Vikten av att kunna göra snabba ingripanden innan en skada uppstår är en återkommande angiven strävan i barnskyddsarbetet. Personalen på mödravårdscentralen bör ha goda för-utsättningar att fatta misstanke om att det väntade barnet kan riskera att fara illa. De kan i många fall etablera en god kontakt med det blivande barnets föräldrar under graviditeten och därigenom lära känna dem bättre än personalen på förlossningen och BB. Ett beslut om omhändertagande av ett barn innan barnet är fött skulle sannolikt fånga upp fler barn tidigare och barnen ifråga hade inte behövt lämna sjukhuset och därmed riskera att fak-tiskt ta skada. Det kan därför vara intressant att undersöka om det finns några möjligheter att fatta ett beslut om omhändertagande med stöd av LVU i förebyggande syfte, innan barnet har fötts.
Som tidigare berörts lämnas det till varje nationell lagstiftare att avgöra om även ofödda barn är att betrakta som barn i rättslig mening. Trots den något oklara
formule-49
ringen i FBFL 24 § st. 4, får ett ofött barn enligt svensk rätt anses vara ett barn först efter förlossningen. Det finns således ingen bestämmelse som ger direkt uttryck för det ofödda barnets rätt till skydd.132
Anmälningsplikten omfattar inte heller situationer som innebär en risk för det ofödda barnet.133 Det finns dock en sekretessbrytande bestämmelse i OSL134 26:9 st. 2 i vilken det framgår att sekretessen inom socialtjänsten inte gäller uppgifter om en gravid person eller dennes närstående som behöver lämnas för att en nödvändig skyddsinsats ska kunna vidtas beträffande det ofödda barnet. Med stöd av denna bestämmelse finns en möjlighet att förbereda berörda myndigheter t.ex. inom hälso- och sjukvård på att det kan finnas behov av att vara särskilt uppmärksam på familjen och att hålla ett vakande öga över barnet. En förutsättning för tillämpning av denna sekretessbrytande bestämmelse är dock att den gravida kvinnan kommer i kontakt med socialtjänsten eller mödravårdenscen-tralen.
Det finns en begränsning i möjligheterna att skydda ett ofött barn från att ta skada av den gravida kvinnans missbruk. Myndigheter har ingen möjlighet att ingripa på grundval av att barnet kan ta skada av missbruket med stöd av LVM135 (LVM 4 § e contrario).
LVM tar endast sikte på kvinnans egna vårdbehov. Det har dock diskuterats om det under vissa omständigheter ska finnas möjlighet att ansöka om vård med stöd av LVM i syfte att skydda det väntade barnet från att ta skada av den gravida kvinnans missbruk.136 Utan att närmare gå in på frågan om en lagändring borde genomföras i linje med betänkandet, kan det åtminstone konstateras att en sådan lagändring definitivt skulle vara ett steg på vägen att ge det ofödda barnet vissa rättigheter i form av rätten till liv och rätten att födas friskt.
Förhållandet att ett beslut om ett omhändertagande kan tas först efter att barnet kommit ut ur sin skyddade sfär i magen skapar onekligen en del hinder i socialtjänstens förebyg-gande barnskyddsarbete. Eftersom bedömningen av barnets bästa ska ta sikte på det enskilda barnets behov och intressen kan det vid en första anblick anses rimligt att barnets bästa bedöms först efter förlossningen. Det kan dock argumenteras för att barnets bästa
132 Singer, Barnets bästa, s. 346.
133 Leviner, Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete, s. 141.
134 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).
135 Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.
136 Ds 2009:19, s. 28 ff.
50
som utgångspunkt är detsamma hos nyfödda barn, som inte har någon möjlighet att själv skapa sig en uppfattning om situationen. För närvarande kan det dock konstateras att ett beslut om omhändertagande med stöd av LVU inte kan tas gällande ett ofött barn i före-byggande syfte.
51
7 Avslutande ord
Ponera att en gravid kvinna kommer in till förlossningen fredag eftermiddag. Det finns inga uppgifter om henne eftersom hon inte har besökt mödravårdscentralen under sin gra-viditet. Kvinnan uppger att hon inte har någon fast bostad, men att hon ibland övernattar hos en bekant i dennes husvagn. Av hennes yttre att döma har hon inte tagit hand om sig själv särskilt väl och hon uppger själv att hon inte har haft tillgång till en dusch på flera månader. Hon är angelägen om att lämna sjukhuset så fort som möjligt efter förlossningen och hon avser att ta med sitt nyfödda barn redan dagen därpå. Personalen på förlossningen är anmälningspliktiga enligt SoL 14:1 och avser därför att upprätta en orosanmälan angå-ende det nyfödda barnet ifråga. De är oroliga att kvinnan inte har tillräckliga förutsätt-ningar för att kunna ta hand om barnet.
För att personalen i det fiktiva exemplet ovan till att börja med ska kunna göra en orosanmälan fredag kväll och eventuellt förhindra att kvinnan lämnar sjukhuset tillsam-mans med det nyfödda barnet, måste det finnas en social jour i den berörda kommunen.
Om det inte finns någon jourverksamhet får sjukvårdspersonalen dröja med sin orosan-mälan till nästkommande vardag och kvinnan och det nyfödda barnet hinner därmed lämna sjukhuset innan en orosanmälan kunnat lämnats till socialnämnden.
Om sjukvårdspersonalen mot förmodan skulle hinna lämna sin orosanmälan precis innan socialtjänsten går hem för dagen fredag eftermiddag, kan skyddsbedömningen i SoL 11:1a med stöd av förarbetena ändå få vänta med anledning av att orosanmälan kom in sent på dagen.137 Med formuleringen att om anmälan kommer in sent på dagen kan det anas att en social jour inte tar vid arbetet när ordinarie kontorstid är slut. Om jouren inte tar vid detta arbete och gör en skyddsbedömning i enlighet med SoL 11:1a, blir sannolikt ärendet liggande till närmaste vardag vilket i regel är måndag. Med bakgrund av detta kan en omedelbar skyddsbedömning dröja två dagar vid helgfri måndag, annars längre.
Den ovillkorliga anmälningsplikten i SoL 14:1, skyddsbedömningen i SoL 11:1a och omedelbart omhändertagande i LVU 6 § är tre avgörande bestämmelser för att kunna bereda ett barn vård med stöd av LVU, där ett beslut om sådan vård inte kan avvaktas.
137 Prop. 2012/13:10, s. 60.
52
Genom att föreställa sig det fiktiva exemplet ovan kan det dock konstateras att samtliga dessa tre bestämmelser blir haltande utan en social jour.
53
Bilaga
Information om orosanmälan på kommunernas hemsidor
Nedan redovisas resultatet av en sökning efter information om var en orosanmälan läm-nas, på samtliga 290 kommuners hemsidor. Sökningen ägde rum under perioden 9-14 maj 2018. Vid sökningen har social jour eller hänvisning vid akuta situationer likställts. Detta resultat baseras endast på en sökning på kommunernas hemsidor och därmed framgår inte av denna sökning om kommunerna valt att använda andra medel för att nå ut med inform-ationen till sina kommuninvånare.
Antal kommuner vilkas hemsidor innehöll tydlig och lättillgänglig information om var en orosanmälan lämnas både under kontorstid och efter kontorstid och/eller vid akuta situationer: 209
Ale kommun, Alingsås kommun, Alvesta kommun, Aneby kommun, Arboga kommun, Arjeplogs kommun, Askersunds kommun, Bjurholms kommun, Bollebygds kommun, Borås stad, Botkyrka kommun, Bromölla kommun, Bräcke kommun, Burlövs kommun, Båstads kommun, Dals-Eds kommun, Danderyds kommun, Degerfors kommun, Dorotea kommun, Eda kommun, Emmaboda kommun, Eskilstuna kommun, Fagersta kommun, Falkenbergs kommun, Falköpings kommun, Falu kommun, Filipstads kommun, Finspångs kom-mun, Flens komkom-mun, Forshaga komkom-mun, Färgelanda komkom-mun, Gislaveds komkom-mun, Gnesta komkom-mun, Gno-sjö kommun, Region Gotland, Grums kommun, Gällivare kommun, Gävle kommun, Göteborgs stad, Götene kommun, Habo kommun, Hagfors kommun, Hallstahammars kommun, Halmstads kommun, Ham-marö kommun, Haninge kommun, Haparanda stad, Heby kommun, Helsingborgs stad, Herrljunga kom-mun, Hjo komkom-mun, Hofors komkom-mun, Huddinge komkom-mun, Hudiksvalls komkom-mun, Hultsfreds komkom-mun, Håbo kommun, Härjedalens kommun, Härnösands kommun, Härryda kommun, Hässleholms kommun, Höganäs kommun, Höörs kommun, Jokkmokks kommun, Järfälla kommun, Jönköpings kommun, Kalix kommun, Kalmar kommun, Karlsborgs kommun, Karlshamns kommun, Karlskoga kommun, Karlskrona kommun, Karlstads kommun, Katrineholms kommun, Kinda kommun, Knivsta kommun, Kramfors kommun, Kris-tianstads kommun, Kristinehamns kommun, Krokoms kommun, Kumla kommun, Kungsörs kommun, Kungälvs kommun, Kävlinge kommun, Köpings kommun, Laholms kommun, Landskrona stad, Lekebergs kommun, Lerums kommun, Lessebo kommun, Lidingö stad, Lidköpings kommun, Lilla Edets kommun, Linköpings kommun, Ljungby kommun, Ljusdals kommun, Ljusnarsbergs kommun, Ludvika kommun, Lysekils kommun, Malmö stad, Malå kommun, Mariestads kommun, Markaryds kommun, Marks kom-mun, Melleruds komkom-mun, Mjölby komkom-mun, Mora komkom-mun, Motala komkom-mun, Mullsjö komkom-mun, Munke-dals kommun, MölnMunke-dals stad, Mörbylånga kommun, Nacka kommun, Nora kommun, Norbergs kommun, Nordanstigs kommun, Nordmalings kommun, Norrköpings kommun, Norrtälje kommun, Norsjö kommun,
54
Nybro kommun, Nykvarns kommun, Nyköpings kommun, Nässjö kommun, Ockelbo kommun, Olofströms kommun, Osby kommun, Pajala kommun, Piteå kommun,Ronneby kommun, Sala kommun, Salems kom-mun, Sigtuna komkom-mun, Simrishamns komkom-mun, Sjöbo komkom-mun, Skara komkom-mun, Skellefteå kommun.
Skövde kommun, Sollefteå kommun, Sollentuna kommun, Solna stad, Sorsele kommun, Sotenäs kommun, Stenungsunds kommun, Stockholms stad, Storfors kommun, Strängnäs kommun, Strömstads kommun, Strömsunds kommun, Sundbybergs stad, Sundsvalls kommun, Sunne kommun, Svedala kommun, Sven-ljunga kommun, Säffle kommun, Säters kommun, Söderhamns kommun, Södertälje kommun, Sölvesborgs kommun, Tanums kommun, Tibro kommun, Tidaholms kommun, Timrå kommun, Tjörns kommun, Tomelilla kommun, Torsås kommun, Tranemo kommun, Tranås kommun, Trollhättans stad, Trosa kom-mun, Tyresö komkom-mun, Täby komkom-mun, Uddevalla komkom-mun, Ulricehamns komkom-mun, Umeå komkom-mun, Upp-lands Väsby kommun, UppUpp-lands-Bro kommun, Uppsala kommun, Uppvidinge kommun, Vaggeryds mun, Valdemarsviks kommun, Vallentuna kommun, Vaxholms stad, Vetlanda kommun, Vimmerby kom-mun, Vindelns komkom-mun, Vingåkers komkom-mun, Vännäs komkom-mun, Värmdö komkom-mun, Värnamo komkom-mun, Västerviks kommun, Västerås stad, Växjö kommun, Ystads kommun, Åmåls kommun, Åstorps kommun, Åtvidabergs kommun, Älmhults kommun, Älvkarleby kommun, Älvsbyns kommun, Ängelholms kommun, Öckerö kommun, Ödeshögs kommun, Örebro kommun, Örnsköldsviks kommun, Östersunds kommun, Österåkers kommun, Östhammars kommun, Östra Göinge kommun, Överkalix kommun.
Kommuner vilkas hemsidor har information om var en orosanmälan lämnas efter kontorstid och/eller vid akuta situationer, men inte i anslutning till generell inform-ationen om var en orosanmälan ska lämnas: 66
Arvika kommun, Avesta kommun, Bengtsfors kommun, Bergs kommun, Bollnäs kommun, Borgholms kommun, Ekerö kommun, Eksjö kommun, Enköpings kommun, Eslövs kommun, Essunga kommun, Gag-nefs kommun, Grästorps kommun, Gullspångs kommun, Hallsbergs kommun, Hedemora kommun, Hylte kommun, Hällefors kommun, Högsby kommun, Hörby kommun, Kils kommun, Kiruna kommun, Klippans kommun, Kungsbacka kommun, Laxå kommun, Leksands kommun, Lindesbergs kommun, Lomma kom-mun, Luleå komkom-mun, Lunds komkom-mun, Malung-Sälens komkom-mun, Nynäshamns komkom-mun, Orsa komkom-mun, Orust kommun, Oskarshamns kommun, Ovanåkers kommun, Oxelösunds kommun, Partille kommun, Robertsfors kommun, Rättviks kommun, Sandvikens kommun, Skurups kommun, Smedjebackens mun, Staffanstorps kommun, Storumans kommun, Surahammars kommun, Svalövs kommun, Sävsjö mun, Söderköpings kommun, Torsby kommun, Trelleborgs kommun, Töreboda kommun, Vadstena kom-mun, Vansbro komkom-mun, Vara komkom-mun, Varbergs komkom-mun, Vellinge komkom-mun, Vilhelmina komkom-mun, Vår-gårda kommun, Vänersborgs kommun, Ydre kommun, Åre kommun, Årjängs kommun, Älvdalens kom-mun, Örkelljunga komkom-mun, Övertorneå kommun.
55
Antal kommuner vilkas hemsidor helt saknar information om var en orosanmälan lämnas efter kontorstid och/eller vid akuta situationer: 15
Arvidsjaurs kommun, Bjuvs kommun, Bodens kommun, Borlänge kommun, Boxholms kommun, Lycksele kommun, Munkfors kommun, Mönsterås kommun, Perstorps kommun, Ragunda kommun, Skinnskatte-bergs kommun, Tierps kommun, Tingsryds kommun, Ånge kommun,Åsele kommun.
56
Källförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1975/76:209 om ändring i regeringsformen Prop. 1979/80:1 om socialtjänsten
Prop. 1989/90:28 om vård i vissa fall av barn och ungdomar
Prop. 1989/90:107 om godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter Prop. 1994/95:224 Barns rätt att komma till tals
Prop. 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen Prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.
Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.
Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag
Prop. 2012/13:10 Stärkt stöd och skydd för barn och unga Prop. 2012/13:120 Folkbokföringen i framtiden
Betänkanden
Statens offentliga utredningar
SOU 1977:40. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg lagar och motiv: Socialutredning-ens slutbetänkande
SOU 1997:116. Barnets bästa i främsta rummet – FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige
SOU 2000:77. Omhändertaganden – samhällets ansvar för utsatta barn och unga SOU 2009:68. Lag om stöd för barn och unga
SOU 2010:29. En ny förvaltningslag SOU 2017:6. Se Barnet!
Departementsserien
Ds 2009:19. Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet
Övrigt myndighetstryck
Anmäla oro för barn - Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare, 2014-6-5
57
Barn som far illa eller riskerar att fara illa - En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar, 2014-10-4
SOSFS 2014:6, Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller barn och unga, 2014-5-20
Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2015 och 2016, 2017-9-2-tabeller
Litteratur
Bull, T. & Sterzel, F, Regeringsformen: en kommentar, Studentlitteratur 2015.
Danelius, H, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis: en kommentar till Europakonvent-ionen om de mänskliga rättigheterna, Norstedts juridik 2015.
Fahlberg, G. & Larsson, M, Socialtjänstlagarna, Liber, 2016.
Flodström Nilsson, H, Vad säger LVU?, Gothia 2004.
Fridström Montoya, T, Introduktion till socialtjänstlagstiftningen. I: Eneroth, E. (red), Juridik för socialt arbete, Gleerups 2014, s. 53-87.
Grönwall, L. & Holgersson, L, Socialtjänsten: handboken om SoL, LVU och LVM, Got-hia 2004.
Kaldal, Parallella processer: En rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU-mål, Jure 2010.
Lerwall, L, Den kommunala likställighetsprincipen. I: Marcusson, L. (red), Offentli-grättsliga principer, Iustus 2012, s. 163-195.
Leviner, P, Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete, Jure 2011.
Leviner, P. & Eneroth, E, Socialtjänstens ansvar för barn och unga. I: Eneroth, E. (red), Juridik för socialt arbete, Gleerups 2014, s. 111-156.
Lundgren, L, Sunesson, P.-A. & Thunved, A, Nya sociallagarna, Norstedts Juridik 2018.
Mattsson, T, Barnet som subjekt och aktör: en rättslig studie om barn i familjehem, Iustus 2006.
Mattsson, T, En skadlig miljö. I: Festskrift till Anna Hollander, Rätt, social utsatthet och samhälleligt ansvar, Norstedts juridik 2012, s. 319-329.
Sandgren, C, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumen-tation, Norstedts Juridik 2015.
Schiratzki, J, Barnrättens grunder, Studentlitteratur 2017.
Singer, A, Föräldraskap i rättslig belysning, Iustus 2000.
58
Singer, A, Barnets bästa: om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, Norstedts Juridik 2012.
Singer, A, Barns rätt, Iustus 2017.
Staaf, A, Wendel, L. & Zanderin, L, Hälso- och sjukvårdsrätt – en introduktion för pro-fessionsutbildningar, Liber 2018.
Sterzel, F, Legalitetsprincipen. I: I Marcusson, L. (red), Offentligrättsliga principer, Iustus 2012, s. 73-95.
Strömberg, H. & Lundell, B, Allmän förvaltningsrätt, Liber 2014.
Rättsfall
Europadomstolen
Olsson v. Sweden (No. 1) appl. 10465/83, 24/3 1988
Z. and others v. United Kingdom appl. 29392/95, 10/5 2001 K. and T. v. Finland appl. 25702/94, 12/7 2001
E. and others v. United Kingdom appl. 33218/96, 26/11 2002 Vo v. France appl. 53924/00, 8/7 2004
Svenska domstolar NJA 2014 s. 699
Hovrätten över Skåne och Blekinge 12/2 2018, mål nr. 2212-17 RÅ 1987 ref. 160
RÅ 1995 ref. 39 RÅ 1995 ref. 46 RÅ 2006 ref. 10 RÅ 2006 not. 71
Justitieombudsmannen JO 1996/97 s. 262 JO 1996/97 s. 268 JO 1998/99 s. 243
59
Convention on the Rights of the Child
CRC/C/GC/12 Committee on the rights of the child, General Comment no. 12 (2009), The right of the child to be heard, 1/7 2009
Personlig kontakt
Samtal med avdelningscheferna BB Varberg Majvor Edberg och Annika Pehrsson den 24 januari 2018
Övrigt
Falkenbergs kommun, Om du är orolig för ett barn, 17/4 2018 (14/5 2018) https://kom-mun.falkenberg.se
Ånge kommun, Akut hjälp, krishantering, 1/6 2017 (14/5 2018), https://www.ange.se