Anpassningar och stödstrukturer

Att hjälpa eleverna utveckla metakognitiva strategier handlar, enligt studiens informanter, om likvärdighet; alla barn ska våga delta, våga prova och bli medvetna om att de faktiskt kan göra framsteg. De elever som har goda metakognitiva förmågor och kunskaper har enligt flera informanter lättare att ta till sig nytt lärostoff, medan de som har svårt ofta har brister även i ämnet.

Med relativt enkla stödinsatser kan även elever som har svårt med att planera och driva sitt lärande hitta strategier och uppleva att de lär sig. Kira upplever att metakognitiva stödstrukturer har ett tydligt format och är ganska lätta att följa. Det passar elever som behöver struktur och är

lite fyrkantiga till sättet, enligt henne.

Tilda känner att de är på god väg att utveckla en tydliggörande pedagogik på den skola där hon arbetar. Utrymme för samtal och reflektioner upplever hon som en förutsättning för att en för- ändring ska ske. Vi ska vara en bra miljö för olika elever oavsett vad de har med sig, säger Tilda. Hennes arbetsplats satsar fullt ut på en mer tillgänglig miljö för elever med neuro- psykiatriska funktionsvariationer. Specialpedagogisk kompetensutveckling genomförs för alla som arbetar på skolan och tydliggörande stödstrukturer, nya arbetssätt och anpassningar genomförs i alla ämnen. Det är mycket lättare nu när vi alla har gått på föreläsningar och för-

stått mer, säger Tilda.

Att tydliggöra målet med lektionen och utvärdera arbete och resultat synliggör lärandet och kan hjälpa eleverna att driva sitt lärande. Genom att låta eleverna resonera och lyssna på varandra och ge dem kartor med vägar och genvägar, kan läraren enligt Ragna stötta den metakognitiva utvecklingen.

Någonstans behöver man ju få ett självförtroende i sig att man kan lösa saker också, och det kanske man behöver hjälp med. Så jag tror att det är viktigt att man ger olika strategier till hela klassen för att alla ska känna att de hänger med. (Ragna)

Informanterna beskriver hur bildstöd, uppskrivna arbetsgångar, lathundar och checklistor är till god hjälp för att få eleverna våga delta, bygga upp en erfarenhetsbas och bli medvetna om sin egen lärprocess.

Det blir konkret med lathundar och matriser. Eleven har svart på vitt att ”detta förväntas av mig i en diskussion.” […] Jag har aldrig träffat på någon som inte tycker om en sådan matris som stöd. (Tilda)

En gemensam uppfattning hos informanterna är att de flesta elever blir hjälpta av ett upplägg som innebär att eleven vet vad de ska göra, varför de ska göra det och med vem osv. Det gör att de mera självständigt kan komma igång, genomföra och avsluta ett undervisningsmoment. Både Tora och Ragna har dock ett förbehåll gällande alltför detaljerat schema under en lektion. De upplever att övertydlighet kan göra att nyfikenhet och kreativitet inte får plats om under- visningen blir för förutsägbar.

Att skolarbetet är stimulerande är viktigt. För att det ska vara möjligt att lära och göra så måste barnet vara motiverat. […] Det är väldigt intressant när de resonerar om sitt, när de beskriver hur de har tänkt …Där tror jag att det händer väldigt mycket (Tora)

Enligt Tora kan det vara bättre att ha färre moment och att ramarna ser lika ut från gång till

gång så eleverna känner igen sig. Då vet de vad de har att förhålla sig till. Ragna ser också hur

vissa praktiskt lagda elever hellre ger sig i kast med uppgiften direkt och inte har lust att planera, t.ex. på slöjden. Hon tolkar det som att de redan har bilden klar i huvudet, eller att de är trötta på att tänka.

De tycker det är kul att driva själva arbetsprocessen, de kan ha väldigt svårt att uttrycka i skrift, till exempel hur det går eller hur man har valt eller så. […] Det förtar deras lust lite grann för de är redan där när de har börjat jobba. (Ragna)

För att spara på elevernas energi tar hon mycket reflektion muntligt och låter dem dokumentera med hjälp av digitala verktyg. Informanterna betonar lärarens ansvar att ställa rätt frågor och uppmuntra kamratlärande. De talar också om att vi även i gruppen normalfungerande har ett mycket viktigt uppdrag att möta den enskildeoch ge ledning och stimulans. Att ge eleverna möjlighet att träna upp en studiemedvetenhet, sätta upp mål och utvärdera hur de tycker att

arbetet går, genom att titta på vad som fungerar och vad som behöver ändras, är viktigt oavsett

nivå, säger Kira.

Tilda betonar att det är viktigt att stödet finns med i varje ämne. Det blir en trygghet och god

vana som gör att förmågan att reflektera metakognitivt utvecklas. Till slut behövs stöd- strukturerna inte längre, säger Tilda. Hon säger att eleverna inte skulle vilja vara utan lat-

hundar eftersom det ger dem en känsla av kompetens och trygghet. I gruppdiskussioner används skattningsmatriser som eleverna använder för att bedöma sitt deltagande:

Nästa gång vi ska ha en sådan övning kan vi ju titta på: OK! vad var det förra gången? […] Det är ju någonting som hjälper elever som inte har syn på att de kanske inte är en god lyssnare eller att de inte deltar i diskussioner. (Tilda)

Genom att regelbundet göra utvärderingar och självskattningar får elever öva sig att tänka över den egna insatsen och bli medvetna om vad som fungerar i lärsituationen. Användandet av stödstrukturerna blir självreglerande då eleven efter en tid upplever att den klarar sig utan. För de elever som har kognitiva svårigheter i Tildas grupper är stödstrukturerna en absolut nöd- vändighet:

Skulle de inte få den hjälpen så skulle de inte bli klara med någonting. Vissa kan göra en recension ganska självständigt bara utifrån några frågeställningar, medans andra måste ha jättemycket tid och mycket stöttning innan de kan göra det själva. (Tilda)

Hon betonar vikten av att elevens anpassningar ska finnas under hela dagen om det är nöd- vändigt, vilket kräver ett samarbete lärare emellan.

Alla informanter betonar att elever i alla åldrar behöver utmanas att tänka om sitt eget kunskap- ande och hur de lär sig lära, vilken lärostil som de trivs med och vad som gör att det blir jobbigt. Tora beskriver hur hon inte längre kan bedriva samma typ av undervisning som hon gjorde innan hon förstod hur viktigt det är att eleverna behöver stöttas i att bli medvetna om de egna lärprocesserna:

För att det metakognitiva ska vara möjligt för den enskilda eleven så måste verksamheten anpassas till det. (Tora)

Att anpassa undervisningssättet till olika elever är viktigt liksom att konkretisera och använda sig av elevernas egna sätt att lära, t.ex. genom lek, bilder och konkretion.

Genom att modellera olika strategier kan läraren enligt flera av informanterna överföra olika sätt att tänka och agera när problem uppstår, med syftet att stötta elevernas metakognitiva ut- veckling. Att tänka högt under genomgångar för att synliggöra lärandet är något som flera lärare använder i undervisningen både för enskilda och grupper. Läraren modellerar på så vis sin inre dialog för eleverna under en genomgång eller demonstration.

Jag lägger inte så mycket tid för att träna upp den [metakognitiva] förmågan. Jag försöker ta mitt sätt att tänka runt hur man ska förstå en uppgift. (Tilda)

Hon använder sig också av något hon kallar cirkelmodellen för att modellera skrivprocessen och stärka språket i olika genrer. Hon tycker det är viktigt att medvetandegöra eleverna om att de har svårigheter för att de ska kunna göra något åt det.

Stödstrukturer när man skriver till exempel en recension. Så de blir påminda om vad de ska göra eller att man gör det tillsammans innan man gör det självständigt… De blir medvetna om att de har vissa svårigheter så att de fortfarande ska kunna göra vissa uppgifter som att dra slutsatser och jämföra. (Tilda)

Kira talar om elever som inte har samma förutsättningar som de som kommit längre i sin meta- kognitiva utveckling:

Modellinlärning svarar ju de svagare eleverna väldigt bra på så att man har en mall för hur man hanterar situationer när man stöter på patrull... Alltså dels att man visar, och att man gör och övar många gånger… Jag tror inte att det kommer av sig självt på samma sätt för dem. (Kira)

Informanterna upplever att elever som kommit längre i sin utveckling lättare kan ta till sig nya strategier och på egen hand upptäcka vad de behöver göra. Alla elever behöver dock utmanas i sitt lärande, enligt dem, för att de ska fortsätta tänka.

Man kan differentiera undervisningen så den passar olika sätt att lära och olika elever beroende på förmågor. (Ragna)

Ragna och Kira talar om risken med att eleverna blir uttråkade och tappar motivation och slutar se meningen med skolan, om deras intressen och föredragna lärostilar ignoreras. Det kan också ställa till problem senare när svårighetsgraden ökar om de inte har fått träna på att utveckla sitt metakognitiva tänkande och sina strategier. Kira ser en risk med att inte noggrant kartlägga elevernas förmågor så att de får utmaningar på sin nivå. Hon försöker vara uppmärksam på om en elev mörkar att de inte har fungerande strategier genom att de sitter tysta och jobbar eller har ett högt tempo.

Att få möjlighet att hantera svårigheter oavsett var man befinner sig kunskapsmässigt tror jag är viktigt. Genom att synliggöra var eleverna befinner sig kan vi göra så alla utmanas att utveckla metakognitiva färdigheter och strategier. (Kira)

Elevaktiva arbetssätt som cirkelmodellen och EPA är exempel på metoder som informanterna använder. Ett magiskt ögonblick i sin lärarvardag som Kira beskriver, är när hon förstår att elevens tankar om sig själv förändras:

Jag får ibland så här rysningar på lektionerna. När man ser de här eleverna som har anammat det här och ser hur nöjda de är. Att de känner att: Ja, men jag kunde förklara! Nu har jag en strategi. Jag lär mig så här. Alltså det är ju jättehäftigt. (Kira)

När eleverna märker att det är de själva som kan driva sitt lärande framåt, blir de medvetna om att deras egen insats har betydelse. Tilda berättar om en elevgrupp som istället för att som tidigare säga att något är för svårt säger att de inte pluggat tillräckligt. Denna insikt visar enligt Tilda, att de kommit lite längre i sin metakognitiva utveckling. När elever inte längre lägger problemet utanför sig själva har de kommit en liten bit på väg att ta kontroll över sin egen lär- process.