Anledning till invandring

5.1.1 Politiska skäl

Två polska informanter Monika och Beata invandrade till Sverige under 80-talet på grund av politiska skäl. Det var slumpen som avgjorde att det blev Sverige av alla länder. Båda två uppgav att de skulle ta sig till sina släktingar i Västeuropa, eller ta sig vidare till Nya Zeeland som det var i Monikas fall. Det var hennes man som hade sin släkt där. Beata skulle ta sig till ett västeuropeiskt land till sin morbror, men på grund av tragiska händelser blev planer ändrade. Under den tiden var det svårt att ta sig ifrån landet utan något särskild anledning. Monika tillägger:

Varje gång man reste skulle man ansöka om pass. Många fick avslag på tillstånd att resa och pass, och resa till Västtyskland var avställt. Då frågade jag var går nästa resa och då var det Sverige. Vi fick pass och tillstånd att resa till Sverige, och då kom vi hit. Vi tänkte att vi tar oss från Sverige till Nya Zeeland efter ett tag. Min man hade släktingar där. Det var omöjligt på den tiden att flytta direkt från Polen så vi tänkte att flytta till Sverige och sen Nya Zeeland. Det var rena slumpen som avgjorde vilket land vi hade stannat i, eftersom det var så att den första land man kom in skulle man söka uppehållstillstånd, och då var det Sverige för oss.

25

Beata skulle till sin morbror, men efter hans död fick hon komma till Sverige istället dit hennes bror också hade hamnat av en olyckshändelse. Detta i sin tur möjliggjorde Beatas flytt från Polen till Sverige. Påtvingade brytpunkter såsom när yttre händelser eller andras handlingar har tvingat en individ att fatta ett beslut (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). Vissa brytpunkter kan planeras och förutses. Andra kan inte förutsägas, och vissa bara kännas igen i efterhand. Sådana oförutsägbara yttre omständigheter tvingade Monika och Beata att lämna sitt hemland på grund av rådande situationen. De polska informanter som invandrade till Sverige av politiska skäl uppgav att de inte hade stora problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Efter ankomsten fick de bra stöd av det sociala systemet i Sverige och kunde etablera sig snabbare. Under den tiden var det ett annat Sverige instämmer de alla informanterna. Ett “nätverk” med formella och informella kontakter hade inte så stor betydelse som det har idag. Människor litade mer på statliga myndigheter enligt informanterna, och de hade små behov eller liten nytta av att ha kontaktnätverk, eftersom Arbetsförmedlingen var det formella kontaktnätverket som var mest användbart och nödvändigt. Både Beata och Monika som invandrade av politiska skäl under 80-talet instämde att det var en period i början på 90-talet då Sverige befann sig i en ekonomisk kris som påverkade deras arbetsmöjligheter på något vis.1 _{Dessa omständigheter hade tvingat}

dem att tänka i nya banor.

Noël flyttade till Sverige 2008 med sin dåvarande flickvän av ett missnöje mot den franska staten och dåvarande regeringen, regeringen Sarkozy. Presidentvalet i Frankrike och Sarkozys tillträde till makten har lett till en påtvingad brytpunkt för Noël utifrån Careership teorin (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Detta skapade en inre konflikt för honom som var så pass stark att han inte kunde leva i Frankrike längre. Han uttryckte att “han inte kände sig hemma längre” och bestämde sig för att flytta. Om anledningen till att han valde Sverige sade han: “Jag tror på den sociala modellen i Sverige, att allt ska vara lagom passar mig ganska bra, det var det jag ville ha i mitt liv”. Vidare nämnde han de andra skandinaviska länderna som möjliga alternativ men att han hade dålig koll på dem. Det var genom uteslutning som han och flickvännen valde Sverige: Finland var för långt bort, Norge för dyrt, Danmark för litet. De kände att det fanns bättre utvecklingsmöjligheter i Sverige. En

26

annan faktor som påverkade beslutet var att Noëls fickvän kunde vara Erasmus-student i Sverige.

Alla informanternas beslut om flytten till Sverige har påverkats av slumpen och påtvingade brytpunkter. Beata kunde komma hit tack vare att hennes bror hamnade i Sverige utav slumpen, detta var tillgången för Beata att komma till Sverige. De chanser som hon tog har i sin tur breddat hennes handlingshorisont, vilket har inneburit att hon såg det som en möjlighet (Hodkinson 2008, 4). Noëls flickvän hade fått möjlighet att studera i Sverige och båda två bestämde sig att flytta hit. Monikas val av landet har också påverkats av slumpen, vilket Hodkinson (2008, 10) förklaras som att slumpen är en viktig faktor i människors karriär och liv. Hodkinson (ibid.) skriver också att hur lyckosamt det blir för karriären beror på individens position på det sociala fältet. Enligt honom försöker Careership visa samspel mellan individens karriäragerande, frågor om social struktur och slump.

För dessa informanter har brytpunkten med flytten till Sverige inneburit att de har fått börja om på nytt och var som “nybörjare” på den svenska arbetsmarknaden.

5.1.2 Känslomässiga skäl

Alla fransktalande informanter förutom en flyttade till Sverige för att de hade en svensk partner. Lucienne träffade sin blivande man i södra Frankrike när hon var på semester. Valérie träffade också sin blivande man i Frankrike då de arbetade båda två i södra Frankrike. Hennes man hade då åkt till Frankrike i slutet på 90-talet från början för att lära sig franska och stannade där i nio år inom restaurangbranschen. Gabrielle har träffat sin man när hon var Erasmus-student i Sverige. Gemensamt var att alla Lucienne, Valérie och Gabrielle träffade en man från Sverige. Träffen har lett vidare till en självinitierad brytpunkt, det vill säga att faktorer, händelser på en privat plan har orsakat en förändring hos informanterna (Hodkinson & Sparkes 1997, 39).

Dorota flyttade till Sverige i början av 90-talet då hon hade träffat en svensk partner. Hennes dåvarande man åkte till Polen genom arbetet. Hon hade släktingar och vänner vid ankomsten till Sverige. Dorota nämnde:

Jag hade inte behov att flytta, Sverige har aldrig ens varit i mina tankar. Att flytta till Sverige innebar för mig att lämna något som var bra. Min man var orsaken till att jag flyttade till Sverige. Inte ”tack vare" eftersom jag hade det bra i Polen, jättebra jobb, jättebra lön, framtidsutsikter.

27

Hon lade till att “kärleken vann”, alltså att kärleken är skälet till flytten. Senare undrade hon varför hon inte föreslog att hennes pojkvän skulle flytta till Polen. Dorota sade om det:

Han var bekant med Polen, gillar Polen, kan delvis förstå polska språket och när vi träffades då hade han redan nätverk i Polen. Det var första gången när han var i Warszawa då när vi träffades.

I Dorotas fall är det också ett möte med en svensk man som ledde till en självinitierad brytpunkt. Som hos de 3 fransktalande informanterna har yttre faktorer och en händelse orsakat en förändring (Hodkinson & Sparkes 1997, 39).

Karriär är en komplex process som påverkas av oförutsägbara interaktioner mellan individer inom ett fält. Hodkinson (2008, 10) skriver senare att slumpen spelar en viktig roll i en individs karriär. Detta kan vi se i våra informanters berättelse där allt började av en slump i ett möte på en semester, en arbetsplats eller ett universitet. Hodkinson (ibid.) skriver också att hur lyckosamt det blir för karriären beror på individens position på det sociala fältet. Dorota nämnde att hon lämnade någonting bra i Polen och att hennes man var orsaken till flytten och preciserar att det inte var “tack vare” honom samt att hon hade det bra i Polen. Detta kan tolkas som mindre lyckosamt eller kanske ett felval. Utifrån Hodkinson och Sparkes longitudinell karriärutvecklingsprocess kan vi observera att informanternas beslut ska betraktas i ett större sammanhang. De som flyttat till Sverige har varit unga vuxna i en livsfas då det var dags att bosätta sig med en partner. Eftersom informanterna var unga och inte hade bildat familj än var deras handlingshorisont större än de hade varit bundna till hemlandet. Handlingshorisont handlar om det individen kan se från sin position (Hodkinson 2008, 6). I deras fall var ett liv i Sverige fortfarande ett alternativt för dem inom deras handlingshorisont. Beslutet har varit en del i en longitudinell process samt tagit rum i informanternas handlingshorisont och påverkats av slumpen.

För dessa informanter har brytpunkten med flytten till Sverige också inneburit att de har fått börja om på nytt och var som “nybörjare” på den svenska arbetsmarknaden.

5.1.3 Anhöriginvandring

I Krystynas fall var det så att hennes mor hade träffat en svensk man och hela familjen flyttade hit, då var hon redan i vuxen ålder. Detta kan också ses som självinitierad brytpunkt

28

utifrån Hodkinson & Sparkes (1997, 39-40) är faktorer eller händelser på en privat plan som har orsakat en förändring hos informanterna. Krystyna säger:

Min mamma gifte sig med en svensk man, och därför kom beslutet om att hela familjen flyttar hit. Eftersom jag var nästan 20 så ville jag bo själv.

Vid ankomsten till Sverige hade familjen en del bekanta och vänner, personer som Krystynas mor hade kontakt med. Innan de flyttade till Sverige så var hennes mor många gånger på besök hos sin pojkvän och vänner, och på så sätt skaffade hon sig kontakter som var hjälpsamma efter att de hade kommit till Sverige. Krystyna följde med till Sverige med familjen trots att hon redan var i vuxen ålder. Från början ville hon bo separat och det gjorde hon nästan direkt efter ankomsten.

Krystyna är den enda av våra informanter som flyttar till Sverige som anhöriginvandring. Beslutet hon tog har som hos de andra informanter varit möjligt utifrån hennes handlingshorisont (Hodkinson 2008, 6). Eftersom hennes mamma och yngre syster skulle bosätta sig i Sverige blev Krystynas handlingshorisont utvidgad. Utifrån denna ståndpunkt kunde hon se flytten till Sverige som ett steg i sin karriärutvecklingsprocess. I sitt fall var Krystyna också i en fas i livet där hon hade gått ut skolan. Den självinitierade brytpunkten var en del av den longitudinella processen inom Krystynas handlingshorisont.

Krystyna var “nybörjare” på arbetsmarknaden både i Polen och i Sverige i och med att hon hade precis avslutet gymnasiet. Krystyna var i början av sin arbetskarriär och skulle träda in på arbetsmarknaden.