SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
På väg till det förlovade landet
En kvalitativ undersökning av polska och fransktalande invandrares etablering på arbetsmarknaden i Sverige
On the way to the promised land
A qualitative study of polish and french speaking immigrants establishment on the swedish labor market
Agata Trzeciakiewicz
Bénédicte Michel Dahl
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp
Datum för uppsatsseminarium: 2021-06-02
Examinator: Pål Brunnström
Abstract
Our study aims to investigate how French and Polish immigrants have established themselves in the Swedish labor market. The areas that concern our research questions are network, education and why our informants chose to move to Sweden.
The theoretical approach is The Careership Theory from Hodkinson and Sparkes with the concepts of social capital, educational capital, symbolic capital and habitus from Bourdieu's theory.
This study is based on a qualitative method with semi-structured interviews of eight informants. Our focus is on gaining an understanding of the informants' personal experiences and job related experiences as immigrants in Sweden and establishment in the labor market.
The results show that the reasons for immigration have not been important for their establishment and that although most of them had connections to Sweden. Those connections have not led to being a resource for them. In addition, the results show that their level of education had a certain significance for their career paths. We have also observed that the Swedish Public Employment Service has been important for some of the informants' establishment in the labor market. Further, we have observed that our informants use networks in different ways and to different extents to navigate in the Swedish society, and to find work.
Sammanfattning
Vår studie syftar till att undersöka hur fransktalande och polska invandrare har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. De områden som rör våra forskningsfrågor är nätverk, utbildning och varför våra informanter valde att flytta till Sverige.
Den teoretiska ansatsen är The Careership Theory från Hodkinson och Sparkes med särskild fokus på begreppen socialt kapital, utbildningskapital, symboliskt kapital och habitus från Bourdieus teori.
Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Vårt fokus ligger i att få förståelse kring informanternas erfarenheter och upplevelser av invandring i Sverige samt etablering på arbetsmarknaden.
Resultatet visar att invandringsskälen inte har haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden samt att trots att de flesta hade anknytning till Sverige. Dessa anknytningar har inte lett till en resurs för dem. Däremot visar resultatet att deras utbildningsnivå hade en viss betydelse för deras karriärvägar. Vi har också observerat att Arbetsförmedlingen har haft betydelse för vissa av informanternas etablering på arbetsmarknaden. Dessutom har vi observerat att våra informanter använder sig av nätverk på olika sätt och i olika utsträckning för att navigera i den svenska samhället, och för att få arbete.
Förord
Vi är tacksamma över att vi har fått vara med i projektet MILNET (Migrant´s Labour Networks). Vi vill hjärtlig tacka vår handledare Peter Gladoić Håkansson som har gett oss sin tid och expertis, samt våra informanter som ville delta i vår undersökning. Dessutom vill vi tacka våra kurskamrater som har stöttat oss under processen genom hela examensarbete med kommentarer och feedback.
Uppsatsen i sin helhet har vi bearbetats tillsammans. Bénédicte står för inledningen och de teoretiska utgångspunkterna, Agata för den tidigare forskningen och metoden. Analysen och diskussion har vi hjälpts åt att skriva.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Syfte och forskningsfrågor 2
1.2 Avgränsning 3
1.3 Begreppet invandrare 3
1.4 Tillbakablick 4
1.5 Nätverk och socialt kapital 5
1.6 Relevans för studie- och yrkesvägledning 5
2. Tidigare forskning 6
2.1 Det sociala kapitalets och nätverkets betydelse för etablering på arbetsmarknaden 6 2.2 Utbildningens betydelse för etablering och symboliskt kapital 8
2.3 Sammanfattning 10
3. Teoriförankring 11
3.1 The Careership Theory 11
3.1.1 Handlingshorisont 12 3.1.2 Beslutsprocesser 12 3.1.2.1 Socialt kapital 13 3.1.2.2 Symboliskt kapital 13 3.1.2.3 Sammanfattning 14 3.1.3 Longitudinell karriärutvecklingsprocess 14 3.2 Sammanfattning 15 4. Metod 16 4.1 Metodval 16 4.2 Urval av informanter 17 4.2.1 Informanterna 17 4.3 Datainsamling 19 4.4 Analysmetod 20 4.4.1 Innehållsanalys 20
4.4.2 Social Network Analysis 20
4.5 Etiska ställningstaganden 22
5. Resultat och analys 24
5.1 Anledning till invandring 24
5.1.2 Känslomässiga skäl 26
5.1.3 Anhöriginvandring 27
5.2 Första arbeten i Sverige 28
5.3 Olika former av kapital 30
5.3.1 Modersmålet - ett symboliskt kapital 30
5.3.2 Utbildningskapital 31
5.3.3 Förkroppsligat kapital 33
5.4 Nätverk 34
5.4.1 Landsmän, släkt och vänner som förmedlare av arbeten 34
5.4.2 Att navigera i det svenska samhället 36
5.4.3 Arbetsförmedlingens personal som formella nätverk 37
5.4.4 Sökmotorer på internet 39 5.5 Sammanfattning 39 6. Diskussion 40 6.1 Resultatdiskussion 40 6.2 Metoddiskussion 43 6.3 Teoridiskussion 44 6.4 Vägledning i en globaliserad värld 44 9. Referenslista 46 10. Bilaga 50 Bilaga 1 50 Bilaga 2 51
1
1. Inledning
Invandrares etablering på arbetsmarknaden är en fråga som diskuteras flitigt i samhället. I Hammarstedt (2019, 242) står det att 20 procent av befolkningen i nuläget är födda i ett annat land, vilket är nästan en femtedel av den svenska befolkningen. I tidningen Dagens samhälle (Aldén och Hammarstedt 2017) skriver författarna om svårigheten för utrikes födda att integreras i det svenska samhället och att “de har haft det besvärligt på arbetsmarknaden”. Skillnaderna mellan utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden avgörs av olika faktorer: utbildningsnivå, bristande språkkunskaper och avsaknad av sociala nätverk (Hammarstedt 2019, 250–251). Vidare påpekas det att andelen invandrare som har ett arbete varierar beroende på när de har kommit i Sverige vilket innebär att det ekonomiska läget på arbetsmarknaden är självklart avgörande.
Utifrån Hammarstedt (2019, 252) ser det ut som om deltagandet i SFI undervisningen förbättrar möjligheterna över tid till att få ett arbete och att bättre språkkunskaper kan kopplas till en bättre etablering på arbetsmarknaden. Speciellt bland utrikes födda från utomeuropeiska länder är utbildningsnivån låg. Det är också bland dem arbetslösheten är högst. Låg utbildningsnivå försvårar etableringen på arbetsmarknaden. En annan faktor som kan försvåra etableringen är utbildningens värde och överförbarhet. I Behtouis undersökning (2007, 398) kommer det fram att inrikes födda har bättre möjligheter att få ett välbetalt arbete än invandrare med samma sociala kapital och samma humankapital. Detta kan visa att invandrares utbildning och arbetslivserfarenhet värderas lägre, men det kan även finnas andra faktorer som kan förklara varför invandrare har sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, till exempel att invandrare har svagare socialt kapital.
I Håkansson och Tovatt (2017, 82) står det att rekryteringsprocessen fokuserar idag mer på det sociala kapitalet än på den formella utbildningen individen har. Sociala kompetenser och resurser är viktiga för etableringen på arbetsmarknaden. Socialt kapital är relationer som innebär en tillgång för innehavaren. I Behtoui (2007, 384) påpekas komplexiteten i interaktionen av socialt kapital, humankapital och nätverk. Behtoui menar att formell
2
utbildning och arbetslivserfarenhet har varit överskattade eftersom individer med bättre socialt kapital får bättre arbete. Samtidigt har individer med bättre humankapital också bättre socialt kapital. Nätverk och humankapital går alltså hand i hand och är beroende av varandra. Utrikes födda individer har således sämre sociala nätverk eftersom de kommer till Sverige med en avsaknad av socialt kapital.
Utifrån artiklarna från Håkansson och Tovatt (2017) eller Hammarstedt (2019) som nämndes ovan har nätverk en avgörande roll för tillträdet på arbetsmarknaden när det förvandlas till socialt kapital. Nätverk förklaras i Crossley (2015, 3) som sociala strukturer i vilka relationer mellan olika individer verkar. I vår undersökning kommer vi att fokusera på naturen av dessa relationer, om de är formella eller informella samt vilken funktion nätverken har vilket de tidigare undersökningarna inte har gjort.
Olika grupper invandrare är olika framgångsrika för att etablera sig på arbetsmarknaden. I Ekberg (2012) och Hammarstedt (2019) nämns skillnaderna mellan invandrare från Europa och utom Europa på arbetsmarknaden utan att undersöka djupare specifika grupper, och i Hällsten, Edling & Rydgren (2017) påpekar de skillnader mellan olika etniska gruppers förmåga att ta sig på arbetsmarknaden. Därför kommer vi i vår undersökning att fokusera på två specifika grupper.
1.1 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med examensarbetet är att undersöka polska och fransktalande invandrare på den svenska arbetsmarknaden och hur de använder sina resurser (alltså sitt kapital) och sitt nätverk för att etablera sig på arbetsmarknaden.
Vi vill undersöka betydelsen av olika typer av nätverk för våra intervjupersoner och hur deras integration och etablering i det nya landet såg ut med tanke på deras arbetssituation. Vi menar att fokusera på två specifika invandrargrupper bidrar till ny kunskap om vilka faktorer som styr mekanismerna bakom etablering av våra undersökta invandrargrupper.
För att svara på syftet med vårt examensarbete lyder frågeställningen så här:
● Hur har nätverk påverkat fransktalande och polska invandrares karriärvägar, och möjligheten att skapa en karriär?
3
● Hur har deras utbildningsnivå från hemlandet påverkat deras möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden?
● Hur har orsakerna till invandring påverkat deras etableringen på arbetsmarknaden?
1.2 Avgränsning
I vårt examensarbete begränsar vi oss till invandrare från Polen och fransktalande länder eftersom vi har polska och franska som modersmål. Att kunna intervjua våra informanter på vårt modersmål kan bidra till en djupare förståelse av deras situation. Vi avgränsar också vår undersökning till informanter som var i vuxen ålder vid invandring eftersom vi är intresserade av hur individer från andra länder etablerar sig på arbetsmarknaden när de inte har vuxit upp i Sverige. Vårt fokus kommer att ligga på individer som har gått hela sin skolgång i hemlandet.
Denna avgränsning kan förhoppningsvis bidra till något nytt eller en djupare kunskap. Det kan vara av värde att båda studera individer som har haft lätt att etablera sig på arbetsmarknaden som att studera individer som har mött svårigheter. Att vara invandrare på arbetsmarknaden innebär i vilket fall en förlust av socialt kapital (Behtoui 2007, 1).
1.3 Begreppet invandrare
Begreppet invandrare används i många olika sammanhang och har olika betydelser för olika individer. Därför är det bra att definiera begreppet för att undvika otydlighet och missförstånd. Invandrare är personer som själva har invandrat till ett annat land för att bosätta sig där under en längre tid eller permanent i det landet (Ds 2000, 31). Men invandrare är långt ifrån en homogen grupp (Ds 2000, 30). Ds lyfter att det enda invandrare har gemensamt som grupp är att de har flyttat till Sverige således är det vanskligt att generalisera begreppet invandrare till en enhetlig kategori. Individer som har invandrat kan ha olika språk, religion, kultur, kön, nationalitet, etniskt ursprung, social klass med mera.
4
1.4 Tillbakablick
Ur ett historiskt perspektiv har individer i Sverige invandrat sedan 1940 ungefär och det har förekommit olika invandringsfaser. Innan dess har utvandringen från Sverige varit större än invandringen. Från 1940 till 1950 har invandringen bestått av flyktinginvandring från Östeuropa (Hammarstedt 2019, 243). Från 1940-talet till ungefär mitten av 1970-talet har individer invandrat till Sverige för att arbeta, så kallad arbetskraftsinvandring. Under denna period expanderade den svenska ekonomin vilket gjorde att efterfrågan av arbetskraften var större än tillgången. Arbetskraftsinvandringen kom under den perioden främst från nordiska länder, Österrike, Italien, Grekland och Jugoslavien (Hammarstedt 2019, 243). 1970-talet markerar en brytpunkt i invandringen gällande både orsakerna bakom invandringen samt ursprungsländerna varifrån invandrarna kommer (Essén 2002, 5). Invandringsfasen kännetecknas av flyktinginvandring och anhöriginvandring från utomeuropeiska länder. Flyktinginvandring har skett i olika vågor efter att krig eller krishändelser har brutit ut i olika delar av världen som till exempel i Syrien under åren 2015, 2016.
Mindre känd och omtalad än flyktinginvandring är invandring som sker som en konsekvens av globaliseringen. I Ekonomifakta (2007) står det att människors rörlighet har globaliserats och att antalet invandrare har ökat stadigt sedan 70-talet. Bildandet av Europeiska unionen har lett till en större rörlighet och flexibilitet för individerna mellan europeiska länderna. 90-talet utgör en vändpunkt i EU:s historia då individer kan åka över gränserna utan pass tack vare Schengenavtalet (Europeiska Unionen 2020). Olika historiska händelser som till exempel Sveriges inträde i Europeiska unionen 1995, Berlinmurens fall 1989 och Bolognaprocessen (studenter kan bland annat studera utomlands tack vare EU stipendier) har öppnat för en större frihet för de europeiska medborgarna (Europeiska unionen 2020). Med den friheten har en utvidgning av de europeiska medborgarnas handlingshorisont skett.
5
1.5 Nätverk och socialt kapital
I vår undersökning har vi valt att använda oss av Bourdieus definition av socialt kapital, eftersom detta begrepp redan ingår i teorin om Careership som vi valt att utgå från i detta arbete. Socialt kapital beskrivs enligt Bourdieu (1986, 21) som olika former av vänskapsband, familj, släktingar, bekantskaper med mera och vilka tillgångar individen får av dessa band.
Nätverk å andra sidan beskrivs som sociala strukturer. I de strukturerna pågår olika relationer som individen har med andra medlemmar i sitt nätverk. Nätverk som individen har behöver ha något värde i sig. Hällsten, Edling och Rydgren (2017, 246) illustrerar detta då de hittar i sin undersökning att ungdomar som har arbetslösa kompisar löper större risk att själva bli arbetslösa eller fortsatt vara arbetslösa. Kvaliteten av nätverket, det vill säga när kontakter blir tillgångar, spelar roll för individens etablering på arbetsmarknaden.
1.6 Relevans för studie- och yrkesvägledning
Invandrare behöver stödjas i sitt karriärval när de har kommit i det nya landet. För denna grupp handlar det om hur de ska rustas upp med hänsyn till språk, utbildning och arbetserfarenhet för att etablera sig på arbetsmarknaden och utveckla en karriär i Sverige. Vägledningens roll för individer som vill etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är således central. Lovén (2015, 340) påpekar att studie- och yrkesvägledarens roll har breddats sedan 2000-talet och med det har också arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledaren också breddats utanför utbildningsväsendet.
Studien har relevans för arbetet som studie- och yrkesvägledare då studie- och yrkesvägledarens yrkesroll är att vägleda individer mot utbildning eller arbete genom att rusta individen inför framtida utmaningar med vägledande insatser i skolan och senare i arbetslivet (Lovén 2015, 30). Studie- och yrkesvägledning blir som en röd tråd genom individens karriärutveckling. Studie- och yrkesvägledning är väl etablerad inom utbildningsväsendet men är också väl representerad inom andra organisationer som arbetsförmedling och dess kompletterande aktörer (Lovén 2015, 339).
6
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenterar vi tidigare forskning gällande problematiken av etablering av invandrare på den svenska arbetsmarknaden, samt betydelsen av olika former av kapital och nätverk för deras etablering på arbetsmarknaden.
2.1 Det sociala kapitalets och nätverkets betydelse för
etablering på arbetsmarknaden
En svensk undersökning från Stockholm universitet gjord av sociologen och forskaren Anton Andersson (2021) belyser betydelsen av socialt kapital för ungas etablering på arbetsmarknaden. Andersson (2021, 4-5) redovisar resultat av enkätsvar bland unga i åldern 19-22 år, där rollen och betydelsen av socialt kapital för etablering på arbetsmarknaden undersöktes. De flesta i den undersökta gruppen har avslutat gymnasiet och ska söka sitt första arbete. För att mäta socialt kapital bland undersökningspersoner ställdes frågan om i hur många olika yrkesområden känner man någon, eller hur stort det sociala nätverket är hos en person. Det som menas med sociala nätverk är bland annat vänner, bekanta och släktingar, men i studien har vänskapskrets och bekanta större betydelse. Vidare nämns det att resultaten pekar på att kontaktnätverk används inte bara för att hitta ett arbete, utan också för att nå arbetsgivaren direkt via bekanta eller vänner. Det kan handla om en tjänst som inte var annonserad, och som förmedlades via kontakter, då personer som söker tjänsten inte har en direkt koppling till arbetsgivaren. Detta i sin tur kan leda till att man kan få mer information om vilka verksamheter som söker personal, vilka personer som saknar sociala nätverk inte har åtkomst åt. Resultatet av studien visar dessutom att personer med högt socialt kapital är mer välvilliga att använda sig av sitt sociala nätverk för att få informationer om nya tjänster och arbete, och mindre villiga att använda offentliga söktjänsten såsom Platsbanken på Arbetsförmedlingen. Andersson (2021, 7-8) menar att personer med mindre resursrika och
7
svagare sociala nätverk måste använda sig av de jobbsökartjänster som är tillgängliga, samt att det kan ta längre tid för de individer att etablera sig på arbetsmarknaden.
Behtoui (2008) skriver om vilka metoder inrikes födda och utrikes födda personer använder sig av vid arbetssökning mellan år 1990–1999 i Sverige. I studien undersöktes i vilken utsträckning infödda individer respektive invandrare använde sig av sina sociala nätverk för att hitta ett arbete. Avsaknad av tillgång till sociala nätverk med viktiga resurser som underlättar arbetssökningens process ligger till grund för sämre arbetsmarknadsposition för invandrare (Behtoui 2008, 412).
Studiens resultat pekar på att invandrare har mindre chanser att hitta arbete genom informella metoder, jämfört med infödda. Dessutom visade det sig att arbeten som har hittats genom informella metoder är mindre betalda för invandrare än för infödda. Detta förklaras på det sättet att invandrare har mindre värdefulla sociala nätverk, det vill säga att personer i deras nätverk har oftast inte höga positioner på arbetsmarknaden. Behtoui (2008, 424–426) menar vidare att invandrare har en visst socialt kapitalunderskott vilket i sin tur begränsar deras förmåga till att få tillgång till betydande och nyttiga sociala resurser.
En annan studie som genomfördes av Behtoui och Neergaard (2012) i ett svenskt industriföretag undersökte vilken betydelse socialt nätverk har för arbetstagares lönenivå samt arbetsstatus. Enligt Behtoui och Neergaard (2012, 43) kan individens sociala nätverk ha positiva effekter både på arbetsstatus samt lönenivå, eftersom de kan agera som referenser eller stödpersoner, dessutom bidra till spridning av information om lediga tjänster innan de förmedlas via officiella kanaler. Under 2007–2008 samlades information kring företagets anställda om bland annat deras åldern, kön, utbildningsnivå samt födelseland (Behtoui och Neergaard 2012, 44). Undersökningspersoner fick beskriva vem som ingick i deras privata och professionella nätverk. Utifrån insamlat data om arbetstagarnas kontaktnätverk fick de ett tal eller ett värde angående deras “sociala kapital” baserat på deras ålder, kön, etnicitet, arbetsposition och utbildningsnivå.
Resultatet visade att invandrare har mer nytta av att ha män som är inrikes födda i sitt sociala nätverk, än att ha utrikes födda kvinnor i sitt nätverk. Detta gav en högre avkastning på socialt kapital för invandrare, eftersom de personerna hade i större utsträckning högre positioner i det industriföretaget, och högre samhälleliga status (Behtoui och Neergaard 2012, 48). Vidare gjordes en regressionsanalys på insamlade värdena för att undersöka vilken
8
effekt det sociala kapitalet har på arbetsstatus och lönenivå. Resultatet av regressionsanalysen visade att personer födda utanför Västeuropa och Nordamerika har generellt lägre socialt kapital än personer som är infödda, deras utbildningsnivå påverkar inte resultatet. Behtoui och Neergaard (2012, 50) hävdar att detta ligger till grund för att de individerna har lägre positioner och löner inom företaget jämfört med andra grupper. De anställda som redan har höga löner och arbetsstatus har betydligt bättre kontakt med personer som också har ett högre socialt kapital, jämfört med personer med ett lägre socialt kapital, och detta förklaras som att dessa individer har större chanser att förstärka sin position på arbetsmarknaden ytterligare (Behtoui och Neergaard 2012, 42–43). Dessutom hävdar författarna att både maktstrukturer och sociala hierarkier har tendens att förstärkas på arbetsmarknaden.
2.2 Utbildningens betydelse för etablering och symboliskt
kapital
En av faktorer som kan påverka individens etablering på arbetsmarknaden både positivt och negativt är utbildningsnivå från hemlandet. Beroende på vilken typ av utbildning kan det vara en fördel eller en nackdel att ha en högre utbildning från hemlandet. En investering i utbildningskapital (examina) som faller under symboliskt kapital enligt Bourdieus kapitalteori kan visa sig vara ett hinder för invandrare i det nya landet.
Ekberg & Rooth (2005) skriver om hur invandrares yrkesstatus utvecklas över tid i Sverige. Gruppen som undersöktes i studien var flyktingar som hade varit i Sverige minst fjorton år, och invandrat till Sverige åren 1987–1989. I denna artikel påpekas att individens yrkesstatus inte alltid erkänns från början. Det talas om en U-formade tendens för invandrarnas yrkesstatus, det vill säga att direkt efter invandring till det nya landet (Sverige) går individens yrkesstatus ned, för att sedan över tiden stiga upp (Ekberg & Rooth 2005, 18). Dessutom författarna hävdar att detta fenomen är särskild synligt hos välutbildade invandrare. Detta kan i sin tur bero på att individer som befinner sig i internationell migration tappar sin position på arbetsmarknaden vad det gäller inkomst och yrkesstatus. I artikeln förklaras att utbildningskapitalets internationella överförbarhet kan spela en viss roll i hur situationen ser
9
ut för olika individer vid invandring. Vid mindre internationell överförbarhet av utbildningskapital finns det större risk till att yrkesstatus kommer falla nedåt, i jämförelse med den yrkesstatus individen hade i sitt hemland (Ekberg & Rooth 2005, 18). Rörligheten av yrkesstatus och inkomst uppåt händer oftast när individen skaffar sig någon form av utbildning eller relevanta erfarenheter i det nya landet. Med andra ord, vid internationell migration sker det först rörlighet nedåt vad det gäller yrkesstatus och inkomst, och sedan med tiden sker det rörlighet uppåt av de två ovan nämnda faktorer, vilket ger mer positiv utfall för individen. Dessutom påpekas det att den mest utsatta gruppen för så kallade U-formade tendenser/samband är den grupp som har högst akademisk utbildning från hemlandet skriver Ekberg & Rooth (2005, 20–21). Individer som har lägre utbildningsnivå (det vill säga kort eftergymnasial utbildning eller bara gymnasial utbildning) har lättare att tillägna sig en svensk utbildning, vilket enligt författarna är viktigt för deras stigande rörligheten vad det gäller yrkesstatus och inkomst (Ekberg & Rooth 2005, 21).
Invandrares rörlighet uppåt visar sig enligt studiens resultat inte helt fullständigt. Många har svårt att återuppnå samma yrkesstatus som de hade i hemlandet trots att de har vistats i Sverige minst fjorton år. Det påpekas samtidigt att möjligtvis svår arbetsmarknadssituation i början av 1990-talet kunde vara en av faktorer som påverkade invandrarakademikers etablering på arbetsmarknaden (Ekberg & Rooth 2005, 22).
Enligt resultat av denna studie var det mest utomeuropeiska individer med akademisk utbildning som hade svårigheter på arbetsmarknaden för att uppnå samma yrkesstatus som i deras hemland. Det påpekas att orsaker till det kan vara bland annat diskriminering, och att de svenska arbetsgivarna är osäkra på överförbarheten av deras formella kompetenser vad det gäller utbildning. Det är värt att nämna att vissa av utländska akademiska meriter kan vara svårare att använda sig av på grund av till exempel annorlunda lagstiftningen som inte är det samma som i Sverige såsom juristutbildningen, där rättssystemet skiljer sig åt från land till land (Ekberg & Rooth 2005, 22). Enligt författarna behövs det vidare forskning om vilka faktorer som ligger bakom det problemet för invandrare med akademisk bakgrund för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.
10
2.3 Sammanfattning
Ovannämnda exemplar från tidigare forskning pekar på att studier om sociala nätverk handlar i stora drag om ojämlikheter mellan utrikes och inrikes födda i en informell kontext, det vill säga vilken tillgång till det sociala nätverket och dess resurser utrikes födda har jämfört med inrikes födda personer. Dessutom finns det skillnader i själva kvalitet på socialt kapital. De ojämlika förhållandena leder till olika ställning som inrikes- respektive utrikes födda har på arbetsmarknaden. Vilka personer som invandrare har i sitt nätverk och deras position på arbetsmarknaden har stor betydelse för personens etablering på arbetsmarknaden. Utbildningens betydelse för etablering på arbetsmarknaden nämns också i tidigare forskning och pekar på att den typen av utbildning individen har med sig från hemlandet samt nivå av själva utbildningen kan ge både möjligheter till yrkesmässig utveckling eller begränsa deras rörlighet på arbetsmarknaden. Tidigare forskning tyder på att akademiska meriter kan verka som ett hinder för individer i det nya landet, på grund av den bristfälliga överförbarheten av akademiska kompetenser, eller att utbildningen individen har med sig är icke användbar på den svenska arbetsmarknaden.
11
3. Teoriförankring
I detta kapitel presenterar vi de teorier som ska användas till analysen av vårt empiriska material och ska vara ett redskap för att förstå mekanismerna när invandrare etablerar sig på arbetsmarknaden. Vi använder i huvudsak, The Careership Theory av Hodkinson och Sparkes (1997; 2008). Teorin bygger delvis på Bourdieus begrepp om socialt och symboliskt kapital. Bourdieus kapitalbegrepp behandlas endast översiktligt av Hodkinson och Sparks (1997) och vi har här fokuserat mer på denna del av teorin genom att gå till ursprungskällan (Bourdieu 1986) och tolkningar av denna (Broady 1991; 1998; 2002). Kapitlet avslutas med en sammanfattning av de teorierna samt hur dessa teorier tillsammans komplettera varandra och bildar en bra grund för vår analys.
3.1 The Careership Theory
Careership-teorin utvecklades 1997 av två brittiska forskare, Hodkinson och Sparkes (1997), och uppdaterades 2008 av Hodkinson (2008). Teorin är en sociologisk teori om karriärbesluten en individ gör i sitt yrkesliv. Forskarna försöker överbrygga för de brister som de redan existerande karriärteorierna har och försöker skapa en modell som är interaktiv och som ger en helhetsbild av individens karriärutveckling. Med interaktiv menas att den sociologisk baserade teorin förenar ett aktörs- och strukturperspektiv. Bourdieu är en sociolog som har betydelse för teorin då författarna använder sig av hans begrepp. Careership teori utgörs av tre överlappande dimensioner (Hodkinson & Sparkes 1997, 29).
● Handlingshorisonten - Den första dimensionen handlar om de pragmatiska och rationella val en individ gör utifrån sin position och sina sociala dispositioner. En individ gör val utifrån det som hen ser som möjligt.
12
● Beslutsprocesser - Den andra dimensionen handlar om interaktionen individen har med de andra i ett socialt rum. Beslutsprocesser påverkas också av slumpen.
● Longitudinell karriärutvecklingsprocess - Den tredje dimensionen är brytpunkter och rutiner i en individs karriär. Hur en individ väljer formas av föregående karriärval. De beslut en individ tar ingår i en process och ska inte betraktas som enstaka händelser.
3.1.1 Handlingshorisont
Handlingshorisont är ett centralt begrepp i Careership teori. Hodkinson (2008, 4) skriver: “The central idea in careership theory is that career decision-making and progression take place in the interactions between the person and the fields they inhabit.” Med det menar han att en individ tar beslut och agerar i den omgivning hen ser. Ingen individ ser alla möjliga alternativ men om individen är medveten om detta kan hen påverka sin handlingshorisont. En individ tar beslut som är möjliga att ta för honom eller henne. Handlingshorisonten genereras utifrån individens dispositioner, dessa dispositioner utgör människan habitus. Begreppet disposition och habitus kommer från Bourdieu. Dispositionerna är förkroppsligade hos en människa vilka uttrycker sig i form av vanor och sätt att tänka. I Hodkinson och Sparkes (1997, 34) skriver de att habitus påverkar inte bara vilka beslut en individ tar utan även hur hen väljer. Det är hur en människa tänker och handlar i sociala sammanhang (Broady 1998, 3). Tack vare dessa dispositioner orienterar individen sig i samhället. Broady förklarar vidare att människans habitus formas av sina erfarenheter och att habitus styr hur människan agerar och tänker. Habitus hos människan grundläggs tidigt genom vanor som införlivas i familjen och i skolan vilket förvandlas sedan som ett handlingsmönster (ibid.). Habitus är ett förkroppsligat kapital.
3.1.2 Beslutsprocesser
Den andra dimensionen, beslutsprocesser innebär enligt Hodkinson (2008, 5) en interaktion mellan individer inom ett fält eller socialt rum. Socialt rum är ett annat begrepp taget ur Bourdieus verk. I Broady (1998, 14) står det att det sociala rummet är ett sätt att beteckna det konstruerade systemet av relationer mellan sociala grupper. Ett fält kan vara en
13
arbetsplats, en utbildning, relationer inom idrott eller fackförening. På fältet interagerar olika krafter. Inom fältet är de andras agerande avgörande för hur en individ agerar själv. Individer har på fältet olika kapital. Begreppet kapital kommer från Bourdieu och kan beskrivas som de materiella och icke-materiella tillgångar en individ har (Broady 1998, 3). Det finns olika slags kapital, kulturellt, socialt, ekonomiskt samt utbildningskapital. Kapitalet ger individen på fältet olika möjligheter i beslutsprocesser. Kapital kan utvecklas eller förändras över tid. 3.1.2.1 Socialt kapital
I Bourdieu (1986, 21) förklarar författaren socialt kapital som individens resurser i form av släktrelationer, bekantskap, personkontakter, nätverk, tillträde till grupper som ger ett erkännande i samhället och status. Socialt kapital är förbindelser mellan individer, dessa förbindelser har olika natur, det kan vara släkt emellan, mellan bekant, vänner eller kollegor. Det sociala kapitalet är oupplösligt förankrat i de sociala band som förenar individerna i en grupp (Broady 1998, 15).
Storleken på socialt kapital beror på individens tillgång till sociala resurser i form av nätverk samt de andra individernas tillgång till kapital i nätverket (Bourdieu 1986, 21). Det innebär att ens sociala kapital är beroende av andras sociala kapital inom samma nätverk. Broady (2002, 56) förklarar det som att individerna i en grupp har olika positioner, de ackumulerar kulturellt, ekonomiskt och annat kapital och knyter kontakter. Summan av detta blir de tillgångar, det sociala kapitalet, som gruppens alla medlemmar kan dra fördel av. Socialt kapital har ett värde i sig, vilket blir en valuta på arbetsmarknaden i form av ekonomiska eller materiella tillgångar.
3.1.2.2 Symboliskt kapital
En annan dimension i Bourdieus teori som är viktig för vår undersökning är att kapital kan vara symboliskt. Det symboliska kapitalet är en icke materiell tillgång och innebär att kapitalet kan ha betydelse på ett fält men inte på ett annat fält. I Broady (1991, 123) står det om Bourdieus begrepp att symboliskt kapital används “för att fånga in det som erkännes, som tillerkännes värde, som åtnjuter förtroende.” Enligt Bourdieu kan det symboliska kapitalet existera under förutsättning att det finns en marknad för denna tillgång, det vill säga att det finns andra individer som tillerkänner värde till just denna tillgång (ibid.).
14
Inom Bourdieus kapitalteori utgör utbildning och språk ett symboliskt kapital. Utbildningskapital och språkligt kapital är olika arter av symboliskt kapital där utbildning, diploma, titel, att behärska språk med mera har ett symboliskt värde som är erkänd av vissa. Värdet är ingenting som vilar på själva individen utan på den social gruppen trosföreställningar där individen rör sig. Intressant för vår undersökning är att socialt kapital också kan ha ett symboliskt värde inom ett fält.
3.1.2.3 Sammanfattning
En utveckling av dimensionen beslutprocesser i Careership kan vara intressant och ge ytterligare verktyg i att förstå individens karriärutveckling. Hodkinson och Sparkes (1997, 37) skriver att karriärbeslut ska betraktas som ett resultat av interaktionerna mellan individer på ett fält. Dessa interaktioner påverkas i sin tur av vad individerna har med sig i sin ryggsäck, alltså deras kapital. Med Bourdieus begrepp om socialt kapital samt den symboliska dimensionen som den har på ett fält kan ge en djupare förståelse i hur interaktionerna samverkar.
3.1.3 Longitudinell karriärutvecklingsprocess
Den tredje dimensionen, som är longitudinell karriärutvecklingsprocess kom i den uppdaterade versionen av The Careership Theory 2008. Hodkinson menar att beslutsfattande i karriären är en del av en process som sker över en livstid. Karriärutvecklingsprocessen utgörs av brytpunkter och rutiner. Perioder av rutiner och brytpunkter avlöser varandra och är oskiljaktiga från varandra.
Brytpunkter kan vara strukturella, självinitierade eller påtvingade (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). En strukturell brytpunkt bestäms av yttre faktorer eller samhällets strukturer som till exempel övergången från arbetsliv till pension eller övergången från gymnasieskola till arbetsliv eller universitet. En brytpunkt som är självinitierad är när individen tar beslut som en konsekvens av yttre faktorer vilka har påverkat hens liv. En påtvingad brytpunkt är när yttre händelser eller andras handlingar har tvingat en individ att fatta ett beslut (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). Rutinerna kan vara bekräftande, motsägelsefulla, socialiserande, dislocating eller utvecklande (Hodkinson och Sparkes 1997, 40).
15
Karriär är en komplex process som påverkas av både deterministiska faktorer som individens positioner, dispositioner och oförutsägbara faktorer som interaktioner mellan individer inom ett fält och som individens eget agerande. Ur ett aktörsperspektiv är människan en individ som tänker och lär sig både formellt och informellt. Det informella lärandet som förkroppsligas, är omöjligt att förutsäga, och påverkar individens karriärbeslut. Hodkinson (2008, 9) påpekar också att slumpen har betydelse i individens karriärutveckling. Slumpen utlöses av fältet där individen befinner sig i.
3.2 Sammanfattning
I teoridelen är dimensionen beslutsprocesser av Careership teorin fördjupad med Bourdieus begrepp om socialt kapital och det perspektivet att kapital kan vara symboliskt. Bourdieus begrepp kompletterar teorin och ger en bra grund för just vår undersökning och ger bättre verktyg för analysen av intervjuerna. Vi ska undersöka hur informanternas tillgång till socialt och symboliskt kapital har påverkat deras etablering på arbetsmarknad. Enbart kapitalteorin räcker inte för att förklara vad har påverkat informanterna i deras etablering. Från Careership teori är brytpunkt och beslutsprocess, begrepp som kommer att vara användbara. När och hur en individ tar ett beslut i sin karriärutveckling spelar roll för framtida utfall.
16
4. Metod
I metoddelen presenterar vi hur vi har valt metoden, informanterna samt gör en presentation av dem. Vidare går vi in på hur vi har gått tillväga för att samla och analysera vår empiri. Sist har vi gått igenom etiska ställningstaganden.
4.1 Metodval
Vårt val av metod är den kvalitativa metoden vilken vi tänker är lämplig för syftet med vår undersökning. Larsen (2018, 31–33) skriver att kvalitativt metodval är lämpligt när målet med undersökning är att skapa förståelse kring det som undersöks. Kvalitativt metodval ansågs mest lämpligt för vårt examensarbete i form av intervjuer, eftersom vårt fokus ligger i att få förståelse kring informanternas erfarenheter och upplevelser av invandring i Sverige samt etablering på arbetsmarknaden.
Dessutom har vi tänkt på antalet informanter som kan vara lämpligt att ha för den här typen av studie. Vi valde att avgränsa vår undersökning till åtta informanter baserat på de riktlinjer från Kvale och Brinkmann (2014, 156) som hävdar att en stor andel av informanter kan leda till svårighet i djupare tolkningar.
Deduktion är det angreppssätt vi har valt. Andreasson och Johansson (2020, 22) skriver om olika sätt att dra slutsatser. Författarna nämner deduktion som en av flera angreppssätt, vilket förklaras som en ansats där forskaren utgår från bestämda teoretiska utgångspunkter. I vårt examensarbete utgår vi från The Careership Theory fördjupad med kapitalteorin från Bourdieus och Broadys tolkningar av den.
17
4.2 Urval av informanter
Vid användning av kvalitativa metoder är det lämpligt att använda ett icke-sannolikhetsurval till att bestämma vem som ska delta i undersökning, då deltagarna inte är slumpmässigt utvalda (Larsen 2018, 124–126). Vi tänker använda en blandning av ett godtyckligt urval eftersom vi vill avgränsa urvalet av informanter till vuxna som var mellan 20 och 40 år vid invandring till Sverige med minst gymnasial utbildningsnivå och snöbollsmetoden då vi kommer att ta hjälp av vårt nätverk för att komma i kontakt med informanter. Snöbollsmetoden baserar på att forskaren tar kontakt med sitt eget nätverk för att få tips om andra personer som kan passa in för undersöknings syfte hävdar Larsen (2018, 125). Vi har använd sociala media som primära plattform för att hitta informanter, vilket var mer eller färre personer som vi känner eller ej.
Det finns både för och nackdelar med snöbollsmetoden. En tydlig nackdel som vi ser med den metoden är att personer som befinner sig utanför vårt vanliga nätverk kan känna sig “tvingade” eller förpliktade att delta eftersom de känner personer i vårt nätverk. Lindberg (2012, 50) belyser problematiken med snöbollsmetoden och refererar till Dahmström (2011, 269) som skriver att det kan bli svårt för forskaren att kontrollera som valts ut genom den metoden, eftersom de valda personerna behöver inte nödvändigtvis motsvara förväntningar för undersökt områden, eller gynna syftet med undersökning (Lindberg 2012, 50–51). Ren praktiskt upplevde vi att informanter som vi har nått genom snöbollsmetoden var mer eller mindre relevanta för vårt undersökningssyfte. Informanter som rekommenderats av personer i vårt nätverk hade inte alla karakteristika som vi letade efter, eller som vi förväntade oss att de skulle ha. Eftersom vi ville undersöka personer som hade använt sig av nätverk för att etablera sig på arbetsmarknaden behövde vi sålla bort de individer som hade inte upplevt stora svårigheter på den fronten eller hade inte använt sig av nätverket för att skaffa ett jobb.
4.2.1 Informanterna
I tabellen nedan gör vi en presentation av informanterna utifrån deras kön, ålder vid invandring, varför de har flyttat till Sverige, vilken utbildningsbakgrund de har samt hur deras arbetssituation ser ut idag. Alla namn är fingerade.
18 Informant födelselan d Ålder vid invandri ng Invandrings år Utbildnings- bakgrund Nuvarande Utbildning Nuvarand e arbetssitu ation Orsak till invandrin g
Gabrielle Belgien 25 år 2003 juristexamen (5 årig utbildning) Samma utbildning som när hon kom jurist träffade en svensk man Dorota Central Polen 23 år 1993 gymnasieexam en, humanistiska programmet påbörjade studier inom sociologi (ej avslutat) Arbetssök ande träffade en svensk man Monika Södra Polen 31 år 1984 magisterexame n i tekniska ämnen (5 årig utbildning) samma, pedagog och gymnasielära re i tekniska ämnen pensionär/ arbetar efter pension politiska skäl
Beata Polen 23 år 1981 arbetarskyddsi nspektör (2 årig eftergymnasial utbildning) 1 årig utbildning som tolk arbetar politiska skäl
Krystyna Polen 20 år 1992 gymnasieexam en, humanistiska programmet kock, barnskötare, Under utbildning som lärarassistent arbetar/stu derar hennes mor träffade en svensk man Valérie Sydöstra Frankrike 30 år 2006 gymnasieexam en, ekonomiprogra mmet sista året på förskollärarut bildningen student träffade en svensk man Noël Nordöstra Frankrike 27 år 2008 musiklärare musiker (5 årig utbildning) samma utbildning som när han kom musiklärar e missnöje mot den franska staten Lucienne Östra Frankrike 24 år 1983 saknar gymnasieexam en förskollärarut bildning, högre universitetsst udier (doktorand) universitet sadjunkt träffade en svensk man
19
4.3 Datainsamling
Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer för insamlingen av data. Som stöd till intervjuerna skapades en intervjuguide (bilaga 2) med öppna frågor och möjligheten till följdfrågor. I Larsen (2018, 139) står det att semi- eller halvstrukturerade intervjuer är vanligt förekommande för kvalitativ metod. Vidare skriver författaren att intervjuaren ska vara flexibel, med det menar hon att frågornas ordningsföljd inte måste följas och utrymme till att utveckla resonemang ska ges. Frågorna utformades så att vi skulle få svar till problemformuleringen. Intervjuerna har spelats in så vi har använt ljudfiler, så kallade primära data (Larsen 2018, 135) som har transkriberats.
Vi var också flexibla med på vilket språk intervjun skulle genomföras i en vilja att minska maktasymmetri mellan intervjuaren och informanten. Beroende på informanternas relation till svenska och det egna modersmålet kan de vara mer bekväma i ett av språken därför lät vi dem välja det språk de ville använda i intervjuerna. Bouakaz (2007, 118) skriver i sin avhandling om maktasymmetri och att han ville att relationen mellan honom och de intervjuade skulle vara så horisontell som möjligt. I Kvale och Brinkmann (2014, 51–52) står det om maktasymmetri i kvalitativa forskningsintervjuer. En intervju är ingen vanlig dialog mellan två individer. De menar att intervjuaren är i en maktposition eftersom hen bestämmer ämnet, frågorna samt börjar och avslutar samtalet. Bouakaz (2007, 118) lyfter också i sin avhandling komplexiteten med interkulturella intervjuer. Komplexiteten för forskaren ligger till exempel i att bestämma vem som ska besluta om intervjun sker på svenska eller modersmålet och att om intervjun utförs på modersmålet kan information gå förlorat vid transkribering.
20
4.4 Analysmetod
4.4.1 Innehållsanalys
Analysmetoden som har används till det empiriska materialet är innehållsanalys. Larsen (2018, 160) menar att det är ett vanligt sätt att analysera inom kvalitativ metod. Analysen går ut på att information från intervjuer samlas, texterna kodas och kategoriseras. När kodningen och kategoriseringen av texterna är gjorda är det lättare att hitta mönster och tolka det empiriska materialet (Larsen 2018, 160-161). Denna fas i arbetet är också viktig för att sålla bort onödig information från våra intervjuer. Målet med kategorisering och tematisering av insamlat data är att fånga upp det som är viktigast för den utvalda problemformuleringen menar Larsen (2018, 163). Dessutom innebär klassificering tolkningar, vilka forskare gör utifrån det de anser vara betydelsefullt för undersökningens forskningsfrågor. För att koda resultatet används en meningskoncentrering, vilket Brinkmann och Kvale (2014, 245–246) beskriver som ett verktyg för att skapa en överblick genom teman. Enligt Larsen (2018, 164) kategorisering och kodning av data är första fasen i analysen, att hitta mönster, tendenser eller samband är den andra och slutliga fasen. Hur forskaren går tillväga för att hitta samband eller mönster beror helt enkelt på sådana faktorer såsom typen av valda metoden, data och kunskaper som forskaren besitter själv för att kunna hitta mönster i datainsamling.
4.4.2 Social Network Analysis
En annan metod som är ett komplement till innehållsanalysen och relevant för vår analys är Social Network Analysis, eftersom sociala nätverk kan påverka individens socialt kapital och därmed möjligheter till etablering på arbetsmarknaden.
Enligt Crossley (2015, 3) är ett socialt nätverk ett faktum som inte går att undvika i det sociala livet människor lever i. Ett nätverk är en sorts struktur där olika sociala enheter är kopplade till varandra genom relationer och tillsammans bildar dessa ett nät. Den sociala enheten eller aktörer kan bestå av vem som helst, studenter på universitet, specifika länder eller medlemmar i en grupp. Enheterna utbyter resurser genom interaktioner mellan dem, men kan också bli beroende av varandra. Individer som ingår i de nätverken kan samarbeta eller konkurrera med varandra om resurser. Både interaktioner och typen av band gör skillnad påpekar Crossley (2015, 3-4). Specifika bandmönster kan ge grund för samarbete
21
(socialt kapital) och förtroende, detta i sin tur kan underlätta händelseförloppet både på kollektiv och på individuell nivå, vilket enligt författaren inte kan vara möjligt i bristen på de specifika konfigurationer av band. På detta sätt sprids genom band i nätverket information, kultur, resurser med mera. Nätverk som social struktur ger både möjligheter och begränsningar för alla individer som ingår i dessa strukturer menar Crossley (2015, 3).
Det finns olika sätt att analysera nätverk på enligt Crossley (2015): the Whole Network Level, Two-Mode Network och Ego-Nets (Crossley 2015, 18). Att analysera ett nätverk med ett ego-nätverksperspektiv innebär att det är kontakterna (alter) runt en specifik individ (ego) som står i fokus: “an ego-net is the network of contacts (alters) that form around a particular node (ego)” (Crossley 2015, 18). Vidare formas ett ego-nätverk av egos kontakter plus de relevanta länkarna mellan kontakterna. En kontakt kan agera som ett brohuvud mellan två nätverk (Scott 2017, 99). Ett brohuvud är en mellanhand som kan kontrollera alters i olika nätverk (ibid.). Social Network Analysis grundas i nätverksteori och tillför någonting nytt till teorin om socialt kapital, nämligen att själva relationerna mellan individerna (länkarna mellan noderna) är en tillgång (Baker-Doyle 2015, 4). Den tillgång som finns i relationerna ökar det sociala kapitalet. Med SNA hoppas vi kunna få en ökad förståelse för vilka personer, aktörer har varit viktiga för våra informanters etablering och hur informanternas relation till dessa personer har påverkat deras sociala kapital. I figur 1 nedan presenteras ett exempel på hur en “Ego-Net” kan se ut.
22
4.5 Etiska ställningstaganden
Vi har följt Vetenskapsrådets God forskningssed (2017) fyra huvudkrav gällande informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera de som deltar i en undersökning, i vårt fall våra intervjupersoner, av forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskravet är deltagarens rätt att själv bestämma över sin medverkan i undersökningen. Konfidentialitetskravet säkerställer att uppgifterna som samlas i undersökningen om intervjupersonerna ska vara konfidentiella och sparas på ett sådant sätt att inga andra obehöriga kan komma åt dessa uppgifter. Till sist nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas i forskningsändamål.
För att säkerställa oss att vår undersökning skulle vara förenligt med Vetenskapsrådets riktlinjer samt att vi skulle se till att skydda våra intervjupersoners integritet skickade vi ett brev (se bilaga 1) till dem med information om syftet med examensarbetet och villkoren med deltagandet. Intervjupersonerna informerades om att det var frivilligt att svara på frågor. De informerades också om möjligheten att ta tillbaka deras medverkan i undersökningen. De fick veta i brevet att vi skulle använda fingerade namn i vårt examensarbete för att garantera deras anonymitet.
23
Utöver dessa forskningsprinciper har vi funderat över studiens generaliserbarhet då vi inte syftar till att generalisera våra slutsatser för alla invandrare från fransktalande länder och Polen (Kvale & Brinkman 2014, 310–311). Analys och resultat ska belysas utifrån våra informanters perspektiv eftersom syftet är att uppnå en djupare förståelse av informanternas upplevelser och erfarenheter.
24
5. Resultat och analys
I följande kapitel redovisar vi resultatet av våra intervjuer i olika teman och analyserar det empiriska materialet utifrån Careership teorin utökad med begrepp som utbildningskapital, symboliskt och socialt kapital från Bourdieus teori. Kapitlet är indelat i rubrikerna utifrån våra teman: invandring till Sverige, första arbeten i Sverige, olika former av kapital, formella och informella kanaler och nätverk. I rubriken nätverk används Social Network Analysis med ett egonätverksperspektiv för att redogöra hur olika länkar mellan ego och alter har varit en tillgång för våra informanter och hur de har använt dem. Sist sammanfattar vi studiens resultat och analys.
5.1 Anledning till invandring
5.1.1 Politiska skäl
Två polska informanter Monika och Beata invandrade till Sverige under 80-talet på grund av politiska skäl. Det var slumpen som avgjorde att det blev Sverige av alla länder. Båda två uppgav att de skulle ta sig till sina släktingar i Västeuropa, eller ta sig vidare till Nya Zeeland som det var i Monikas fall. Det var hennes man som hade sin släkt där. Beata skulle ta sig till ett västeuropeiskt land till sin morbror, men på grund av tragiska händelser blev planer ändrade. Under den tiden var det svårt att ta sig ifrån landet utan något särskild anledning. Monika tillägger:
Varje gång man reste skulle man ansöka om pass. Många fick avslag på tillstånd att resa och pass, och resa till Västtyskland var avställt. Då frågade jag var går nästa resa och då var det Sverige. Vi fick pass och tillstånd att resa till Sverige, och då kom vi hit. Vi tänkte att vi tar oss från Sverige till Nya Zeeland efter ett tag. Min man hade släktingar där. Det var omöjligt på den tiden att flytta direkt från Polen så vi tänkte att flytta till Sverige och sen Nya Zeeland. Det var rena slumpen som avgjorde vilket land vi hade stannat i, eftersom det var så att den första land man kom in skulle man söka uppehållstillstånd, och då var det Sverige för oss.
25
Beata skulle till sin morbror, men efter hans död fick hon komma till Sverige istället dit hennes bror också hade hamnat av en olyckshändelse. Detta i sin tur möjliggjorde Beatas flytt från Polen till Sverige. Påtvingade brytpunkter såsom när yttre händelser eller andras handlingar har tvingat en individ att fatta ett beslut (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). Vissa brytpunkter kan planeras och förutses. Andra kan inte förutsägas, och vissa bara kännas igen i efterhand. Sådana oförutsägbara yttre omständigheter tvingade Monika och Beata att lämna sitt hemland på grund av rådande situationen. De polska informanter som invandrade till Sverige av politiska skäl uppgav att de inte hade stora problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Efter ankomsten fick de bra stöd av det sociala systemet i Sverige och kunde etablera sig snabbare. Under den tiden var det ett annat Sverige instämmer de alla informanterna. Ett “nätverk” med formella och informella kontakter hade inte så stor betydelse som det har idag. Människor litade mer på statliga myndigheter enligt informanterna, och de hade små behov eller liten nytta av att ha kontaktnätverk, eftersom Arbetsförmedlingen var det formella kontaktnätverket som var mest användbart och nödvändigt. Både Beata och Monika som invandrade av politiska skäl under 80-talet instämde att det var en period i början på 90-talet då Sverige befann sig i en ekonomisk kris som påverkade deras arbetsmöjligheter på något vis.1 Dessa omständigheter hade tvingat
dem att tänka i nya banor.
Noël flyttade till Sverige 2008 med sin dåvarande flickvän av ett missnöje mot den franska staten och dåvarande regeringen, regeringen Sarkozy. Presidentvalet i Frankrike och Sarkozys tillträde till makten har lett till en påtvingad brytpunkt för Noël utifrån Careership teorin (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Detta skapade en inre konflikt för honom som var så pass stark att han inte kunde leva i Frankrike längre. Han uttryckte att “han inte kände sig hemma längre” och bestämde sig för att flytta. Om anledningen till att han valde Sverige sade han: “Jag tror på den sociala modellen i Sverige, att allt ska vara lagom passar mig ganska bra, det var det jag ville ha i mitt liv”. Vidare nämnde han de andra skandinaviska länderna som möjliga alternativ men att han hade dålig koll på dem. Det var genom uteslutning som han och flickvännen valde Sverige: Finland var för långt bort, Norge för dyrt, Danmark för litet. De kände att det fanns bättre utvecklingsmöjligheter i Sverige. En
26
annan faktor som påverkade beslutet var att Noëls fickvän kunde vara Erasmus-student i Sverige.
Alla informanternas beslut om flytten till Sverige har påverkats av slumpen och påtvingade brytpunkter. Beata kunde komma hit tack vare att hennes bror hamnade i Sverige utav slumpen, detta var tillgången för Beata att komma till Sverige. De chanser som hon tog har i sin tur breddat hennes handlingshorisont, vilket har inneburit att hon såg det som en möjlighet (Hodkinson 2008, 4). Noëls flickvän hade fått möjlighet att studera i Sverige och båda två bestämde sig att flytta hit. Monikas val av landet har också påverkats av slumpen, vilket Hodkinson (2008, 10) förklaras som att slumpen är en viktig faktor i människors karriär och liv. Hodkinson (ibid.) skriver också att hur lyckosamt det blir för karriären beror på individens position på det sociala fältet. Enligt honom försöker Careership visa samspel mellan individens karriäragerande, frågor om social struktur och slump.
För dessa informanter har brytpunkten med flytten till Sverige inneburit att de har fått börja om på nytt och var som “nybörjare” på den svenska arbetsmarknaden.
5.1.2 Känslomässiga skäl
Alla fransktalande informanter förutom en flyttade till Sverige för att de hade en svensk partner. Lucienne träffade sin blivande man i södra Frankrike när hon var på semester. Valérie träffade också sin blivande man i Frankrike då de arbetade båda två i södra Frankrike. Hennes man hade då åkt till Frankrike i slutet på 90-talet från början för att lära sig franska och stannade där i nio år inom restaurangbranschen. Gabrielle har träffat sin man när hon var Erasmus-student i Sverige. Gemensamt var att alla Lucienne, Valérie och Gabrielle träffade en man från Sverige. Träffen har lett vidare till en självinitierad brytpunkt, det vill säga att faktorer, händelser på en privat plan har orsakat en förändring hos informanterna (Hodkinson & Sparkes 1997, 39).
Dorota flyttade till Sverige i början av 90-talet då hon hade träffat en svensk partner. Hennes dåvarande man åkte till Polen genom arbetet. Hon hade släktingar och vänner vid ankomsten till Sverige. Dorota nämnde:
Jag hade inte behov att flytta, Sverige har aldrig ens varit i mina tankar. Att flytta till Sverige innebar för mig att lämna något som var bra. Min man var orsaken till att jag flyttade till Sverige. Inte ”tack vare" eftersom jag hade det bra i Polen, jättebra jobb, jättebra lön, framtidsutsikter.
27
Hon lade till att “kärleken vann”, alltså att kärleken är skälet till flytten. Senare undrade hon varför hon inte föreslog att hennes pojkvän skulle flytta till Polen. Dorota sade om det:
Han var bekant med Polen, gillar Polen, kan delvis förstå polska språket och när vi träffades då hade han redan nätverk i Polen. Det var första gången när han var i Warszawa då när vi träffades.
I Dorotas fall är det också ett möte med en svensk man som ledde till en självinitierad brytpunkt. Som hos de 3 fransktalande informanterna har yttre faktorer och en händelse orsakat en förändring (Hodkinson & Sparkes 1997, 39).
Karriär är en komplex process som påverkas av oförutsägbara interaktioner mellan individer inom ett fält. Hodkinson (2008, 10) skriver senare att slumpen spelar en viktig roll i en individs karriär. Detta kan vi se i våra informanters berättelse där allt började av en slump i ett möte på en semester, en arbetsplats eller ett universitet. Hodkinson (ibid.) skriver också att hur lyckosamt det blir för karriären beror på individens position på det sociala fältet. Dorota nämnde att hon lämnade någonting bra i Polen och att hennes man var orsaken till flytten och preciserar att det inte var “tack vare” honom samt att hon hade det bra i Polen. Detta kan tolkas som mindre lyckosamt eller kanske ett felval. Utifrån Hodkinson och Sparkes longitudinell karriärutvecklingsprocess kan vi observera att informanternas beslut ska betraktas i ett större sammanhang. De som flyttat till Sverige har varit unga vuxna i en livsfas då det var dags att bosätta sig med en partner. Eftersom informanterna var unga och inte hade bildat familj än var deras handlingshorisont större än de hade varit bundna till hemlandet. Handlingshorisont handlar om det individen kan se från sin position (Hodkinson 2008, 6). I deras fall var ett liv i Sverige fortfarande ett alternativt för dem inom deras handlingshorisont. Beslutet har varit en del i en longitudinell process samt tagit rum i informanternas handlingshorisont och påverkats av slumpen.
För dessa informanter har brytpunkten med flytten till Sverige också inneburit att de har fått börja om på nytt och var som “nybörjare” på den svenska arbetsmarknaden.
5.1.3 Anhöriginvandring
I Krystynas fall var det så att hennes mor hade träffat en svensk man och hela familjen flyttade hit, då var hon redan i vuxen ålder. Detta kan också ses som självinitierad brytpunkt
28
utifrån Hodkinson & Sparkes (1997, 39-40) är faktorer eller händelser på en privat plan som har orsakat en förändring hos informanterna. Krystyna säger:
Min mamma gifte sig med en svensk man, och därför kom beslutet om att hela familjen flyttar hit. Eftersom jag var nästan 20 så ville jag bo själv.
Vid ankomsten till Sverige hade familjen en del bekanta och vänner, personer som Krystynas mor hade kontakt med. Innan de flyttade till Sverige så var hennes mor många gånger på besök hos sin pojkvän och vänner, och på så sätt skaffade hon sig kontakter som var hjälpsamma efter att de hade kommit till Sverige. Krystyna följde med till Sverige med familjen trots att hon redan var i vuxen ålder. Från början ville hon bo separat och det gjorde hon nästan direkt efter ankomsten.
Krystyna är den enda av våra informanter som flyttar till Sverige som anhöriginvandring. Beslutet hon tog har som hos de andra informanter varit möjligt utifrån hennes handlingshorisont (Hodkinson 2008, 6). Eftersom hennes mamma och yngre syster skulle bosätta sig i Sverige blev Krystynas handlingshorisont utvidgad. Utifrån denna ståndpunkt kunde hon se flytten till Sverige som ett steg i sin karriärutvecklingsprocess. I sitt fall var Krystyna också i en fas i livet där hon hade gått ut skolan. Den självinitierade brytpunkten var en del av den longitudinella processen inom Krystynas handlingshorisont.
Krystyna var “nybörjare” på arbetsmarknaden både i Polen och i Sverige i och med att hon hade precis avslutet gymnasiet. Krystyna var i början av sin arbetskarriär och skulle träda in på arbetsmarknaden.
5.2 Första arbeten i Sverige
De första arbeten informanterna fick var timanställningar och lågbetalda arbeten. Monika nämnde att hon hade arbetat “privat” ett tag och efter tre år fick hon och hennes man veta av en bekant om en butik som gick i konkurs, och i 1988 tog över det, sen köpte de ut det helt. Monika säger: “Vi drev butiken cirka 10 år. Information om att det finns en butik som går i konkurs kom inte fram helt direkt, men det var lite mun till mun. Första officiella jobb-ägare till butiken “.
29
Beatas första jobb var städjobb på båtar som hon fick genom en formell kontakt på Arbetsförmedlingen. Eftersom hon utvecklades en allergisk reaktion mot kemikalier fick hon avsluta anställning. Både Dorota och Krystynas första jobb i Sverige var inom vården som vårdbiträde på ett äldreboende och i hemtjänsten. Båda två började som timvikarier och hittade arbete genom informella kontakter.
Noël kände en press av att hitta arbete när han kom till Sverige. Hans oro för ekonomin kan tolkas kommer ifrån att han inte hade någon att luta sig mot ekonomiskt samt att han inte kunde få hjälp av myndigheter. Han berättade att han inte fick någon hjälp alls från Arbetsförmedlingen. Personer han kom i kontakt med där sade: “du är europeisk medborgare, du får lotsa dig själv”. Han tittade på alla annonser på AF:s hemsida som inte krävde utbildning och användning av svenskan eftersom han inte behärskade det svenska språket. Hans första jobb var utkörning av pizzor.
Gabrielles och Luciennes första arbeten var också lågbetalda och osäkra. Gabrielle berättade att hon arbetade som barnflicka i en fransk familj när hon kom till Sverige och timvikarierade på en förskola. Lucienne, hon också, hade “extrajobb” som hon uttryckte, i början som att ge lektioner i franska på kvällen och packa bröd.
Valérie är den som hittade en fastanställning som butiksbiträde. En möjlig förklaring till varför Valérie får en bättre start på arbetsmarknaden är att hon koncentrerar sig på att lära sig svenska det första året. Hon hade andra förutsättningar jämfört med de andra. Valérie berättade: “Jag lärde mig alla nivåer i svenska tills jag kände mig bekväm för att arbeta.”
Våra informanter har varit begränsade av sin handlingshorisont när de först kom till Sverige eftersom de inte kunde språket, inte kunde använda resurser från ett nätverk eller sin utbildning (Hodkinson & Sparkes 1997, 33–36). Alla har gjort rationella, pragmatiska val utifrån sin situation alltså hur arbetsmarknaden har sett ut för just dem. Det informanter såg som möjligt var att hitta arbeten som varken krävde utbildning eller språket. Valérie tog beslutet att enbart lära sig svenska för att kunna utvidga sina handlingsmöjligheter. Vi kan tolka det som att hennes habitus kan ha påverkat beslutet att skjuta upp jobbsökandet (Hodkinson & Sparkes 1997, 34). Från intervjun vet vi att hon hade ett litet barn när hon flyttade till Sverige vilket kan ha påverkat henne omedvetet att ta ett beslut som skulle gynna familjelivet. Utifrån begreppet beslutsprocesser i Careership kan vi också dra slutsatsen att
30
beslutet har varit en konsekvens av interaktioner mellan informanter och partnern (Hodkinson & Sparkes 1997, 37).
5.3 Olika former av kapital
Vilka resurser använder informanter för att etablera sig på arbetsmarknaden? Utmärkande för de fransktalande informanterna var att de har använt modersmålet i jobbsökande. Den allra första tiden i Sverige kunde inte informanterna hitta arbete som motsvarade deras kompetenser på grund av bristande språkkunskaper. Alla lärde sig svenska när de kom till Sverige. Ingen av de polska informanter nämnde att de använde sig av modersmålet som ett verktyg i jobbsökande, men från kontexten kan det ha varit så att de gjorde det i viss utsträckning genom informella kanaler, där de tog kontakt med sina vänner, bekanta, släktingar för att få hjälp vid arbetssökning. Resurs i utbildningskapital och användning av det skiljer sig mellan våra informanter.
5.3.1 Modersmålet - ett symboliskt kapital
Ett gemensamt drag i de fransktalande informanternas berättelse var hur de har använt språket, franskan, som ett verktyg för att få ett arbete. Noël hittade i början av sin tid i Sverige ett arbete som teknisk översättare åt ett företag som hade ett samarbete med ett fransktalande land. Gabrielle arbetade som barnflicka åt en fransk familj de första månaderna hon var i Sverige och vikarierade på Franska Skolan i en storstad. Franskan var ett verktyg för henne den första tiden när kunskaperna i svenska var bristande. Lucienne utnyttjade också sitt modersmål när hon, också i början av sin tid i Sverige, undervisade franska för vuxna nybörjare. I hennes fall sökte hon inte aktivt och medvetet arbete där hon kunde använda sitt modersmål. Hon berättade hur hon fick denna möjlighet:
Det var en fransyska som var anställd där som sökte nya medarbetare hela tiden som kontaktade mig för hon hade koll på vilka fransmän som flyttade till Sverige då så hon kontaktade mig och erbjöd mig ett jobb där.
