Resultatet visar, att när lärlingsutbildningen planerades på samtliga i undersökningsgruppens skolor, ansåg majoriteten av gruppen att de till hög grad hade möjlighet att vara med och påverka innehållet i utbildningen och dess upplägg. 1/4 ansåg att de hade god möjlighet och 1/4 ansåg att det till mycket stor del kunde påverka detta. Detta visar på att skolan insåg att pedagogen spelar en stor och viktig roll då det är de som ska driva utbildningen framåt. Hargreaves (1998) skriver om att det är viktigt att involvera lärarna på ett meningsfullt sätt för att en förändring ska kunna ske i skolan. Efter lärarnas önskemål om vad och hur vi ska förändra kan skolan få värdefulla insikter från det verkliga arbetet. Lärarna vet att deras yrke håller på att förändras, liksom den värld som detta yrke utövas i menar Hargreaves (1998).
Då handledarutbildningen sker så visar resultatet att majoriteten av undersökningsgruppen är väldigt olika i sina svar. 1/4 svarar att det aldrig sker vid arbetsplatsen, 1/4 svarar att det enbart är enstaka tillfällen, 1/4 svarar att varje år så besöker han arbetsplatsen och 1/4 säger att han är på arbetsplatsen flera gånger om året för att utbilda handledaren. Detta visar att lärarna har möjlighet att styra detta själva och bestämma med handledaren vad som är bäst för dem i detta fall. Att vara handledare är både ett slitsamt och tidskrävande arbete menar Lauvås och Handal (2001). Vår slutsats överensstämmer med Lauvås och Handal (2001) att även ”olämpliga” lärare kan blomma upp med hjälp av ett sådant samarbete. I ett gemensamt kollektivt ansvar kan läraren tillsammans med handledaren ingå ett samarbete att utbilda eleven, och på så sätt nå uppställda mål och resultat. Vid nästa resultat så visar det sig att de är mera samlade om handledarutbildningen sker vid skolan. 3/4 sker vid enstaka tillfällen samt 1/4 säger att det är flera gånger om året på skolan för handledarutbildning. Av detta kan vi utläsa att 1/4 enbart har handledning vid skolan, 1/4 har lika mycket på båda platserna och hälften av undersökningsgruppen har mer utbildning på arbetsplatsen. Hälften av gruppen tillägger även att gemensamma konferensdagar med andra handledare från andra program även förekommer. Vi frågar oss varför handledning på arbetsplatsen är att föredra? Är det för att man är i sin rätta miljö då man lätt kan se vad som krävs och behöver utbilda handledarna i, och att man inte får samma kontakt med arbetsplatsen då man har handledarutbildningen i skolan? Detta är för oss en förklarande orsak. Detta är något som stärker vår tanke då Illeris (2006) hävdar att lärandet alltid är något som försiggår i sociala sammanhang och samhälleliga sammanhang.
Beroende på de olika sammanhangen där lärandet äger rum, t.ex. i skolan, arbetslivet eller i vardagslivet, så skapar det skilda grunder för lärandet. Enligt Vygotskij så kräver yrkesutbildningar en viss förmåga att koordinera sitt uppförande med övriga människor och arbetets former utgör en ypperlig skola för social erfarenhet (Lindqvist 1999). Vi ville även jämföra om lärarna hade gjort på samma sätt med handledarutbildningen om de själva hade fått bestämma. Samtliga hade önskat en förändring på handledarutbildningen. När undersökningsgruppen frågades om de ville ändra mängden besök på arbetsplatsen för handledning så ville hälften öka, 1/4 minska och 1/4 ej ändra. När de tillfrågades om handledarutbildning på skolan så önskade 3/4 öka och 1/4 ej ändra. Även här frågar vi oss varför vi får detta resultat? Är det bristen på motivation och tid som gör att lärarna önskar att besöket äger rum på skolan istället, eller tycker man helt enkelt att handledningen blir bättre i
undervisningen präglats av ett mekaniskt och behavioristiskt synsätt. Lärandet blir en förutsägbar process där kunskapen är faktaorienterad och neutral, där läroböckerna har haft en central roll. Med detta så kan man tolka att lärarna helt enkelt ännu inte har accepterat den utveckling som lärlingsutbildningen ger, och därför känner sig mera trygg med att ge en handledarutbildning i skolmiljö.
Det som förändras i lärlingsutbildningen är att handledare på arbetsplatsen ska axla vår lärarroll som pedagog. Med detta så kommer ett ansvar både för läraren och för handledaren om att till stor grad motsvara den pedagog som han ska vara för lärlingen. Detta ansåg vi vara väldigt intressant att belysa och se vad undersökningsgruppen kommer att svara. Resultatet visar att 3/4 anser att handledaren får i någon grad den utbildning som krävs och 1/4 anser att utbildningen som handledare erbjuds är fullt tillfredsställande. Vi hade önskat att vi kunde se något samband då handledarträffar varierar från 1dag/termin till 90dagar/termin, och att den med flest dagar ansåg att handledaren motsvarar pedagogens roll, men svaren visar tyvärr att så inte är fallet. Här ringer en varningsklocka för oss då även undersökningsgruppen på frågan innan svarade att de önskar mindre tid på arbetsplatsen för att utbilda handledare och mer tid i skolmiljö istället. Hade det inte varit mera önskvärt att gruppen hade svarat att de önskar mer tid både på arbetsplats och skola, för att då eventuellt kunna ge handledare en fullt tillräcklig utbildning som krävs? På denna fråga hade det definitivt varit önskvärt med ett metodbyte och på så sätt gått mera på djupet under en intervju med gruppen. Genom intervjuer hade vi tydligare fått fram hur undersökningsgruppen tänker runt frågorna innan, och deras tankar kring varför handledaren inte får den utbildning som krävs, och vad som kan göras istället för att den ska bli bättre. Sammanfattningsvis kan vi se att lärarna till stor del var med och påverkade innehållet i lärlingsutbildningen då de planerade på skolan. Handledarutbildningen sker idag främst på arbetsplatsen och om lärarna själv hade fått bestämma hade de fått önska mera tid på skolan för att utbilda handledarna. Det visar sig även att lärarna anser att handledaren inte får den utbildning som krävs för att motsvara en pedagog ute på arbetsplatsen.
5.4 Slutsats
Den undersökning som ligger till grund för vår uppsats har inte utförts enligt våra planer. Då få valde att svara på enkäten så medförde detta ett stort bortfall i vår undersökningsgrupp. En
orsak till detta kan bero på att undersökningsgruppen hade varit ”utsatt” för många undersökningar och intervjuer då det var de fem första skolorna i landet som testade den nya lärlingsutbildningen. Detta tror vi ledde till det stora bortfallet. En första kontakt med skolorna innan hade eventuellt gett en bild över hur många som hade kunnat tänka sig att svara på enkäten, och vi hade lättare kunnat avgöra om en intervju hade varit att föredra framför enkät. Att söka nya skolor att undersöka var för oss ej möjligt då de hade för liten erfarenhet av utbildningen, och ej kunde besvara det vi ville få ut av vår undersökning, annars hade detta varit ett alternativ. Vi ansåg att man var tvungen att ha arbetat ett antal år inom utbildningen för att ha relevant fakta. Flera enkätsvar hade gett en bredare bild av den undersökta situationen. I efterhand kan vi se att en intervju med de lärare som var villiga att ställa upp i undersökningen hade gett oss ett djupare resultat. Om intervju hade valts som metod hade resultaten även kunnat bli mer nyanserade.
Vi fann även svårighet med att hitta passande litteratur till vår undersökning då det är få som har forskat inom detta område. Man kan önska i framtiden att fler forskar kring lärlingsutbildningen då den verkar vara här för att stanna.
Uppsatsen har belyst lärarrollens förändring inom lärlingsutbildningen, de möjligheter för kompetensutveckling som lärarna har, samt om den handledning som ges motsvarar en pedagogs. Vi har inte kunnat hitta forskning eller andra uppsatser på svenska universitetet eller högskolor som lyfter just dessa frågor. Vi anser att det finns anledning att fördjupa sig ytterligare i lärlingsutbildningenssituationer, eftersom yrkeslärarna är under en stor förändring som medför en ny lärarroll där handledare ska överta den pedagogiska rollen i lärandet. Om nu handledarna får för lite utbildning för att kunna motsvara en pedagog så finns det all orsak att följa upp detta område i framtiden. Vi ser även vikten av att lärarna får den kompetensutveckling som krävs för att fungera i den nya lärlingsutbildningen.
Ytterligare forskning inom detta område kan behandla följande områden: Vad kan skolledningen göra för att hjälpa lärarna att ge den utbildning till handledaren som krävs för att motsvara pedagogens roll i utbildningen? Vilken betydelse har lärarens kompetensutveckling för lärlingsutbildningen? Kommer lärarrollen att avskaffas då handledarna tar över pedagogens roll i lärlingsutbildningen? Har lärlingsutbildningen den kvalitet som motsvarar dagens yrkesprogram på gymnasiet? Anser branschen att lärlingen får
gedigen utbildning eller blir konsekvensen att det blir fler outbildade hantverkare? Skiljer sig lärlingsutbildningen åt mellan de olika yrken?
Eleven har hittills hela tiden stått på lärarens axlar.
Han har betraktat allt med dennes
ögon och bedömt det med dennes förstånd.
Det är dags att ställa eleven på egna