Resultatdiskussion

Intervjuerna med de fjorton respondenterna visade på att de hade behov av ett flertal stödåtgärder för att på ett bättre sätt kunna genomföra sina studier. Nedan följer en diskussion av de viktigaste resultaten från studien.

8.1.2 Inlämningsuppgifter

Respondenterna ville få stöd under de perioder då de var hemma på grund av psykisk ohälsa eller annan frånvaro. De hade velat få inlämningsuppgifter som de hade kunnat redovisa hemifrån. En av respondenterna menade att läraren skulle sedan kunna kontrollera att de hade kunskaperna i skolan helst muntligt. Ungdomsstyrelsen informerar om bristen på pedagogiskt stöd i skolan, vilket kan leda till avhopp från gymnasieskolan (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11.

Jag har arbetat på olika gymnasieskolor under mer än 25 år och har haft vägledningssamtal med ungdomar som haft hög frånvaro av olika skäl. En del av ungdomarna som väljer att fortsätta sina studier behöver ett mer flexibelt och individuellt upplägg med sina studier på gymnasiet, vilket ofta kan vara omöjligt och även olagligt att genomföra. Den nya gymnasieskolan, GY11, ger inte samma möjligheter för ungdomar att tex göra praktik på högskoleförberedande program. Gymnasieskolorna är stora och har därmed ett fullt schema. Ett fåtal elever får förlängd undervisningstid om de har skäl för det. Ett fåtal ungdomar väljer att avbryta sina gymnasiestudier. Vuxenutbildningens upplägg är bättre för många ungdomar som behöver ett mer flexibelt upplägg. Om det finns särskilda skäl kan

ungdomar få börja studier inom Vuxenutbildningen före 20 års ålder, men det är mycket ovanligt. Många ungdomar skulle behöva studera ”som på Vux” fast inom gymnasieskolans struktur.

Gymnasieskolorna arbetar med flera olika digitala verktyg, vilket ger möjlighet för elever att kunna arbeta hemifrån med skoluppgifter. Detta bör diskuteras på skolorna huruvida ungdomar ska kunna få denna möjlighet.

8.1.3 Oengagerade lärare

Respondenterna upplevde att flertalet lärare var engagerade, men att det fanns några lärare som inte var engagerade, förberedda eller kunde förklara uppgifterna för dem. En respondent uttryckte att läraren ville vara någon annanstans. En av respondenterna upplevde att hon fick flera nya lärare som inte kunde förklara eller motivera henne. SCB skriver att 2 av 10 elever som inte fick något slutbetyg eller att de avbröt sina gymnasiestudier angav oengagerade lärare som orsak (SCB, 2017, s. 32) SCB skriver om vikten av engagerade lärare, vilket ungdomarna angav som en av orsakerna till att inte de fick slutbetyg (SCB, 2017, s. 34). Även Ungdomsstyrelsen skriver om ungdomarnas behov av lärare som hjälper dem och bryr sig om dem och ser dem (Ungdomsstyrelsen, 2013, s.16).

” Lärare och andra vuxna som bryr sig och inte blundar för problem, pedagogiskt stöd i skolan, pedagogiskt stöd i skolan när man har varit borta länge (på grund av sjukdom eller missbruk) och individuell anpassad studieplan med flexibla tider och scheman” (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 27).

Tas et al. (2013) menar att ungdomarna ansåg att lärarna var orättvisa, vilket var en orsak till avhopp eller att de inte fick något examensbevis.

Jag menar att det är viktigt att ungdomarna möter engagerad och förberedd personal, vilket kan leda till att fler inte hoppar av sina gymnasiestudier och att därmed fler får gymnasieexamen. Viktigt med fortbildningsdagar för lärare som betonar vikten av engagemang och även viktigt hur pedagogerna och ungdomarna möts och skapar lär-glädje tillsammans genom hela skoltiden.

8.1.4 Resurstiden

Respondenterna upplevde att de inte utnyttjade resurstiden som fanns på skolan, och inte heller det stödet som fanns på skolan. En av respondenterna upplevde att det var många elever i klassrummet även på resurstiden och att det behövdes fler lärare. Några respondenter gick på resurstiden och ansåg att den var bra, men hade behövt gå på en till varje vecka. Ungdomsstyrelsen menar att det finns en brist på pedagogiskt stöd i skolan, vilket kan leda till avhopp för elever (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11).Jag föreslår att skolan kan göra en utvärdering av resurstidens utnyttjande och behov , vilket skulle kunna leda till ett annat upplägg av resurstiden.

8.1.5 Mål och mening med studierna

Respondenterna upplevde att de hade velat få mer mening och mål med sina studier. James uttryckte att programmet var fel, men ville ändå känna mening med de åren som han gick på gymnasiet.

Ungdomsstyrelsen kommer också fram till det i rapporten Unga i arbetslivet, att ungdomar ville känna mening med olika ämnen annars riskerade de ohälsa (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11). Även

Antonovsky skriver om vikten av att uppleva meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet, när han beskriver KASAM (Antonovsky, 2011, s. 46).

Min erfarenhet är att eleverna gör olika val under gymnasietiden, vilket innebär att de måste fundera på framtida yrken och utbildningar redan i ettan på gymnasiet. Jag upplever att många ungdomar inte har kunskaper om arbetsmarknaden eller yrken. Ungdomarna måste fundera och inhämta information och vägledning för att kunna fatta beslut om olika val och erhålla valkompetens. ska genomföras redan i ettan på gymnasiet. I Sverige finns det flera olika kompletteringsmöjligheter, vilket betyder att ungdomarna kan ändra yrkesplaner senare i livet.

Jag upplever även att det finns en problematik med elever som valt fel gymnasieprogram, men som inte vill byta program på grund av att de inte kan ”ta studenten” med sina vänner. Elever anger även ofta skälet att de inte vill ”gå om” på grund av åldersskäl. Hur ska vi kunna motivera dem till fortsatta studier på programmet?

Lovén skriver om studie och yrkesvägledaren som en ”balanskonstnär” som ska ta hänsyn till olika intressen och behov (Lovén, 2016, s. 81). Vidare skriver Lovén om vikten av att eleverna lär sig valkompetens (Lovén, 2016, s. 82). Även Skolverket skriver i de allmänna råden om valkompetens, vilket är ett gemensamt mål för studie- och yrkesvägledningen på skolan, (Skolverket, 2013, s. 13). Jag menar att det är viktigt att kommuner och skolor har SYV planer och arbetsplaner för att kunna genomföra detta.

Andra respondenter menade att de hade gjort ett felaktigt gymnasieval på grund av att de hade valt ett program som föräldrarna ville att de skulle välja, eller valt samma program som vännerna.

frånvaro och var mycket skoltrötta, framförallt i trean på gymnasiet. De hade helt andra yrkesplaner idag.

Dresch och Lovén skriver i rapporten Vägledning i förändring att många föräldrar och särskilt invandrarföräldrar vill styra barnens gymnasieval (Dresch & Lovén, 2003, s. 9). Lovén skriver att elever som ska genomföra sina gymnasieval anser att föräldrarna är de viktigaste personerna att samtala med, sedan kommer studie- och yrkesvägledaren. Lärare och vänner har en mycket liten inverkan på elevernas gymnasieval (Lovén, 2000, s. 123).

Några av respondenterna valde mellan olika program, men upplevde att de hade behövt känna sig själva bättre innan de genomförde gymnasievalet. David trodde att han var smart och kunde klara svåra kurser, men motivationen försvann när han började gymnasiet. Dresch och Lovén beskriver i rapporten Vägledning i förändring ungdomarnas behov av att få bättre självkännedom (Dresch & Lovén,2003, s. 10). Även Lovén skriver i avhandlingen, Kvalet inför valet om elevers ökade behov av självkännedom (Lovén, 2000 , s 114).

Jag menar att självkännedom är ett viktigt personlighetsdrag, vilket flera av respondenterna på olika sätt menade att de hade behövt erhålla innan de gjorde gymnasievalet. Behovet av att lära känna sig själv med sina svaga och starka sidor är en insikt som är betydelsefull att arbeta med. Frågan är om ungdomar som går i nian har den insikten, eller är mogna för att få den? Hur kan personalen på skolan arbeta tillsammans genom studie och yrkesvägledning så att fler ungdomar skulle känna att de hade självkännedom innan de genomförde gymnasievalet? Det är vanligt att föräldrar vill styra

ungdomarnas gymnasieval. Föräldrar bör ju känna sina ungdomar bäst och då kan de påverka ungdomarna till olika gymnasieprogram. Problemet är när inte föräldrar är insatta i vad som olika program innehåller och ändå vill styra ungdomarnas gymnasieval. Ibland vill föräldrar mer än sina barn. Det är viktigt att alla ungdomar inför sitt gymnasieval genomför vägledningssamtal med sina studie och yrkesvägledare och funderar på olika gymnasieprogram och får information om dem. Dresch och Lovén skriver om föräldrar som vill påverka ungdomarnas gymnasieval, men även att det finns föräldrar som inte diskuterar gymnasievalet med sina ungdomar. Då blir vägledningssamtalet med studie och yrkesvägledaren ännu viktigare (Dresch & Lovén, 2014, s.9). Dresch och Lovén beskriver även ungdomarnas behov av att lära känna sig själva (Dresch & Lovén, 2014, s. 10). Respondenterna funderade på framtida utbildningar och krav som arbetsmarknaden ställer. Flera av dem upplevde pressen från föräldrar och släkt att utbilda sig. Folkhälsomyndigheten informerar om arbetsmarknadens och skolans allt högre krav (Folkhälsomyndigheten, 2018, s. 26).

Studien belyser ungdomarnas behov av att uppleva mål och mening med gymnasiestudierna. SYV:s balansgång mellan olika intressenter och ungdomarnas behov av självkännedom. Val av fel

gymnasieprogram, vilket några av respondenterna upplevde att de hade gjort, kan leda till studiebevis, vilket är syftet med studien att fler ska undvika. Min uppfattning är att det är viktigt att kommuner arbetar vidare med Syvplaner och vilka mål som kommunen har med studie- och yrkesvägledningen och studie- och yrkesvägledare. Är målet att fler ska få gymnasieexamen? Är det dags att lagstifta så att alla elever ska genomföra ett vägledningssamtal under tiden på grundskolan och ett under tiden på gymnasieskolan?

8.1.6 Schema

Respondenterna upplevde att schemat var orsaken till skolk och sedan att de inte fick

gymnasieexamen. Schemat innehöll för mycket håltimmar och för långa dagar. Ungdomsstyrelsen skriver att ett skäl till avhopp från gymnasieskolan är att ungdomarna känner bristen av pedagogiskt stöd (Ungdomsstyrelsen, 2013:2,11).

Min uppfattning är att personalen på skolan bör arbeta för att inte schemat ska innehålla håltimmar, vilket kan orsaka frånvaro och studiebevis.

8.1.7 Kontakt med elevhälsan

Respondenterna hade velat få kontakt med skolsköterska och kurator direkt när frånvaron började. Några av dem upplevde att de hade ångest, nedstämda och deprimerade. Ungdomsstyrelsen beskriver hur ungdomarna som hoppade av gymnasieskolan upplevde att skoltrötthet var en orsak till avhoppet. Vidare betonar Ungdomsstyrelsen vikten av att det finns vuxna som bryr sig om ungdomarna

(Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11).

Jag anser att all personal i skolan behöver bli bättre på att se och bry oss om ungdomarna. Vi vet inte vad som ligger bakom deras frånvaro Viktigt att mentorer och EHT (elevhälsoteam) arbetar

tillsammans för att upptäcka elever som har frånvaro, utan att de är sjuka. Det känns väldigt sorgligt att ungdomar känner att vuxna inte bryr sig. Lärare vars huvuduppgift är att undervisa kan uppleva att det är svårt att samtala med elever om problem. Finns det någon kurs på lärarprogrammet som behandlar detta? Min studie kom även fram till att ungdomar som befinner sig i tonåren vill inte samtala med sina föräldrar om skolan och om sina problem. Lärare genomför utvecklingssamtal, men då är föräldrarna med. Ett utvecklingssamtal per år borde genomföras utan förälder. Hur ska vi få fler ungdomar att besöka kurator? Kuratorer och studie-och yrkesvägledare skulle kunna sitta i

arbetsrummen bredvid varandra. 8.1.8 Utredning

Respondenterna hade problem med muntliga framträdanden och läs och skrivsvårigheter, men var inte utredda. De angav inte heller det som orsak till att de inte fick gymnasieexamen. Några upplevde att de hade behövt hjälp med studieteknik, och att det hade haft betydelse för att de hade kunnat få

gymnasieexamen. Lundahl et al. (2015) skriver i forskningsprojektet, Osäkra övergångar, att ungdomarna får sina diagnoser för sent eller inte alls, vilket kan orsaka att de gör avhopp från gymnasieskolan. Även SCB skriver om inlärningssvårigheter är en påverkansfaktor för ungdomarnas gymnasiestudier (SCB, 2017, s 10).

Lundahl et al. (,2015) menar att ungdomar inte får tillräckligt med stöd under skoltiden trots att de hade diagnostiserade inlärningssvårigheter eller att deras diagnos inte upptäcktes förrän efter tolv år i skolan.

Min uppfattning är att skolan har misslyckats om inte någon på skolan upptäckt att eleverna behövde utredas och få stöd under tolv år i skolan. En av dem ville inte bli utredd Personalen på skolorna behöver arbeta mer för att upptäcka ungdomar som har diagnoser och behöver utredas. Detta är en stödåtgärd, vilket skulle kunna leda till att fler får gymnasieexamen och därmed att syftet med studien uppfylls.

8.1.9 Meritpoäng från grundskolan

Samtliga respondenter hade meritvärdet från grundskolan mellan 200-250meritpoäng. Max

meritpoäng från grundskolan är 340 meritpoäng, vilket innebar att samtliga respondenter hade höga poäng från grundskolan enligt (Gymnasium.se). Skolverket skriver i rapporten Nära Examen att elever som får gymnasieexamen när de slutar gymnasiet har ett högre meritvärde från grundskolan än de elever som får studiebevis (Skolverket, 2017, s. 18). Min reflektion är att ungdomarna hade en mycket bra meritpoäng från grundskolan, dock vet vi inte vilket betyg de fått i olika ämnen, men det borde inneburit att de hade klarat gymnasieexamen.

8.1.10 Kompletteringar

Några respondenter, hade inte börjat komplettera sina studier och några hade fått gymnasieexamen genom vuxenutbildningen. Några skulle kunnat ta ut examen, men valde att vänta då de ville

komplettera fler kurser. Skolverket skriver i rapporten Elever nära examen att hälften av eleverna som slutade gymnasiet med studiebevis från ett högskoleförberedande program, påbörjar komplettering inom vuxenutbildningen inom 18 månader efter de avslutade gymnasiet (Skolverket, 2018, s. 13). Någon av dem hade kunnat ta ut examen, men hade inte ansökt om att göra det. Skolverket skriver om ansökan för att ta ut examen (Skolverket, 2018, s. 26). Av dem som hade kunnat ta ut examen från vuxenutbildningen gjorde endast 29% detta (Skolverket, 2018, s. 26). Det bör uppmärksammas att 71% inte tar ut en examen som skulle kunnat göra det. Jag menar att detta bör personalen inom vuxenutbildningen arbeta med och eller om det är en ny forskningsfråga.

Några hade redan påbörjat sina högskolestudier både inom X-programmet och inom andra program på högskolan. Jag upplevde att respondenterna som hade börjat komplettera sina studier inom

vuxenutbildningen, men framförallt de som inte hade börjat fick lite olika funderingar efter intervjun och samtalet. Det är tydligt att ungdomarna behöver bli påminda om vilka olika alternativ de har. För att kunna fatta ett bra beslut som påverkar deras framtida karriärvägar. Hur kan personalen på skolan och tillsammans med KAA medverka till att ungdomarna får upprepade samtal om studie och

kompletterings möjligheter? Om arbetsmarknaden är god finns det bra möjligheter för ungdomarna att arbeta i stället för att komplettera sina studier. Frågan är hur samhällsekonomiskt det är att så många ungdomar saknar gymnasieexamen? Försvaret gav tidigare möjligheter för ungdomar som genomförde värnplikten att även studera, en mycket bra möjlighet. Det är viktigt för ungdomar som får sina första arbeten att de blir påminda och får förutsättningar att komplettera så att de kan få gymnasieexamen. 8.1.11 Arbete

Studien belyste fjorton respondenter som slutade gymnasiet under åren 2014-2019 med studiebevis. Hälften av respondenterna slutade gymnasiet 2018 eller 2019. Övriga slutade under perioden 2014-2017. Samtliga respondenter fick arbete efter avslutade studier på gymnasiet, förutom en respondent. Han läste på heltid för att erhålla gymnasieexamen. Dock framgår det inte hur varaktiga jobben var. SCB skriver att ungdomar som har svaga studieresultat från gymnasieskolan har svårare för att etablera sig på arbetsmarknaden och det är avgörande hur etableringen blir på arbetsmarknaden om hen har gymnasieexamen eller inte (SCB, 2017, s. 41). Tas et al. (2013) menar att några av

respondenterna fick arbete efter avhoppet från gymnasieskolan.

Jutin (2016) betonar vikten av kommunernas arbete med ungdomar upp till 25 år för att minska arbetslösheten bland dem (Lovén, 2016, s. 119). SCB skriver även att ungdomar med slutbetyg fick sina första arbeten snabbare och att de varade minst sex månader (SCB, 2017, s. 65). Om man

jämförde ungdomar med slutbetyg och utan fanns det inte någon större skillnad efter 2,5-3,5 år efter gymnasiestudierna, men ungdomar med slutbetyg var i mindre utsträckning arbetslösa (SCB, 2017, s. 66).

Mina funderingar är att arbetsmarknaden har varit god under de senaste tio åren, vilket har medfört att alla fått arbete. Detta har varit positivt för de elever som slutat gymnasieskolan, eller som inte började den. Frågan är hur många HR avdelningar som vet skillnaden mellan studiebevis och gymnasieexamen eller samlat betygsdokument och slutbetyg. Det är viktigt att personal som anställer ungdomar blir medvetna om skillnaden mellan studiebevis och gymnasieexamen. Även för att de skulle kunna motivera ungdomarna att komplettera sina studier så att de erhåller gymnasieexamen.

8.1.12 Avhopp från gymnasieskolan

Ungdomsstyrelsen skriver om några skäl för avhopp. Ungdomarna var omotiverade, deprimerade, såg inte meningen med skolan, skoltrötta, kände sig mobbade, kände av bristande pedagogiskt stöd, vuxna brydde sig inte, skolmiljön var stökig, felaktigt programval och dåliga hemförhållanden var några som Ungdomsstyrelsen skriver om som skäl (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11). Även Lundahl et al (2015) beskriver ungdomarnas orsaker till avhopp. Problem inom familjen, arbetslöshet och flyttningar men även att ungdomar upplever sig vara mobbade, ha ohälsa och skolk är orsaker till avhopp enligt Lundahl et al. (2015). Även Tas et al. (2013) skriver om orsaker till respondenternas avhopp. Frånvaro, intensiv läroplan och omgång av kurser enligt Tas et al. (2013).

Jag kan fundera på varför respondenterna inte hoppade av gymnasiet? Vad var det som fick dem att ändå gå tre år med olika ”problem” och kämpa. Kan det vara att alla upplevde sig själva eller att föräldrar eller någon av föräldrarna eller signifikanta andra var optimistiska. Även om de själva inte upplevde sig som optimistiska. Ingen respondent hade själv upplevelsen av att vara pessimist och att även föräldrar och signifikanta andra var det.

Seligmans tankar om pessimismen att den ärvs från föräldrar och ledare (Seligman, 1998, s. 65). Detta visar på att det är viktigt att ungdomarnas föräldrar tränare eller ledare är optimistiska och coachande. Seligman menar vidare att personalen på skolan och tränare behöver lära barnen hur man går från pessimism till optimism (Seligman, 1998, s. 20). Det är betydelsefullt för ungdomarna att möta positiva lärare och övrig personal i skolan. Ungdomsstyrelsen skriver om ungdomar som hoppat av gymnasieskolan, och deras upplevelse att de blivit dåligt bemötta i skolan och att vuxna inte bryr sig (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 11). Det är viktigt att all skolpersonal möter ungdomarna med positiva tankar. Vi vet inte hur de har det hemma och med sig själva. Vi borde ha utbildningsdagar för skolpersonal angående vikten av optimism och att lära ungdomarna optimism. Skolorna borde även samarbeta mer med idrottsklubbar, för att tillsammans lära ungdomarna optimism inför framtiden. 8.1.13 Nöjda med gymnasietiden

Alla utom Leo var nöjda med sin gymnasietid på gymnasiet. Jag blev förvånad över att det var så många ungdomar som uttryckte att de var nöjda, även ifall de inte fick gymnasieexamen. Jag upplevde att de ville komma tillbaka till skolan och samtala med mig och genomföra intervjun inför studien. Jag upplevde att de var nöjda och tacksamma för samtalet och att de fick reflektera över sin gymnasietid. Flera av dem fick också funderingar på kommande kompletteringar och inspiration till detta. Några elever uttryckte att skolan är så bra och jättebra lärare och personal. Jag funderar på ifall personalen på skolan skulle kunna genomföra något uppföljningsmöte med elever som slutade gymnasiet? Vi skulle kunna bjuda in dem till skolan för en åter träff året efter de tog studenten.

8.1.14 Stöd från familj eller ledare/tränare samt tydliga regler Mer än hälften av respondenterna upplevde att de fick stöd från familjen eller från syskon. En respondent upplevde inget stöd, utan enbart press från föräldrarna. Hälften av dem kände att de hade tränare eller ledare som coachade dem. Hälften ansåg även att de fått tydliga regler vid uppfostran. Folkhälsomyndigheten beskriver att en auktoritär uppfostran sedan 80-talet inte finns längre, men det saknar betydelse för barnens psykiska mående (Folkhälsomyndigheten, 2018, s. 15).

Jag menar att skolan har en viktig uppgift att uppmana föräldrarna att stödja sina barn. Viktigt att vi inspirerar ungdomar till fritidsaktiviteter och olika träningar, så att ungdomarna kan få bra

ledare/tränare. Det är betydelsefullt hur vi på skolan agerar med ungdomar som har prestationsångest och kravfyllda föräldrar. SYV kan belysa olika alternativa utbildningsvägar för ungdomarna, men