Sökmotorer på internet

Bland våra informanter använder sig Gabrielle och Valérie nästan enbart av sökmotorer på AFs hemsida och sidan Offentliga Jobb. Offentliga Jobb är den största sökmotor som förmedlar lediga jobb inom den offentliga sektorn. När Noël flyttade till en stad i södra Sverige för att närma sig kontinenten var han tvungen att han leta efter arbete på nytt. Via platsbanken hittade han en tjänst som musiklärare. Utifrån SNA har våra egon en länk mellan sig och en digital plattform där alter brukade annars vara en individ. För Valérie och Gabrielle har handlingshorisont utvidgats tack vare de digitala möjligheterna för jobbsökning (Hodkinson 2008, 4).

5.5 Sammanfattning

De flesta av våra informanter kom till Sverige för att leva ihop med en svensk partner och några stycken av politiska skäl och en som anhörig. Oavsett utbildningsbakgrund och orsak till invandring är våra informanter i samma situation på arbetsmarknaden den första tiden i Sverige. Deras första arbeten är lågbetalda arbeten och timvikariat (förutom för Valérie). Vi märkte i vårt resultat och vår analys att informanterna använde sig av nätverk på väldigt olika sätt vilket gör det svårt att dra en enhetlig slutsats.Vissa har haft nytta av familj och bekanta, andra av landsmän eller kontakter via sociala medier. Vi har också märkt att en stor del av våra informanter har haft nytta av sitt utbildningskapital, sitt modersmål eller av andra informella kanaler som sökmotorer eller AF för dem som kom före 2000-talet, för att skaffa sig ett arbete.

40

6. Diskussion

I diskussionsdelen går vi tillbaka till våra forskningsfrågor och besvarar dem. Vi ville undersöka hur nätverk har påverkat franska och polska invandrares karriärvägar, och möjligheten att skapa en karriär. Hur deras utbildningsnivå från hemlandet har påverkat deras möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden samt hur orsakerna till invandring har påverkat deras etableringen på arbetsmarknaden. Vidare följer en teoridiskussion, metoddiskussion och diskussion om vad det innebär för studie- och yrkesvägledarens roll.

6.1 Resultatdiskussion

● Nätverk

Behtoui (2008) menar att nätverk har betydelse för invandrares etablering på arbetsmarknaden och att invandrare som saknar tillgång i form av socialt nätverk har en sämre position på arbetsmarknaden. För några av våra informanter, Lucienne, Beata, Krystyna och Dorota har nätverk varit en tillgång, som har haft betydelse för deras etablering. Nätverk har inte haft betydelse för Gabrielle, Valérie, Noël och Beata. Dessa informanter har hittat andra vägar som har lett till arbeten. I brist på nätverk har de fått använda andra lösningar i form av förkroppsligat kapital. De som inte har haft något nätverk har också flitigt använt AF och sökmotorer. Speciellt för dem som kom på 90-talet har AF varit länken till etableringen på arbetsmarknaden.

I vår undersökning har informanterna som har lägst utbildning mest användning av ett nätverk och de som har högst utbildning etablerar sig på arbetsmarknaden tack vare andra kanaler eller resurser. Vi kan dra slutsatsen utifrån våra informanter att nätverk har haft en kompensatorisk roll för dem som inte hade eftergymnasial utbildning men också att förkroppsligat kapital har haft stor betydelse för Noël, Gabrielle och Valérie som inte hade nätverk.

41

Informanternas utbildningsnivå har inte påverkat deras möjligheter för att hitta de första arbeten i Sverige. Alla hade ungefär samma arbetsvillkor. Att utbildningsbakgrunden inte har spelat roll kan förklaras med att språket har varit ett hinder för informanterna.

Tidigare forskning visar att utländska akademiska meriter såsom juristexamen kan vara svårare att använda sig av på grund av till exempel annorlunda lagstiftning. Ekberg och Rooths forskning (2005) sätter fingret på Gabrielles situation. Hon har uttryckt vilka svårigheter det har varit för henne att etablera sig som jurist på arbetsmarknaden, vilket har tagit henne några år och har varit nära att byta bransch på vägen. Hon har upplevt diskriminering på arbetsmarknaden. Gabrielles egen tolkning av hur hon lyckades att etablera sig som jurist på arbetsmarknaden är att hon fick ett föräldravikariat i en mindre, enligt henne, attraktiv ort i södra Sverige. Både det geografiska läget och anställningsformen har varit avgörande för henne. Den anställningen blev vägen in i juristyrket och juristfältet i Sverige. Det arbetet har varit en möjlighet för henne att kunna visa sin kompetens vilket gav henne erkännande och värde på arbetsmarknaden.

Ekberg och Rooth (2005) har skrivit i sin forskning om U-formade tendenser, det vill säga att invandrare som har hög yrkesstatus i hemlandet får en låg yrkesstatus när de kommer till Sverige för att sedan kliva uppåt igen. Detta har vi observerat för våra informanter, Gabrielle, Noël, Monika som har en hög utbildningsnivå innan de kommer till Sverige. När de kom till Sverige tvingades de ta arbeten som inte krävde en hög utbildningsnivå för att sedan kunna arbeta med det de har kompetenser och kunskaper i (förutom för Monika).

Fallet ner i yrkesstatus har delvis att göra med överförbarheten av utbildningskapital vid migration (Ekberg & Rooth 2005). I Noëls fall är hans utbildning överförbar vilket konkret innebär att han fick en svensk lärarlegitimation från hans utbildning från Frankrike. Att han inte direkt arbetade som lärare i början har med språket att göra och att han väntade på att få sin yrkeslegitimation. För Gabrielle som har juristexamen från Belgien har det varit komplicerat i och med arbetsgivarens osäkerhet vid överförbarheten av utbildningen. Monika som kom på 80-talet med en magisterexamen fick aldrig arbeta med det hon var utbildad för. Hon ansökte då om jämförelse av sin utbildning mot en svensk utbildning som ledde till att hon inte var behörig att undervisa. Hon har haft diverse arbeten i livsmedelsbutiker och har arbetat som vikarie i förskolor och grundskolor istället.

42

Beata såg inte möjligheten att arbeta med det hon hade utbildat sig för, vilket har begränsat hennes möjligheter inom sitt yrkesområde. Beatas bild av hennes utbildningsöverfarbarhet har varit ett hinder för att arbeta som arbetsskyddsinspektör. Hon uttryckte att det har spelat roll när hon fattade beslut att inte visa sitt diplom, vilket resulterade i att hon arbetade i en annan bransch. Hon berättade att om hon hade vetat att det fanns liknande utbildning i Sverige så hade hon arbetat i sitt yrke redan från början.

Ekberg och Rooth (2005) menar att det är lättare för invandrare som har gymnasial utbildning att skaffa en svensk utbildning vilket överensstämmer med vår undersökning. Våra informanter Valérie, Lucienne, Krystyna eller Dorota som inte hade eftergymnasial utbildning från hemlandet utbildade sig i Sverige. Valérie till förskollärare, Lucienne till förskollärare för att sedan doktorera och arbeta på universitet, Dorota utbildar sig inom sociologi och Krystyna först till kock och sedan till barnskötare och till sist lärarassistent. Noël behöver inte utbilda sig i Sverige eftersom han fick legitimation. Gabrielle började studera på lärarutbildningen när hon inte fick arbete som jurist med tanken att det skulle vara lätt att få arbete men gav upp. Monika fick erkännande för sitt yrke många år efter hennes invandring till Sverige. Hon sade att hon redan hade lagt tid på studier i Polen då var studier i Sverige inte något alternativ.

● Orsakerna till invandring

Det verkar som om orsakerna till invandring inte har påverkat våra informanters etablering på arbetsmarknaden. Alla var i samma situation när de skulle leta efter arbeten i början av deras tid i Sverige. De hade lågbetalda arbeten och timanställningar oavsett skäl till invandring och utbildningsbakgrund. Våra fransktalande informanter saknade ett socialt nätverk när de kom till Sverige, även de som hade en stark anknytning som en svensk partner. Dessa informanter hade en stark länk till en alter men saknade andra länkar som skulle kunna ha lett till arbeten. I de fransktalandes berättelser nämns aldrig partnern eller partnerns familj eller vänner som en resurs vilket är förvånande. Alla har etablerat sig på arbetsmarknaden tack vare egna resurser som utbildningskapital, symboliskt kapital eller fransktalande nätverk, i Luciennes fall. I Gabrielles, Valéries och Luciennes fall har också AF spelat en viktig roll eftersom de fick arbeten via dess platsbank.

Bland de polska informanterna har Dorota som flyttar på grund av kärlek, redan ett nätverk när hon flyttar till Sverige och Krystyna (anhöriginvandring) som har sin familj och

43

har också därmed ett nätverk. Trots att de har en anknytning till Sverige i form av kontakter, så är dessa personer inte till nytta för deras etablering på arbetsmarknaden. För Beata och Monika som har invandrat av politiska skäl har nätverk inte spelat en stor roll i deras etablering, däremot formellt nätverk som AF hade en viss betydelse för deras arbetsetablering.

Orsakerna till invandring, vare sig det är självinitierade eller påtvingade brytpunkter verkar inte ha haft någon inverkan för våra informanters etablering på den svenska arbetsmarknaden. Andra faktorer som utbildning, inre resurser och när i tiden de har flyttat har varit avgörande. Vi har också kunnat observera att det inte finns skillnad för etableringen på arbetsmarknaden mellan de informanter som redan hade en anknytning till Sverige jämfört med de som inte hade det.

6.2 Metoddiskussion

När det gäller metoden har vi funderat på om vi skulle intervjua på vårt modersmål eller på svenska samt hur vi skulle analysera våra intervjuer, om vi skulle skilja på de franska och polska informanterna. Intervjuerna med de polska informanterna gjordes på svenska och med polska uttryck, och hälften av intervjuerna med de franska informanterna gjordes på franska och hälften på svenska. Å ena sidan har en av oss inte upplevt att det språk vi har använt har haft betydelse. Å andra sidan upplevde den andra att hon inte kunde lita bara på sin egen tolkningsförmåga och tolkningen av vad intervjupersonen hade menat i egentligen skulle kunna leda till ett glapp i översättningen.

Vi kom fram till innehållsanalysen i stället för att göra en jämförelse mellan de två grupperna vilket vi har haft i åtanke. Att se efter mönster i resultatdelen, och sedan tematisera analysen utifrån hittade gemensamma mönster och teman tyckte vi var en bättre analysmetod (Larsen 2018, 160–161). Trots att vi inte hade för avsikt att jämföra de två grupperna, så var det svårt att bortse från det, eftersom vi hittade både likheter och skillnader mellan dessa grupper.

Vi funderade också på om vi skulle ha ett deduktivt eller abduktivt angreppssätt. Eftersom vi hade den övertygelsen att The Careership Theory var en bra utgångspunkt och komplett

44

teori med utökning utifrån Bourdieu och Broadys tolkningar av Bourdieu valde vi att använda denna teori från början. Så beslutade vi oss att för använda ett deduktivt angreppssätt. Sist var det svårt att generalisera resultatet av vår undersökning och kunde bara återge våra informanters berättelse då vi använde en kvalitativ metod med åtta informanter.

6.3 Teoridiskussion

Vi hade tänkt att ha användning av Planned Happenstance av J. Krumboltz, eftersom vi såg slumpen som en av faktorer som har påverkat våra informanters karriärbeslut. Vi funderade också över att lägga till Mark Granovetters nätverksteori som analysmetod, men vi kom fram till att det inte skulle vara ett bra verktyg för att analysera våra intervjuer. Vi satsade istället från början på The Careership Theory, som vi ansåg vara mest passande för vårt undersökningsområde och tänkbara resultat. Vi använde en stor del av teorins begrepp, vissa mer än andra. Dessutom valde vi att utöka teorin med sådana begrepp som socialt kapital och andra former av kapital utifrån Bourdieus definition av dessa begrepp och tolkningar av Broady. En stor del av vår undersökning riktar sig mot det sociala kapitalets betydelse för karriärutveckling och etablering på arbetsmarknaden.