Undersökningspersonerna informerades skriftligt via e-post om vad undersökningen handlade om. Vi som författare fanns tillgängliga per brev, telefon och e-post för att besvara frågor och synpunkter som berörde studien. Svaren behandlades konfidentiellt och enbart av författarna. Handledaren och examinatorn hade tillgång till materialet. Efter analys och examination kommer enkäterna att förstöras. Då undersökningen inte berörde omyndiga personer, patienter eller personer som på grund av andra orsaker inte kunde föra sin talan, gjordes bedömningen att inte tillstånd behövdes sökas från en etisk kommitté, däremot följdes de krav som Vetenskapliga rådet uppger. Under informationskravet så skall forskaren informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Detta gjordes i ett följebrev där det noggrant informerades om varför undersökning gjordes. Något som också berörs i detta krav är att man informerar deltagarnas frivillighet samt vilka som ansvarar för studien, vilket även stod i vårt följebrev. På vetenskapliga rådets hemsida så hittar man information om forskningsetik. I samtyckekravet så har deltagare i en undersökning rätt att själva bestämma över sin medverkan. De skolor som valdes ut att delta i undersökningen kunde själv bestämma om de ville vara med och svara på enkäten. Redan i början tackade en skola nej till att medverka på grund av att den ej ansågs vara till någon nytta för vår undersökning. Med konfidentialitetskravet menas att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Genom att bevara konfidentitaliteten så kommer alla papper destrueras som har med enkäten att göra och på så sätt skydda de medverkande i
enkäten. I nyttjandekravet menas det att de insamlade uppgifter om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Detta framgår även i följebrevet där vi beskriver att enkäten ska användas till vårt examensarbete (Vetenskapliga rådet 2008).
4. Resultat
Vi har valt att redovisa vårt resultat med enkätsvaren först, för att ge läsaren en inledande beskrivning av lärarnas svar. Med detta så hoppas vi kunna ge läsaren en egen bild innan vi redovisar våra egna tankar i diskussionen. Vår förhoppning med detta är att vi ska kunna skapa en form av dialog mellan läsaren och författarna som kan leda till ett konstruktivt utbyte.
Vi fick en svarsfrekvens där fyra av de fem tillfrågade pilotskolorna med lärlingsutbildning svarade: två omvårdnadslärare, en fordonslärare och en lärare som inte uppgav programinriktningen. Tre av enkätsvaren inkom efter att vi hade skickat ut påminnelser till undersökningsgruppen. Vi har valt att presentera undersökningsgruppen med A, B, C och D. A och B är kvinnor och C och D är män. A är lärare inom social omsorg med även andra kurser nämns, har en vårdutbildning på 60p och har varit verksam inom skolan i nio år. Det var ett år sedan A var yrkesverksam inom det ämne som A undervisar i. B undervisar i fordonsteknik och har ingen lärarexamen. B har arbetat som lärare i fem år och det var 20 år sedan B var aktiv inom det yrke som B undervisar i. C är lärare inom omvårdnad och läser för tillfället en distansutbildning till yrkes/gymnasielärare där C har ett år kvar. C har arbetat som lärare i cirka tre och ett halvt år och det var två år sedan C var yrkesverksam inom branschen. D har inte svarat på vilket ämne D undervisar i men svarar att ingen lärarexamens finns men har dock andra utbildningar. D har varit verksam i skolan i fyra månader samt att det var fyra månader sedan D var aktiv inom branschen.
4.1 Kompetensutveckling
Nedan följer svaren på frågor som ställts om kompetensutveckling. Första frågan om
kompetensutveckling visar att B och C i undersökningsgruppen ansåg att de i hög grad följde utvecklingen inom deras karaktärsämne. A ansåg att de i någon grad följde utvecklingen samt D ansåg att de i mycket hög grad följde utvecklingen. Då undersökningsgruppen frågades om de anser att det finns tid inom tjänstens ramar, för att följa med i branschens utveckling inom karaktärsämnet, svarade C och D att de ansåg att det fanns lagom med tid för detta. B ansåg att det fanns hög grad för att följa branschen. A ansåg att det fanns lite tid för att hålla sig uppdaterad. Undersökningsgruppen anser även att de har fått tillräcklig utbildning om hur de
ska utbilda handledarna. B och C svarar att de har fått en tillräcklig utbildning om hur de ska handledarna. D svarar i någon grad och A svarar i hög grad.
Här presenteras svar på en av våra frågeställningar. Den visar om läraren anser att de får den kompetensutveckling som de behöver för att undervisa i en snabbt förändrad bransch. C och D svarar att det finns goda möjligheter att få kompetensutveckling på skolan, B svarar i hög grad medan A svarar att hon enbart får kompetensutvecklingen genom att själv hålla sig uppdaterad.
Anser du dig få den kompetensutveckling du behöver för att undervisa elever i en snabbt förändrad bransch? A B C D Svarsalternativ: Inte alls I någon grad X Tillfredsställande X X I hög grad X I mycket hög grad
4.2 Handledning
Nedan följer de svar på de frågor som handlar om handledning inom lärlingsutbildningen. A bedömer att det genomförs 4 handledarträffar per läsår, B bedömer även att det används 20 dagar per läsår till handledarutbildningen, C har inte haft någon handledarutbildning ännu men uppskattar att två dagar per läsår kommer att användas och D uppskattar att tre dagar i vecka används till handledarutbildning vilket blir 80-90 dagar per år. Första frågan handlar om när lärlingsutbildningen planerades på skolan, hur stor grad de anställda hade att påverka innehållet i utbildningen. B anser att de har fått en god möjlighet att vara med att planera. C och D svarar att de hade hög grad att vara med och påverka samt A anser att hon i hög grad fick vara med och styra utbildningens innehåll. Då vi frågade om läraren åker ut till arbetsplatsen och har handledarutbildning för handledare där så sträcker sig svaren från att inte alls besöka arbetsplatsen till att besöka flera gånger om året. A svarar inte alls, C svarar i någon grad, D svarar varje år och B svarar flera gånger om året.
Nästa enkätfråga visar om läraren har handledarutbildningar på skolan för handledarna. B, C och D svarar att dessa träffar sker vid enstaka tillfällen på skolan medan A uppger att detta sker flera gånger om året. A uppger även att gemensamma samlingar och informationsträffar förekommer ofta. Även D nämner att konferensdagar med andra handledare från andra program genomförs.
Nästa fråga visar om läraren hade åkt ut till arbetsplatsen om hon/han själv hade fått bestämma hur handledarutbildningen skall bedrivas. Svaren visar att ett besök på arbetsplatsen är något som läraren till viss del uppskattar då han/hon har handledarutbildning. C svarar ibland, A, B och C svarar i någon grad. Vi vände på frågan och fick fram om läraren hade valt att ha handledarutbildning på skolan om han/hon själv hade fått välja. Svaren sträcker sig från god till mycket hög grad av att de skulle välja skolan för handledarutbildningen. B och C svarar ibland, D svarar i hög grad samt A svarar i mycket hög grad. Nästa fråga visar hur ofta läraren besöker handledaren och arbetsplatsen. C svarar 1 gång i veckan. B och D svarar 1 gång i månaden medan A svarar 1 gång per termin.
Här presenteras svar på en av våra frågeställningar som visar om lärarna anser att handledarna får tillräckligt med utbildning för att kunna motsvara en pedagog. Med motsvarandes pedagogs kompetens så menar vi om man kan jämföra en utbildad pedagog med en handledare och se att de i stort sett har samma utbildning för att kunna lära ut till elever. Majoriteten svarar att handledarna i någon grad får den kompetens som motsvarar pedagogen. A, C och D svarar i någon grad medan B ansåg att de får en tillfredsställande utbildning som motsvarar en pedagog. Anser du att handledaren får tillräckligt med utbildning för att kunna motsvara en pedagog? A B C D Svarsalternativ: Inte alls I någon grad X X X Tillfredsställande X I hög grad I mycket hög grad
4.3 Lärarrollen
Nedan följer de svar på frågor som handlar om lärarrollen. De första svaren visar hur ofta lärarna besöker lärlingen/eleven. C svarar en gång i veckan, B och D svarar 1 gång i månaden medan A svarar 1 gång per termin. Nästa svar visar hur lång tid lärarna är på arbetsplatsen då de besöker den. B svarar att det är från 15 minuter till 1 timmes besök. A svarar 45- 1 timme medan D svarar 1 timme. C har valt att inte svara på frågan då C är så ny som lärare och har inte ännu hunnit besöka en arbetsplats. Det framgick även att det sker gemensamma träffar två gånger i månaden med handledare, elev och lärare för att utbyta erfarenhet.
En annan fråga visar vilken syn lärarna har på sin roll i den nya lärlingsutbildningen. Med roll så menar vi lärarrollen och deras syn på den i den nya lärlingsutbildningen. B, C och D anser att den motsvarar varken eller för dem medan A anser att den är positiv för dem som lärare. Följande fråga visar vad lärarna anser om deras arbetsmängd har ändrats sedan införandet av den nya lärlingsutbildningen. A, B och C anser att förändringen som skett är lagom medan D anser att det inte skett någon förändring alls av arbetsmängden sedan utbildningens införande. På frågan om lärarna anser att deras roll som karaktärsämneslärare har ändrats sedan de blivit involverade i den nya lärlingsutbildningen. B och D anser att deras roll inte har förändrats medan C anser att den med stor grad har ändrats samt A anser att den med mycket stor grad har förändrats sedan lärlingsutbildningen införande.
Anser du att din roll som
karaktärsämneslärare har ändrats i och med lärlingsutbildningen? A B C D Svarsalternativ: Inte alls X X I någon grad Tillfredsställande I hög grad X I mycket hög grad X
5. Diskussion
I detta kapitel knyter vi samman undersökningens resultat och analyserar resultatet med relevant litteratur, utifrån uppsatsens syfte och frågeställning. Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för den gymnasiala lärlingsutbildningen och hur den påverkar rollen som yrkeslärare. Huvudfrågan är: hur förändras yrkeslärarrollen i den nya gymnasiala