Det är kommunen som har det yttersta ansvaret att se till att socialtjänsten inom kommu-nens område tillhandahåller enskilda det stöd och den hjälp de behöver (SoL 2:1 st. 1).
För att socialnämnden vid en anmälan som rör barn genast ska kunna göra en bedömning om barnet är i behov av omedelbart skydd i enlighet med SoL 11:1a, är det en förutsätt-ning att det finns personal på plats som kan göra bedömförutsätt-ningen. Med genast avses samma dag eller dagen efter om anmälan kommer in sent på dagen.105 Denna definition av ordet genast går dock endast att finna i förarbetena till SoL 11:1a och inte av ordalydelsen i paragrafen. Förarbetenas definition ger uppfattningen att anmälningar endast behandlas under kontorstid.
I SoL 3:6 st. 2 framgår det att socialnämnden bör tillhandahålla sociala tjänster genom exempelvis en social jour. En social jour kan ha flera uppgifter och funktioner, men en av dem är att utanför kontorstid hantera ärenden där barn far illa. Tanken är att både privat-personer och myndigheter ska kunna vända sig till jouren i dessa ärenden.106 Formule-ringen i SoL 3:6 st. 2 om social jour är oförändrad sedan 1980-års socialtjänstlag. Det finns därför anledning att gå tillbaka till förarbetena till 1980-års socialtjänstlag för att utreda vad som ligger bakom regleringen i SoL 3:6 st. 2. I betänkandet till 1980-års soci-altjänstlag betonas vikten av en social jour med motiveringen att behovet av sociala tjäns-ter är lika stor under kvällar och helger som under kontorstid.107 Vidare anges i proposit-ionen till 1980-års socialtjänstlag att en välfungerad jourverksamhet inom socialtjänsten är av betydande vikt, inte minst ur ett förebyggande perspektiv. För en välfungerande jourverksamhet krävs tillgängliga resurser, men hur dessa tillhandhålls lämnas åt kom-munerna att lösa. Behovet av social jour uppges variera beroende på kommunens storlek.
105 Prop. 2012/13:10, s. 60.
106 Fahlberg & Larsson, Socialtjänstlagarna, s. 55.
107 SOU 1977:40, s. 150.
39
I mindre kommuner kan behovet med fördel tillgodoses genom samarbete mellan flera kommuner.108
Svenska läkaresällskapet framhöll särskilt betydelsen av social jour ur barnsynpunkt och tillade att dåvarande system medförde att många akuta fall som egentligen var i behov av insatser från socialnämnden istället fick tas om hand hos barnmedicinsk och barnpsy-kiatrisk jour. Som exempel angavs det att ett beslut om omhändertagande var en förut-sättning för att en utredning och adekvat åtgärd skulle kunna genomföras när ett barn blivit fysiskt misshandlat. För att därutöver också kunna skydda ett barn från en farlig miljö angav svenska läkarsällskapet att det också måste kunna fattas ett beslut om ome-delbart omhändertagande. Även länsåklagare och polis framhöll att de ofta blir för sent inkopplade i mål rörande misshandel av barn, inte sällan på grund av mellankommande helgdagar. De menade att en socialutredning i akuta situationer skulle behöva påbörjas direkt för att inte riskera att tid och informella personkontakter påverkar vittnesmål och muntliga rapporter. I de situationer när barn av olika anledningar behöver emotionellt stöd menade svenska läkaresällskapet att det var direkt fel att placera dessa barn i en sjukhusmiljö i brist på insatser från socialtjänsten.109
Även JO bekräftar i ett ärende angående bristfällig jour i Haninge att oacceptabla situationer kan uppstå om en kommun inte kan bistå en person utanför kontorstid.110 Utifrån ovanstående kan konstateras att det onekligen finns ett behov av en social jour.
5.3.2 Ordvalet bör
Jag ställer mig frågade till ordvalet bör som formulerades i 1980-års socialtjänstlag och som fortfarande hänger kvar. Varför ordet bör istället för ska har valts kan jag inte utläsa av några förarbeten och jag har heller inte lyckats hitta någon diskussion om formule-ringen varken i lagkommentarer eller doktrin. Min enda förklaring av ordvalet är att lag-stiftaren vill betona att jouren styrs av de lokala förhållandena och att utformningen därför inte givits några närmare instruktioner. Den förklaringen är emellertid inte särskilt hållbar eftersom en sådan intention hos lagstiftaren med fördel skulle kunna tydliggöras med en annan formulering än ordet bör. Förslagsvis skulle meningen istället kunna formuleras med ordet ska, tillsammans med ett minimikrav på vad en social jour ska bistå med.
108 Prop. 1979/80:1, s. 178 f.
109 Prop. 1979/80:1, Del B, Bilaga 3, s 118 ff.
110 JO 1998/99, s. 243, särskilt s. 246.
40
efter skulle det i lagtexten kunna anges att utformningen av den sociala jouren ska göras i proportion till kommunens storlek och att mindre kommuner med fördel kan samarbeta.
5.3.3 Information om jourverksamheten
För att en social jour ska fungera ligger det i sakens natur att den som behöver hjälp eller vill göra en anmälan enkelt kan få information om hur jouren nås. I Socialstyrelsens all-männa råd anges det att socialnämnden bör ansvara för att det på de olika kommunernas hemsidor finns lättillgänglig och lättförståelig information för både myndigheter och pri-vatpersoner om hur en orosanmälan om barn upprättas, såväl under som efter kontors-tid.111
Efter en sökning på samtliga 290 kommuners hemsidor kan det konstateras att 209 kommuner tillhandahåller lättillgänglig och begriplig information om var en orosanmälan lämnas, både under och efter kontorstid. Ytterligare 66 kommuner tillhandahöll all information på hemsidan, men hänvisningen till social jour och/eller akuta anmälningar var mer eller mindre svår att hitta. På dessa hemsidor fanns det ingen information om social jour och/eller akuta anmälningar i anslutning till den övriga informationen om hur och var en orosanmälan lämnas under kontorstid. Av 290 kommuner hade 15 av dem ingen information alls om social jour på deras hemsidor.112
Till att börja med kan konstateras att det är glädjande många kommuner som har tydlig information på sina hemsidor, trots att kommunerna inte har någon rättslig skyldighet att tillhandahålla varken social jour eller någon information om eventuell jourverksamhet.
Beträffande de 66 kommuner som inte har gjort någon notering om deras jourverksamhet i anslutning till den övriga informationen om var en orosanmälans lämnas, kan det disku-teras om de ändå når upp till Socialstyrelsens allmänna råd angående lättillgänglig och lättförståelig information eftersom informationen trots allt finns på hemsidan. På flera av dessa 66 kommuners hemsidor ges möjligheten att lämna en orosanmälan via en självser-vicetjänst eller via mejl, vilken anmälaren kan använda sig av dygnet runt. Enligt samtliga kommuners kontaktuppgifter nås den sociala jouren via telefon, vilket innebär att själv-servicetjänsten eller mejl endast avläses under kontorstid. I kombination med att det inte tydligt framgår att en anmälan utanför kontorstid lämnas till en jour, är risken
111 SOSFS 2014:6, s. 3.
112 Se resultatet av sökningen i bilagan.
41
ande att anmälaren får en falsk föreställning om att denne har gjort vad den har kunnat.
Enligt min mening kan därför informationen på dessa 66 kommuners hemsidor inte beskrivas som lättillgänglig och lättförståelig.
Av de 15 kommuner som inte har någon information alls om social jour framgick end-ast av en kommuns hemsida att den inte har någon social jour och att anmälaren därför hänvisas till ordinarie öppettider nästkommande vardag.113 Beträffande övriga 14 kom-muner finns det därför fortfarande en möjlighet att de har en social jour utan att det fram-går av hemsidan. Det är anmärkningsvärt om det finns en plan för hur en anmälan ska göras efter kontorstid, men att information inte framgår av hemsidan. I den händelse en anmälan behöver göras efter kontorstid är hemsidan en av få plattformar för anmälaren att inhämta information, när det inte finns någon ordinarie personal att fråga. Trots att många kommuners sociala jour nås genom att ringa polis eller SOS Alarm kan det poängteras att det inte kan anses självklart att en person vänder sig dit med sin orosanmä-lan, om det saknas tydlig hänvisning härom. Vid en pågående misshandel eller liknande akut ärende är det kanske givet att ringa polis eller SOS Alarm, men det finns många andra situationer där anmälaren är osäker eller att allvaret i situationen är mer oklar. Det ska dessutom finnas en möjlighet för anmälningsskyldiga att kunna rådfråga socialtjäns-ten innan en anmälan görs. Tanken med en sådan konsultation är att socialtjänssocialtjäns-ten ska kunna bidra med värdefulla råd om hur situationen bör hanteras.114
På flera kommuners hemsidor finns tydliga hänvisningar om var akuta orosanmä-laningar efter kontorstid ska lämnas.115 Benämningen akuta anmälningar kan vara en pro-blematisk formulering, eftersom det är upptill socialtjänsten att avgöra om det är en akut situation.116 Anmälaren har endast att anmäla sin oro och misstanke om att ett barn riske-rar att fara illa. Som ovan nämnts ska även en låg grad av misstanke anmälas och det är därefter socialtjänstens ansvar att med ledning av anmälarens kanske både svårbedömda och obestyrkta uppgifter, undersöka om misstankarna är befogade och därefter utreda och bedöma om det finns behov av insatser från socialtjänsten.117
113 Ånge kommun, Akut hjälp, krishantering, 14/5 2018.
114 Prop. 2002/03:53, s. 47 och 66.
115 Se t.ex. Falkenbergs kommun, Om du är orolig för ett barn, 14/5 2018.
116 Prop. 2002/03:53, s. 65.
117 Prop. 1996/97:124, s. 106.
42
I propositionen ”stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.” framförs att det inte är ovanligt att anmälningsskyldiga själva försöker förutse och avgöra om socialtjänsten har tillräckligt stöd för att ingripa i en viss situation. Följden av detta kan bli att social-tjänsten kopplas in för sent eller att situationen hinner utvecklas till ett akut tillstånd.118 Det kan ifrågasättas om formuleringen akuta ärenden i realiteten välkomnar en konsul-tation med socialtjänsten efter kontorstid och om formulering inte snarare uppmanar till att anmälaren gör en egen bedömning av situationen innan anmälan görs. I värsta fall kan formuleringen akuta ärenden verka avskräckande och resultera i att en anmälan dröjer till socialtjänstens ordinarie öppettider nästkommande vardag, trots att det finns en social jour.