vidare att optimistiska barn i större utsträckning är problemlösare och mer sociala än pessimistiska barn (Seligman, 1998, s. 248). Seligman förklarar hur pessimistiska
människor presterar sämre på arbetet, i skolan och har en sämre fysisk hälsa än optimistiska människor (Seligman, 1998, s. 66).
6.3.4 Psykosomatiska besvär
Hälften av respondenterna upplevde att de hade någon form av psykosomatiska sjukdomar, ångest, depression, eller stress. Nikolina hade blivit utredd och fått diagnosen ångest. Övriga hade inte blivit utredda, eller fått någon diagnos. Anton hade problem inom familjen, vilket ledde till huvudvärk och han upplevde inte att lärarna förstod hans problem. Elias hade problem med skolan och sig själv och
uttryckte följande: ” nej det var ingen som riktigt förstod vad det var och hur jag mådde eller hur jag hade det inte ens jag själv” Gabriel mådde dåligt på grund av dödsfall inom familjen och Hanna för att hon hade prestationsångest. James upplevde sig stressad och pressad inför muntliga framträdanden. David mådde dåligt av att föräldrarna hade genomgått en skilsmässa, men han ”krigade ändå och det blev bättre under gymnasietiden”.
Folkhälsomyndigheten skriver om de psykosomatiska sjukdomar vilka har ökat sedan mitten av 80-talet (Folkhälsomyndigheten, 2018, s. 5). Vidare skriver Folkhälsomyndigheten att orsaken till den psykiska ohälsan är ökade krav på arbetsmarknaden och ökade krav på utbildningar, vilket ger ungdomarna ökade psykosomatiska sjukdomar (Folkhälsomyndigheten, 2018, s. 26) SCB:s tidigare forskning visar att psykosomatiska sjukdomar påverkar ungdomarnas studier på gymnasiet negativt (SCB, 2017, s. 10). Även Ungdomsstyrelsen skriver om psykiska ohälsan, som en orsak till att
ungdomar hoppar av gymnasiet Orsaken till ohälsan var enligt Ungdomsstyrelsen att ungdomarna inte kunde se meningen med olika ämnen i skolan (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11). Lundahl et al (2015) skriver om ungdomarna problem med ohälsa (Lundahl et al. (2015).
6.3.5 Frånvaro
Flertalet av respondenterna hade hög frånvaro under hela gymnasietiden, eller under tvåan och eller trean på gymnasiet. Några hade hög frånvaro under perioder då de mådde dåligt, eller då någon kurs inte upplevdes intressant. Några av dem angav att de hade skolkat. Några upplevde att de inte var toppmotiverande och valde att inte gå till skolan. Några av respondenterna hade inte någon frånvaro under gymnasietiden, men några av dem hade frånvaro på grund av schemat.
Lundahl et al. (2015) skriver om ungdomarnas problem bland annat med skolk är en orsak till avhopp eller att de inte får examensbevis. Tas et al. (2013) skriver om frånvaro som en orsak till ungdomarnas avhopp eller att de inte får examensbevis.
6.3.6 Skoltrötthet
Flertalet av respondenterna upplevde att de var lite eller mycket skoltrötta. Några respondenter upplevde inte att de varit skoltrötta alls under skoltiden. En av respondenterna upplevde att han hade fått gymnasieexamen om han inte varit så skoltrött. Respondenten menade att skoltröttheten var inte skolans fel.
Felix uttryckte sig enligt följande” jag blev bara allmänt skoltrött oh eh jag var inte sugen på att plugga jag kunde plugga men det svåra var att ta initiativet till att börja sen när man väl börjat så var det en helt annan grej men liksom att börja med någonting nej jag orkar inte jag gör det sen och sen blir det så att jag inte gjorde det i god tid oh faila med proven oh osv och så vidare sen blev det bara så liksom och sen när man märkte att det började gå riktigt dåligt då började man liksom att vara hemma typ”. Kristofer uttryckte sig att tvåan och trean på gymnasiet var en lucka i hans liv. Han hade hög frånvaro och var mycket skoltrött. Leo upplevde att han var ”nere i skiten” allt blev ”dimmigare” under tvåan och trean på gymnasiet och han var skoltrött. Nikolina upplevde att hon var mycket skoltrött och att hon var inne i en ond cirkel. Hon upplevde ” att inte riktigt lönt att gå till skolan och kämpa på för jag visste ju redan att jag inte skulle klara det”.
SCB skriver om skoltrötthet, vilket är en orsak till att ungdomarna inte påbörjar sina gymnasiestudier, eller att de gjorde avhopp från gymnasieskolan eller att de inte fick slutbetyg (SCB,2017, s. 32).
Vidare skriver SCB att hälften av ungdomarna som inte får slutbetyg har angivit att de var skoltrötta (SCB. 2017, s. 34).
6.3.7 Mobbing
Några av respondenterna upplevde att de varit mobbade någon gång under skoltiden. Anton upplevde att han var mobbad både av lärare och klasskamrater under lågstadiet. Han upplevde lärarna som stränga och att han inte vågade fråga om olika begrepp. Gabriel upplevde att han var mobbad under högstadiet och James under mellanstadiet. Då upplevde han att han var utfryst, då han inte ville dricka alkohol. Kristofer upplevde att han var mobbad under dagis och år 1-3 på grundskolan Nikolina upplevde att hon var mobbad under perioden på högstadiet, då ville hon byta klass, men fick inte det. Ungdomsstyrelsen skriver om mobbing som en orsak till avhopp från gymnasieskolan
(Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11). Lundahl et al. (2015) skriver om ungdomarnas upplevelser av mobbing som en orsak till avhopp från gymnasieskolan. Även Tas et al. (2013) skriver om ungdomarnas upplevelser av fel kamrater som en orsak till avhopp från gymnasieskolan. Tas et.al (2013) menar att ungdomarnas fulltecknade läroplan och omgång av kurser är orsaker till deras avhopp från gymnasieskolan, vilket innebar att de inte fick examensbevis.