Resultatet visar att undersökningsgruppen har en god vilja att följa utvecklingen inom sitt karaktärsämne. Där svarar hälften av undersökningsgruppen att de i hög grad är insatta och följer den, samt 1/4 till och med svarar i mycket hög grad. Att majoriteten av gruppen svarar på detta sätt, tolkar vi som att det beror på att de som har svarat enbart har varit ifrån branschen i ett fåtal år vilket påverkar ens syn i att vara aktiv inom utvecklingen inom ens karaktärsämne. Med detta drar vi slutsatsen att undersökningsgruppen är positiva och intresserade av att följa den utveckling som sker i branschen. Detta visar på en sund syn på vikten av att hålla sig uppdaterad inom sitt ämne då man undervisar i skolan. Enligt Axelsson (1996) så är motivation en fördel då det kommer till att lära sig, vilket i sig gör att man är mer villig att försöka.
Axelsson anser även att individers förutsättningar, deras motivation och förutsättningarna i arbetsmiljön är mycket viktiga inslag av utvecklingkompetensen (förändrings– och förbättringsförmågan). En förutsättning för att följa den utveckling som sker är att det finns tid inom tjänstens ramar. En av våra frågor handlade om detta och resultatet visade att majoriteten anser att de får acceptabelt med tid för att hinna med det i sin tjänst. 1/4 ansåg att
det fanns mycket hög grad av tid medan 1/4 ansåg att det i någon grad fanns tid för detta under arbetsdagen. Resultatet visar även att A som svarat i någon grad på både om A själv följer branschens utveckling, samt om tid avsätts för detta, kan man tolka som att A kanske inte är så pass intresserad av att följa utvecklingen vilket i sig leder till att A själv inte avsätter tid under sin arbetsdag i skolan. I Lärarens handbok (2006) beskrivs även att rektorns ansvar över att lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter. Att skolan och rektor ansvarar för att tid avsätts för kompetensutveckling inom tjänstens ramar visar styrdokumenten men i vilken grad det sedan prioriteras kan diskuteras.
Resultatet visar att majoriteten av undersökningsgruppen får en god kompetensutveckling då det gäller att undervisa elever i en snabbt förändrad bransch. 1/4 svarar i någon grad och resterande 1/4 svarar i hög grad ges den kompetensutveckling från skolans sida. Att tillägga så svarar C att det är upp till C själv att hålla sig uppdaterad. Även här kommer rektorns ansvar in på att avsätta och se till att ge de anställda lärarna den kompetensutveckling som krävs inom branschen. Ellström (1997) beskriver vikten av den kompetens som krävs för anpassning eller vid utveckling för att denne så effektivt som möjligt skall kunna utföra förelagda arbetsuppgifter. Feldt, Jarlén och Rådmark (2006) beskriver även att i arbetslivet finns den specialkompetens som skolorna många gånger har svårt att rekrytera och behålla. Ibland kan det vara svårt för läraren att ständigt hålla sig uppdaterad i vårt snabbt förändrande samhälle, vilket i sig skapar dessa situationer där man kan se möjligheten att göra utbytestjänster mellan skola och arbetsliv.
Skolan behöver få in kunskap utifrån, men även dela med sig av sina kunskaper. Detta samarbete skulle kunna ge den kompetensutveckling som är nödvändig av verksamheten, och på så sätt öka konkurrenskraften menar Feldt, Jarlén och Rådmark (2006). Även i detta resultat så svarar A att skolan bara till viss grad ger A den möjlighet till kompetensutveckling som krävs inom branschen. Detta är för oss ganska förödande att se då denna person varken ges tid, ges tillräckligt med utbildning eller själv följer utvecklingen inom branschen. Resultatet visar att majoriteten av undersökningsgruppen anser att de får tillfredställande med fortbildning om hur de ska utbilda handledarna. 1/4 anser att de i någon grad samt 1/4 anser att de i hög grad får den utbildning som krävs för att utbilda handledarna på arbetsplatsen. Det som är positivt med detta resultat är att A, som har svarat i någon grad på samtliga frågor innan denna fråga, är den enda som svarar i hög grad. Detta ser vi som positivt då det är handledning som är den största nya arbetsuppgiften för yrkeslärarna inom
Även här kommer skolan och rektorns ansvar in igen då det gäller att se till att lärarna får den kompetens som krävs av dem. Hargreaves (1996) skriver om det krav som finns på lärarna idag, mer än någonsin tidigare, att de hela tiden ska förändra sig. Han nämner även att utmaningen ligger också i att öppna breda valmöjligheter som respekterar lärarnas professionella bedömningsförmåga och möjlighet till kontinuerlig utveckling. Ett förslag som han ger är att lärare kan lära av varandra och kontinuerligt utveckla sin expertis genom att skapa nya strukturer i det postmoderna samhället. Det finns inte bara ett rätt och en sanning, utan den viktigaste uppgiften blir att identifiera och kartlägga olika modeller för omstrukturering säger Hargreaves (1998). Även Egidius (2005) nämner det stora krav som ligger på mäster att vara förebild, att stimulera och att ställa sig frågande i vissa situationer, och positiv i andra. Mäster i detta fall är pedagogen/läraren som i sin tur ska lära handledaren att handleda lärlingen.
Sammanfattningsvis så kan vi se att undersökningsgruppen själva är aktiva och följer utvecklingen inom sitt karaktärsämne. Vi ser även att den tid som skolan erbjuder för att följa den utvecklingen inom branschen är tillfredsställande för lärare och känns fullt tillräckligt för undersökningsgruppen. Den möjlighet som skolan ger i kompetensutveckling visar sig vara även här tillfredsställande för lärarna. Detta gör det möjligt för dem att följa den utveckling som råder inom branschen. Till sist så konstaterar vi även att den fortbildning som lärarna får om hur de ska utbilda handledarna anses av lärarna fullt tillräcklig.