• No results found

Yrkeslärarrollens förändring i den nya lärlingsutbildningen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Yrkeslärarrollens förändring i den nya lärlingsutbildningen"

Copied!
55
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Yrkeslärarrollens förändring i den nya

lärlingsutbildningen

Changes in the Vocational Teacher´s Role in the New Educational

Program for Apprentices

Gunnarsdotter Sofie

Karlsson Caroline

Lärarexamen 90hp Lärarutbildning 90hp 2008-11-05

Examinator: Lisbeth Amhag Handledare: Elisabeth Söderqvist

(2)
(3)

Sammanfattning

Gunnarsdotter, Sofie & Karlsson, Caroline (2008) Yrkeslärarrollen i förändring i den nya lärlingsutbildningen. (Changes in the Vocational Teacher´s Role in the New Educational Program for Apprentices). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Lärlingsutbildningens lärarrollsförändring är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 Högskolepoäng på Lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är våra funderingar kring hur lärarrollen förändras då den nya lärlingsutbildningen införs i gymnasieskolan hösten 2008. Uppsatsens syfte är att, undersöka hur den nya lärlingsutbildningen påverkar lärarrollen. Uppsatsen belyser följande huvudfråga: Hur förändras yrkeslärarrollen i den nya gymnasiala lärlingsutbildningen? Våra tre följdfrågor: Anser lärarna att lärarrollen har förändrats i den nya lärlingsutbildningen? Anser lärarna att de får den kompetensutveckling de behöver för att undervisa eleverna i en snabbt förändrad bransch? Anser lärarna att handledaren får tillräckligt med utbildning för att kunna motsvara en pedagog?

Metoden som använts är en kvalitativ enkätundersökning. Undersökningen har gjorts på de modellskolor som har arbetet med lärlingsutbildningen under några år. Resultatet visar att arbetsmängden inte ökar nämnvärt, utan det snarare blivit en omstrukturering av arbetsuppgifterna. Lärarrollen övergår mer till en handledarroll, där läraren ska vägleda både eleven och handledaren på arbetsplatsen.

Nyckelord: Yrkeslärarrollen, lärlingsutbildning, handledare, kompetensutveckling, lärande.

Sofie Gunnarsdotter Caroline Karlsson Examinator: Lisbeth Amhag

Västanågatan 17A Kämpagatan 13 Handledare: Elisabeth Söderquist 58235 Linköping 25440 Helsingborg

(4)
(5)

Förord

Vi vill tacka alla som har hjälpt oss i vårt arbete med den här uppsatsen. Det har varit väldigt lärorikt och roligt att ägna oss åt fördjupande studier. Ett stort tack till vår handledare Elisabeth Söderquist för att du har väglett oss genom uppsatsens alla faser. Din uppmuntran och fina synpunkter har verkligen stärkt oss. Ett stort tack till våra vänner och våra fantastiska familjer som har varit det största stödet genom denna intressanta resa. Tack för att ni har lyssnat och funnits tillhands när vi behövt stöd och uppmuntran!

(6)
(7)

Innehållsförteckning

1. Inledning 9

1.1 Bakgrund 11

1.1.2 Undersökningsområde 11

1.1.3 Läroplan 12

1.1.4 Utbildningsval- arbete och samhällsliv 13

1.1.5 Regeringens satsning på lärlingsutbildningar 13

1.2 Syfte 15 1.3 Frågeställningar 15 1.4 Avgränsningar 15 2. Litteratur 17 2.1 Handledning 17 2.2 Vygotskijs synsätt 18 2.3 Lärande 20 2.4 Lärarrollen i förändring 22 2. 5 Kompetensutveckling 24 3. Metod 27 3.1 Allmänt om metod 27 3.2 Metodval 27 3.3 Urval 27 3.4 Genomförande 28 3.5 Bearbetning av material 30

3.6 Validitet och Reliabilitet 30

3.7 Etiska övervägande 31 4. Resultat 34 4.1 Kompetensutveckling 34 4.2 Handledning 35 4.3 Lärarrollen 37 5. Diskussion 39

5.1 Anser lärarna att lärarrollen har förändrats i den nya lärlingsutbildningen? 39

5.2 Anser lärarna att de får den kompetensutveckling de behöver för att undervisa eleverna i en snabbt förändrad bransch? 41

5.3 Anser läraren att handledaren får tillräckligt med utbildning för att kunna motsvara en pedagog? 43 5.4 Slutsats 45 6. Referenser 49 6.1 Tryckta källor 49 6.2 Elektroniska källor 50 7. Bilagor 51

(8)
(9)

1. Inledning

De elever som valt att gå på ett yrkesinriktat program får idag både teori och praktik på skolan. Deras verksamhetsförlagda tid består oftast av bara några få veckor per läsår då de ska få ta del av branschens verklighet. Det kan ifrågasättas om denna tid är tillräcklig för att eleverna ska få den erfarenhet som krävs under denna korta period då de är ute i branschen. Detta problem har uppmärksammats på senare tid, både från bransch och skola, och från och med i höst så finns ett annat alternativ till det vanliga yrkesinriktade programmet. Arbetet med den nya lärlingsutbildningen började för två år sedan då fem pilotskolor utsågs till att genomföra försöksverksamhet för den nya utbildningen. En stor satsning på lärlingsutbildningar i gymnasiet var en av de viktigaste nyheterna i Regeringens vårproposition (Regeringen 2008).

Eftersom vi författare bakom denna uppsats snart är hantverkslärare inom florist och frisörbranschen så ligger detta ämne varmt om hjärtat för oss. Vi har arbetat sju respektive 16 år i branschen och kan med blandade känslor se fram emot denna nysatsning från Regeringen. Sofie som är utbildad florist enligt det traditionella hantverksprogrammet kan se denna satsning med båda positiva och negativa ögon utifrån läraren, elevens och branschens håll. Hon har en bakgrund som florist men har även läst flera olika kurser på högskolan, som projektledning, företagsekonomi m fl. Hennes erfarenhet som lärare är än så länge enbart från sina verksamhetsförlagda veckor. Men med ett gott intryck av sina tidigare lärare så blev hon själv intresserad av att läsa till lärare. Under Sofies skolgång på gymnasiet var bristen på APU (arbetsplatsförlagd utbildning) stor, då de enbart var ute fem veckor per läsår. Under de tre år blev det bara 15 veckors praktik i en blomsteraffär. När Sofie sedan var färdigutbildad så blev hon chockerad då jag skulle börja söka arbete. Branschen krävde yrkeserfarenhet, något som eleverna inte hade i början. Detta krav var för att man då inom branschen tyckte att de elever som examineras inte har vad branschen kräver då de ska vara färdigutbildade. Med den nya lärlingsutbildningen kan detta problem eventuellt förändras inom min bransch. Kanske kan eleverna få den erfarenhet av branschen som den kräver då man ska vara färdigutbildad? Caroline som är utbildad frisör har själv haft eget företag inom frisörbranschen. Under hennes tid som yrkesarbetande frisör och nu som lärarstuderande och vikarierande lärare, har hon upplevt brister i den traditionella utbildningen, viktiga delar som branschen kräver. Eleverna från gymnasieskolan saknar erfarenhet och kunskap då de kommer ut på sina APU-platser.

(10)

Den ”tysta kunskap” som mästarna ute på arbetsplatserna besitter, hinner inte förmedlas under de en till två dagar i veckan då eleverna praktiserar på en arbetsplats. På den skolförlagda tiden finns det inte heller tillräckligt med tid för läraren att dela med sig av sina erfarenheter. Läraren förväntar sig att eleverna lär sig detta på sina praktikdagar. Caroline gick en traditionell hantverksutbildning på gymnasiet. Då var utbildningen upplagd på så sätt att hela sista årskursen var förlagd som praktik ute på en arbetsplats. Detta praktikår gav gott om tid och god insikt i det verkliga arbetet ute på salongen. Valet att studera till lärare har funnits i bakhuvudet under alla hennes yrkesverksamma år. Nu är hon snart där; en lärare som ska inspirera och engagera eleverna, med sina kunskaper och erfarenheter. Med ena foten i branschen och den andra foten i skolans värld, känns det mycket intressant och relevant att fundera och forska i det valda problemområdet.

Intresset för detta ämne har växt fram under vår lärarutbildning på högskolan under hösten 2007. Vi diskuterade med lärare på våra verksamhetsförlagda platser om hur deras uppfattning var. Tankarna var splittrade, om de ens visste om den nya utbildningen, vilket vi upplevde som mycket märkligt. Inom floristbranschen mottas denna utbildning med blandade känslor. Branschen känner att den oftast inte har tid för en praktikant, än mindre en lärling då det redan är stressigt på arbetsplatserna. Vi kan även undra hur de som arbetar i en blomsteraffär kan ha den kompetens som vi lärare egentligen ska lära ut till eleven. Inom floristyrket finns det flera olika vägar att gå för att utbilda sig till florist, allt från några månader till flera år. Men vi kan dock se att allt flera finns i branschen men saknar utbildning. Det är detta som oroar oss då det kan vara dessa outbildade florister som ska vara handledare till en floristelev. Inom frisörbranschen råder även här blandade känslor, möjligen mer åt det positiva hållet. Lärlingar är ett gammalt beprövat utbildningssätt hos frisörerna och finns fortfarande i minnet hos många mästare. Att bevara gamla hantverkstraditioner och yrkets status är viktigt. De positiva reaktionerna talar för mer erfarenhet och förståelse för yrket. De negativa synpunkterna är, precis som i floristbranschen, hur tiden ska räcka till och att denna tid också kostar företaget mycket pengar.

Vi känner att det ofta klagas på att eleverna som utbildas inte har vad som krävs när de är nyexaminerade från hantverksprogrammet. Vi kan fråga oss om det är utbildningen och lärarna som brister eller är det branschen som ställer orimliga krav. Eftersom vi snart är färdiga yrkeslärare, är det klart att vi funderar över hur denna nya utbildning kommer att

(11)

påverka oss som lärare. Hur förändras vår arbetsuppgift, och hur mottas denna utbildning av branschen, den som kommer att vara en stor del av vårt nya arbetsområde?

1.1 Bakgrund

1.1.2 Undersökningsområde

Denna uppsats fokuserar på yrkeslärarens roll på en gymnasieskola. Yrkeslärare kan undervisa inom olika program på gymnasieskolan men vi kommer enbart att skriva om de lärare som arbetar inom den nya lärlingsutbildningen. Varje kommun och landsting som erbjuder utbildning på ett nationellt eller specialutformat program som innehåller yrkesämnen kan delta i denna försöksverksamhet. För att få delta i försöksverksamheten krävs av skolan att man kan garantera att en god kvalitet upprätthålls för elevens hela utbildning. Utbildningens syfte är att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, öka arbetslivserfarenheten och skapa en möjlighet att under en handledares ledning på en arbetsplats få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet (Skolutveckling 2008).

Den totala omfattningen är motsvarande 2500 gymnasiepoäng och utbildningen skall minst omfatta:

 Svenska A eller Svenska som andraspråk A (100p)

 Engelska A (100p)

 Matematik A (100p)

 Religionskunskap A (50p)

 Historia (50p) särskild kursplan

 Idrott och Hälsa (50p) särskild kursplan

 Samhällskunskap (50p) särskild kursplan (Skolverket 2008).

Omfattningen om den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska totalt omfatta 1250 gymnasiepoäng. Skolverket har i uppdrag att, som alternativ till nationella eller lokala kurser, utforma en eller flera kurser med en total omfattning av 1250 gymnasiepoäng, särskilt för den arbetsplatsförlagda delen inom försöksverksamheten för lärlingsutbildningen (Skolverket 2008).

(12)

Skolverkets generaldirektör Per Thullberg lyfter problematiken med att många elever idag lämnar gymnasieskolan redan efter ett eller två år. Han ser att om lärlingsutbildningen kan bidra till att hindra den utvecklingen, så har vi nått långt redan där. Utbildningsminister Jan Björklund hävdar att det inte är tvunget att alla elever skall få högskolebehörighet, utan att yrkesutbildningar är lika viktiga som att gå en högre utbildning. Han kan också se kopplingen mellan för mycket teoretiska ämnen och det stora antalet avhopp från gymnasieskolan. Förhoppningen är att uppvärderingen av yrkesutbildningarna gör att fler ungdomar väljer just dessa (Skolverket 2008).

Hur branschen skulle reagera på lärlingsutbildningen är något som man har försökt att tänka på säger Jonas Berggren från Svenskt Näringsliv. De har länge kämpat för en form av lärlingsutbildning och möjligheten att lära sig genom att vara ute i arbetslivet. Han tillägger att branschen har varit oroliga över hur man ska kunna säkra kvalitén på utbildningen. Han poängterar också vikten av att ge företaget där lärlingen vistas en del av de 25 000 kr i statsbidrag som betalas ut (Skolverket 2008).

I ett pressmeddelande från utbildningsminister Jan Björklund (1 september, 2008) angående det kommande budgetförslaget, menar han att antalet platser inom yrkesutbildning ska öka från 5000 till 6000 platser under nästkommande läsår. ”Det är viktigt att fler personer får läsa en yrkesutbildning. Eleverna har goda utsikter på arbetsmarknaden, eftersom satsningarna görs i nära samarbete med näringslivet” (Regeringen.se/sb/d/8544/a/80413). Ulrika Stuart från Företagarna berättade att intresset från deras medlemmar inför försöksverksamheten är stort. Företagarna är positiva till försöket och deltar gärna i lärlingsråden (Företagarna 2008).

1.1.3 Läroplan

Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Därvid skall skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bland annat arbetslivet (Lärarens handbok, 2006). Skolan skall sträva efter flexibla lösningar för organisationen, kursutbud och arbetsformer. Skolans

(13)

verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola skall utvecklas måste den fortlöpande omvärdera sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Ett annat mål att uppnå är att varje person som slutför utbildning för lärlingar skall ha för branschen godtagbart yrkeskunnande. Riktlinjerna säger att lärare skall i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenhet av arbets - och samhällsliv som eleverna har eller skaffat sig under utbildningen gång (Lärarens handbok, 2006).

1.1.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv

De frivilliga skolformerna skall samverka nära med den obligatoriska skolan, med arbetslivet, med universiteten och högskolorna och med övriga samhället. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen. Då arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering så är detta en viktig del i de yrkesförberedande programmen. Det mål som skolan ska sträva mot är, att eleven skall vara medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv, och ökad internationell samverkan. De riktlinjer som skolans personal ska ha är att i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv (Lärarens handbok, 2006).

1.1.5 Regeringens satsning på lärlingsutbildningar

Arbetet började för två år sedan då fem pilotskolor utsågs till att genomföra en försöksverksamhet för den nya lärlingsutbildningen. En stor satsning på lärlingsutbildningar i gymnasiet var en av de viktigaste nyheterna i Regeringens vårproposition. Regeringen vill alltså införa lärlingsutbildningar runt om i Sverige från hösten 2008. Regeringen och skolministern Jan Björklund hävdar att skälet till den skyndsamma hanteringen är bristen på yrkesutbildad arbetskraft i många branscher, avhoppen från de yrkesinriktade programmen, och skolornas svårighet att hänga med i den snabba tekniska utvecklingen samt svårigheten att få fram yrkeslärare (Företagarna 2008).

Regeringen anser att det är dags att Sverige utbildar som många andra länder gör, och inför riktiga och moderna lärlingsutbildningar. Lärlingssystemet anses vara ett sätt att matcha

(14)

ungdomar direkt ut i arbetet. Dessutom vill inte alla ungdomar bli akademiker och studera på högskolan. Det måste finnas utbildningar för den elev som kanske är skoltrött eller som lättare lär med händerna (Folkpartiet). Regeringen avsätter extra pengar för att ge fler elever plats på en lärlingsutbildning. Intresset från gymnasieskolorna är nämligen stort, visar högen med ansökningar hos Myndigheten för skolutveckling. Över 290 skolhuvudmän har ansökt om att delta i försöksverksamheten, och vill ordna platser för totalt närmare 5500 elever. Den gymnasiala lärlingsutbildningen ska, enligt regeringens planer, bli en del i den nya gymnasieskolan som planeras träda i kraft 2011. Men en försöksverksamhet med lärlingsutbildningar inleds redan i höst och ska pågå fram till och med läsåret 2010 (Skolverket 2008)

Den gymnasiala lärlingsutbildningen syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet. De elever som valt ett yrkesinriktat program på gymnasiet ska kunna välja att tillbringa minst halva utbildningstiden på en arbetsplats, och i gengäld läsa mindre kärnämnen, 500 poäng mot den övriga gymnasieskolans 800 poäng (Skolverket 2008).

Företagarna uppskattar att regeringen har agerat snabbt i lärlingsfrågan. Under arbetet med GY 07 betonade de vikten av en väl fungerande lärlingsutbildning, men också att den måste ske i nära samarbete med skolan, och att avtal som reglerar ansvar och befogenheter upprättas (Företagarna 2008).

Det som krävs för att få starta en lärlingsutbildning är:

 Större andel av utbildningen ska vara arbetsplatsförlagd.

 Formaliserad samverkan mellan skola – arbetsliv, så kallat lärlingsråd.  Avtal och utbildningskontrakt mellan skolhuvudman och företag.  Handledarutbildning för företagen (Skolverket 2008).

Innan utbildningen startar så upprättas ett utbildningskontrakt. Detta för att tydliggöra ansvarsfördelning och arbete som handledare, lärare och elev har. Företagets handledare kommer därefter vara länken mellan arbetsplatsen och skolan. Den samverkan som sker

(15)

mellan läraren och handledaren när det gäller det dagliga pedagogiska arbetet och elevens utveckling är en förutsättning för att kunna följa elevens lärande (Skolverket 2008).

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den nya lärlingsutbildningen påverkar lärarrollen. För att komplettera resultaten utifrån litteraturen om hur dagens lärarroll ser ut idag så utförs en enkätundersökning om hur lärarna på de yrkesförberedande programmen uppfattar sin nya lärarroll. Detta för att få en översikt och förståelse för hur lärarrollen förändras inom den nya lärlingsutbildningen inom gymnasieskolan.

1.3 Frågeställningar

Följande frågor ställs:

– Anser lärarna att lärarrollen har förändrats i den nya lärlingsutbildningen?

– Anser lärarna att de får den kompetensutveckling de behöver för att undervisa eleverna i en snabbt förändrad bransch?

– Anser lärarna att handledaren får tillräckligt med utbildning för att kunna motsvara en pedagog?

1.4 Avgränsningar

På grund av undersökningens tidsbegränsning har vi valt att enbart studera de fem pilotskolor som startade hösten 2006. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi undersöker lärarnas uppfattningar om den nya lärlingsutbildningen, i vilken det utvärderas hur de aktiva lärarna inom lärlingsutbildningen har svarat på frågorna kring den nya lärlingsutbildningen.

(16)
(17)

2. Litteratur

Litteraturkapitlet handlar om en förändrad lärarroll i den nya lärlingsutbildningen där vi kommer att beskriva kunskapsbegrepp som vi funnit relevanta för vårt arbete. Detta gör vi för att få en inblick i hur mycket förändringar som eventuellt sker i yrkeslärarnas framtida läranderoll inom lärlingsutbildningen.

2.1 Handledning

I alla yrkesutbildningar har handledning spelat en avgörande roll. Lärlingar och gesäller har i alla tider fått handledning av mäster. Lärlingarna har observerat hur mäster gör och fått enklare uppgifter; mäster har instruerat, givit råd, demonstrerat, bedömt lärlingens prestationer, bestämt vad lärlingen ska inrikta sig på härnäst, om denne klarar av att utföra några arbetsuppgifter på egen hand och i så fall vilka och under vilken form av kontroll. Handledningen följer ofta ett bestämt mönster som utmärkes av ledorden demonstration,

tillämpning och korrigering (Per, Lauvås & Gunnar Handal, 2001). I mästarlära smygs

lärandet in i själva yrkesutövningen. Ordet mäster betyder magister och mäster ska fungera mer som arbetsledare än som handledare. Lärlingen går in i ett redan befintligt socialt system där han på ett snabbt och omedvetet sätt tillägnar sig värderingar, synsätt och ideal. Det ställer stora krav på mäster att vara förebild, att stimulera och att ställa sig frågande i vissa situationer, och positiv i andra. En mäster ska kunna uppvisa ett mästarbrev som bevis på sin kunskap och som ett erkännande av kollegor och bransch (Henry, Egidius, 2005). I arbetslivet finns den specialkompetens som skolorna många gånger har svårt att rekrytera och behålla. Det kan också vara svårt för läraren att ständigt hålla sig uppdaterad i vårt snabbt föränderliga samhälle. Det är i dessa situationer man kan se möjligheten att göra utbytestjänster mellan skola och arbetsliv. Skolan behöver få in kunskap utifrån, men även dela med sig av sina kunskaper. Detta samarbete skulle kunna ge den kompetensutveckling som är nödvändig för verksamheten, och på så sätt öka konkurrenskraften (Marianne, Feldt, Leif, Jarlén & Johan, Rådmark , 2006).

Handledning är på sin plats som pedagogisk metod när de lärande själva arbetar med det som ska läras. Det finns två olika typer av handledning, målinriktad och målfri handledning. I den målinriktade handledningen ser vägledaren till att den lärande hittar bra vägar att nå uppställda krav och mål. Denna handledare har också ett ansvar att vägleda för att komma på

(18)

rätt spår och att övervaka processen. Denna typ av vägledning är typiskt för utbildningar som följer en läroplan eller utbildningsplan. I denna grupp befinner sig också mästarlärare. I den målfria handledningen har den lärande själv ansvar för sitt lärande, och handledaren måste mer fungera som coach eller mentor. Handledaren ska medverka till att målen på utbildningen nås. En del skolor förlägger sin utbildning på kvällstid under några timmar, andra under några dagar på skolan. Ett annat exempel på nytänkande inom handledarutbildning, är att via Internet bedriva handledarutbildning på distanskurs (Feldt m.fl.,2006).

På senare år har lärlingsmodellen allt mer använts som förståelseram för det som sker i olika typer av utbildning. Inlärningssituationen blir att noviser på området blir mer kompetenta genom att delta i en grupp med mer kompetenta personer, som praktiserar ett yrke eller en verksamhet, och där denna novis gradvis blir en fullvärdig medlem. I en sådan ”praxisgemenskap” äger också handledning rum, även om den inte uppfattas som en egen aktivitet i sig (Lauvås & Handal, 2001).

Att vara handledare är både ett slitsamt och tidskrävande arbete, framför allt om man saknar erfarenhet och inte vet hur man ska utforma samarbetet. Men Lauvås och Handal (2001) menar att även ”olämpliga” lärare kan blomma upp med hjälp av ett sådant samarbete. Det individualiserade ansvar som enskilda lärare har kan bli bättre, om man ingår i en gemenskap med ett kollektivt ansvar. Med detta kollektiva ansvar så kan man påstå att läraren tillsammans med handledare ingår ett samarbete att utbilda eleven inom en lärlingsutbildning.

2.2 Vygotskijs synsätt

I den senaste svenska läroplanen för gymnasiet, Lpf 94, som föregicks av betänkandet Skola för bildning (SOU 1992:94), finns fortfarande samma dilemma som Vygotskij tar upp. Hur kan man skapa en yrkesutbildning som inte skiljer teori från praktik? Den nya svenska gymnasieskolan har ambitionen att ge även de elever som går yrkesinriktade program kunskaper i de teoretiska ämnena, bl.a. svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Men här uppstår svårigheterna då många elever inte klarar av de teoretiska kurserna, som är allmänna till sitt innehåll och inte knutna till det praktiska yrkeslivet. Med den nya lärlingsutbildningen så har man tänkt på detta och medvetet minskat på de teoretiska ämnena och därmed underlättat för vissa elever (Gunilla, Lindqvist, 1999).

(19)

Under arbetets gång har litteraturdelen alltmer kommit att handla om sociokulturella teorier om lärande. Vygotskijs tankar om lärarens roll i lärandeprocessen, när han skriver om den närmsta utvecklingszonen stämmer väl överens med vårt synsätt. Hans tankar om att ”lärandet” kan utvecklas till ny inlärning genom ett tillrättaläggande av situationer som vederbörande bara kan klara av med stöd och hjälp av en mer erfaren person. Vygotskij menar även att eleverna i början av sin utbildning är i behov av mycket hjälp och stöd från läraren, och att lärarna är medvetna om denna process (Lindqvist, 1999).

Vygotskij kallar detta område som rymmer inlärningsmöjligheter för lärlingen för den nära eller ”proximala” utvecklingszonen, och de aktiviteter som experten använder sig av för att lägga inlärandet till rätta betecknas som stödstruktur. I detta begrepp ingår att den erfarne skapar övningssituationer för novisen som kräver bruk av en kompetens som den sistnämnde ännu inte besitter, samtidigt som experten genom stöd, instruktioner, uppmuntran, korrigering och hjälp, bidrar till att lärlingen bemästrar den nya uppgiften (Lauvås & Handal, 2001). För Vygotskij är arbete grunden för den pedagogiska processen och inte ett ämne i sig eller en metod (Lindqvist, 1999).

Enligt Vygotskij kräver yrkesutbildningar en viss förmåga att samordna sitt uppförande med övriga människor och man kan då säga arbetets former utgör en utmärkt skola där social erfarenhet skapas. En psykolog säger att ingenstans lär sig människan verklig artighet och belevenhet som i den moderna fabriken, eftersom den lär var och en den finaste anpassningen av sina rörelser i överensstämmelse med de övrigas (Lindqvist, 1999). Vygotskij menar att man måste förstå den pedagogiska betydelsen då yrkesutbildningen lanserar helt nya didaktiska undervisningsmetoder. Med detta så menar han att alla förutsätter att det finns en slutlig mening med kunskapen inte hos eleven själv utan hos den som handleder honom. Därför skiljer den sig från yrkesutbildningen där meningen med kunskap, den slutpunkt till vilken den måste nå, ges eleven i form av den industri som han inträder i.

Vygotskij själv ser inte lärarens roll som uppfostrare, utan läraren skall istället organisera den sociala miljön. Det är eleven som skall vara aktiv och intresserad, inte i första hand läraren. Han skriver även att skolan måste öppna sina dörrar till samhället och livet måste tränga in i skolan. Skolan behöver bli en levande institution (Lindqvist, 1999). När Louise, Selander

(20)

(1995) skriver om lärandeprofessionalism, hävdar han att det behövs ett gemensamt yrkesspråk för lärare och krav på vetenskaplighet. Han uttrycker sig på följande sätt:

Pedagogens arbete i klassrummet kommer successivt att förändras. Nya medier som datorer gör det möjligt för eleverna att själv söka sina vägar att få information och lära sig olika saker. Lärarens roll som ”allvetare” minskar och mer arbete kommer att krävas som vägledare, handledare och gruppledare.

(Selander 1995, s.8).

Vygotskij ser istället barnets möjligheter till utveckling som den intressanta fråga för hur undervisningen skall bedrivas. Det är inte barnets tillkortakommanden som skall vara utgångspunkten utan deras potential, när de får hjälp att prestera inom ramen för sin förmåga. En god undervisning föregriper utvecklingen, ger förändringar för en förändring och skapar den närmaste utvecklingszonen. Enligt Vygotskij sker detta med hjälp av en mer erfaren person som blir mediator. ”Det som barnet för tillfället gör med hjälp av en vuxen, kan det imorgon göra på egen hand”, skriver Vygotskij (Lindqvist, 1999 s.45).

2.3 Lärande.

Enligt Knud, Illeris, (2006) är lärandet alltid något som försiggår i sociala sammanhang och samhälleliga sammanhang. Beroende på de olika sammanhangen där lärandet äger rum, t.ex. i skolan, arbetslivet eller i vardagslivet, så skapar det skilda grunder för lärandet. Alltså har allt lärande både en individuell sida och en social sida. Illeris talar om lärandets tre dimensioner: Innehållsdimensionen, drivkraftsdimensionen och samspelsdimensionen. ”Allt lärande involverar dessa tre dimensioner och man måste ta hänsyn till samtliga om man ska uppnå en tillfredsställande förståelse eller analys av en lärosituation eller ett läroförlopp” (Illeris, 2006, s.41). Genom innehållsdimensionen utvecklas den lärandes insikt, förståelse och kapacitet. Här strävar vi efter att skapa en mening och förståelse, och även att träna vårt bemästrande, som gör det möjligt att hantera livets praktiska utmaningar. I drivkraftsdimensionen finns motivation, känslor och vilja med som ledord. Vår nyfikenhet och otillfredsställda behov gör att vi söker kunskap, större förståelse och tillägnar oss nya färdigheter. I klassrummet eller i en arbetsgrupp utspelar sig lärandets samspelsdimension. Den handlar om individens samspel med den sociala och materiella omgivningen. Här hittar man handling, kommunikation och samarbete som ledord. Samspelsdimensionen utvecklar den lärandes sociala samspel mellan

(21)

människor och förmågan att engagera sig. I denna lärotriangel (figur 1) mellan de tre olika dimensionerna ser man bredden och mångsidigheten i vårt lärande. Man kan också se att den motsvarar det moderna samhällets krav på lärande som kompetensutveckling (ibid.).

Figur 1: Lärandets tre dimensioner (Illeris, 2006)

Det finns idag ett ökande intresse för mästarlära. Inom hantverksutbildningen försvann mästarläran, för att på nytt få ett stigande intresse. Även inom akademiska yrken ökar intresset för ett ”nygammalt” sätt att lära sig. Mästarlära sker i en social praxis, genom att eleven tillägnar sig och lär sig gradvis förvärva kunskaper från periferin till att bli en fullgod medlem i yrkesgruppen. Yrkesidentitet skapas också när yrkets färdigheter stegvis behärskas. Den ”tysta kunskapen”, förtrogenhetskunskapen, lär sig lärlingen genom att observera och imitera sin mäster i olika situationer. Färdigheter och kunskap utvärderas kontinuerligt i arbetssituationer och genom respons från t.ex. kunder och klienter. Det finns en del kritik om att mästarläran skulle vara föråldrad och omodern. Kritiken grundar sig på att mästarlära fungerar bäst i stabila sammanhang och får svårt att fungera i det snabba postmoderna samhället (Klaus, Nielsen, & Steinar, Kvale, 2000).

(22)

2.4 Lärarrollen i förändring

Det är en utmaning att förena de olika röster hos lärare och andra intressenter, såsom politiker, arbetsliv, föräldrar, som det postmoderna samhället kräver. Det finns krav på lärarna idag, mer än någonsin tidigare, att de hela tiden ska förändra sig. Utmaningen ligger också i att öppna breda valmöjligheter som respekterar lärarnas professionella bedömningsförmåga och möjlighet till kontinuerlig utveckling. Lärare kan lära av varandra och kontinuerligt utveckla sin expertis genom att skapa nya strukturer i det postmoderna samhället. Det finns inte bara ett rätt och en sanning, utan den viktigaste uppgiften blir att identifiera och kartlägga olika modeller för omstrukturering (Andy, Hargreaves, 1998). För att kunna möta en mer förändrad och varierad verklighet, måste eleverna erbjudas mer varierat lärande menar Ingrid, Carlgren och Ference, Marton, (2000). Lärarna kan utveckla förmågan hos eleverna att lära från nya situationer, urskilja vad som är väsentligt, kritiskt granska och handla därefter. Carlgren och Marton (2000) talar om olika yrkens professionella objekt, där lärande så som att utveckla elevers olika förmågor och förhållningssätt är ett. Lärarens framtida uppdrag, oavsett storlek på klasser eller var undervisningen sker, är att lärarnas professionella objekt fokuseras och insikter skapas. Detta kan lärarna skapa utifrån dem själva och forskning, för att förbereda och rusta sina elever för världen där ute.

Läraryrket behöver göras mer flexibelt för att läraren ska kunna ägna stor del av sin tid åt elevernas lärande. Att forska och att utvecklas i olika uppdrag bidrar till att skolan ska vara både en social och kulturell mötesplats, där både elever och lärare är aktörer (Feldt m.fl., 2006). Genom att utveckla nya förmågor kan både elever och lärare delta i omvärlden på ett mer komplext sätt i diskussioner inom olika ämnesområden, och utföra mer komplicerade arbetsuppgifter. För att utveckla sitt lärande som lärare är det viktigt att förstå vad en elev behöver för att utveckla sitt lärande. Under lång tid har undervisningen präglats av ett mekaniskt och behavioristiskt synsätt. Lärandet blir en förutsägbar process där kunskapen är faktaorienterad och neutral, där läroböckerna har haft en central roll (ibid.).

Lärarna måste involveras på ett meningsfullt sätt för att en förändring ska kunna ske i skolan. Efter lärarnas önskemål vad och hur vi ska förändra kan skolan få värdefulla insikter från det verkliga arbetet. Lärarna vet att deras yrke håller på att förändras, liksom den värld som detta yrke utövas i. Kanske måste man finna sig i att skolan behöver offra något. Om läroplaner och lärare sprids ut för att möta allt fler krav, blir kvaliteten på inlärningen kanske offrad.

(23)

Läraryrket intensifieras och lärarna förväntas möta fler krav då förändringsprocesser påtvingas dem, kanske på bekostnad av deras hälsa och livskvalitet. Eller kan de bli de grundläggande strukturerna för lärande om vi omformar dem enligt de postmoderna målen och kraven (Hargreaves, 1998). Läraryrket har tidigare haft ett givet uppdrag att genomföra vissa uppgifter på ett visst sätt. Nu får yrket mer karaktären av att utforma, pröva och förändra verksamhetens syften och att förverkliga dessa (Carlgren & Marton, 2000). Lärarens roll professionaliseras där läraren intar olika ledarroller, deltar i beslut och fungerar som handledare inom sitt eget expertområde. Reglerna i världen håller på att förändras. Den postmoderna världen är snabb, komprimerad och komplex. Därför måste också reglerna för undervisning och lärande förändras i samma takt (Hargreaves, 1998).

Enligt Nielsen och Kvale (2000) ligger en rad aspekter av postmoderniteten i linje med kunskapsformer som ingår i mästarlära. Lokala kunskaper kan inte överföras till universell kunskap. De menar att icke-skolmässiga kunskaper, ”tyst kunskap” och lokala kunskapsformerna håller på att komma i förgrunden i det postmoderna samhället. Individen ses som ett nätverk mellan kunskap och strukturer i miljön. Pragmatisk kunskap hamnar i förgrunden och kunskap ger förmåga att handla effektivt.

Det är en brist på gymnasielärare och speciellt yrkeslärare med behörighet och pedagogisk utbildning. Det kan ses som ett hot mot kvaliteten på undervisningen och läraryrkets status och ställning som profession. Endast ett hundratal yrkeslärare examineras varje år medan behovet är mycket större än så. Antalet sökande till yrkeslärare har minskat drastiskt från 90-talet. Det är en allvarlig brist eftersom cirka 1/3 av gymnasieskolans elever går på ett yrkesförberedande program. Fram till 2009 kommer antalet elever i gymnasieskolan att öka med cirka 20 %, därefter kommer det att sjunka lägre än dagens nivå. En stor del av lärarkåren kommer att gå i pension och bereda plats för nyexaminerade lärare (Feldt m.fl., 2006).

(24)

2.5 Kompetensutveckling.

Begreppet yrkeskunnande och de närbesläktade begreppen kompetens och kvalifikation har under senare år fått en nyckelroll inom forskning och policydiskussion om teknisk och organisatorisk förändring i arbetslivet. Inom forskningssfären utgör begreppsparet kompetens/kvalifikation teoretisk knutpunkt mellan disciplin som pedagogik och andra områden menar Per-Erik, Ellström, (1997). Inom policysfären utgör frågor om de anställdas yrkeskunnande samt förutsättningarna för att upprätthålla och utveckla detta kunnande en central knutpunkt mellan politikområden som vuxenutbildningar, arbetsmiljö och arbetsmarknad förklarar Ellström (1997). Med kompetens avser Ellström (1997) en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext. Närmare bestämt förmågan att framgångsrikt utföra ett arbete, inklusive förmågan att identifiera, utnyttja och, om möjligt, utvidga det tolknings-, handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder. Ellström (1997) beskriver den kompetens som krävs för anpassning eller vid utveckling för att denne så effektivt som möjligt skall kunna utföra förelagda arbetsuppgifter. De möjligheter som, utifrån detta perspektiv, återstår för individen är anpassning eller att fly från problemet genom att vara frånvarande.

Skolan har ansvaret då det kommer till kompetensutveckling då det ställs krav på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation (Lärarens handbok, 2006). Här beskrivs även att rektorns ansvar över att lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter. Björn, Axelsson, (1996) skriver om motivation, kompetensutveckling och lärande som relaterade aspekter. Han menar att den som är motiverad har lättare för att lära sig och är också mer villig att försöka. Kanske är det också tvärtom. När vi lär oss blir vi motiverade. Han menar att ett viktigt inslag i definitionen av individkompetens fångas av ord som vilja och lust. Till det tillkommer även initiativkraft, tolkning av situationer, anpassning till nya sammanhang etc. Axelsson (1996) anser även att individers förutsättningar, deras motivation och förutsättningarna i arbetsmiljön är mycket viktiga inslag i utvecklingkompetensen (förändrings– och förbättringsförmågan). Han påstår att det finns tre sorters kompetenser: kunskap, färdigheter och vilja. Utan vilja, kommer kunskaperna och färdigheterna inte att utvecklas och inte heller att användas fullt ut. Om inte individen ser skäl till att utvecklas och använda sin förmåga, dvs. om hon saknar motivation aktiveras inte viljan.

(25)
(26)
(27)

3. Metod

3.1 Allmänt om metod

Syftet med en studie är avgörande för om man väljer att metoden ska vara kvalitativ eller kvantitativ. I den kvantitativa metoden kan det förenklat sägas att siffror och ord används som längre, fler och mer. I en kvalitativ metod är intresset att förstå olika människors sätt att reagera, resonera och att urskilja varierande handlingsmönster (Jan, Trost, 2001).

3.2 Metodval

Valet av en kvalitativ studie gjordes för att hitta mönster i undersökningsgruppens svar och för att försöka förstå och särskilja deras situation (Trost, 2001). Vår metod har en kvalitativ ansats, en empirisk studie i ett tidigare ej kartlagt område och data har samlats in med hjälp av enkäter (bil.1). Enkät passar när det är en stor undersökningsgrupp, är billig, lätt att bearbeta och når många personer samtidigt menar Trost (2007). Enkät är en skriftlig förfrågan som riktar sig till många mottagare som ska svara på papper, Internet eller i någon annan form. Den kan besvaras enskilt eller i grupp. I sin enklaste form är en enkät ett brev med en fråga eller två. I sin mest avancerade form består enkäten av en mängd frågor som kan ta en timme eller mer att besvara. En lättbegriplig och angelägen enkät kommer tillbaka ifylld enligt Jan-Axel, Kylén, (2004). Den som svarar ska tycka att frågorna är meningsfulla och förstår hur de ska besvaras. Upp till en halvtimme är de flesta beredda att lägga ner på att besvara en enkät menar Kylen (2004). För att få in svar på långa enkäter ska den som svarar ha ett personligt intresse eller belönas på något sätt.

3.3 Urval

Vi gjorde bedömningen att rikta vår enkät till de fem pilotskolor som redan har arbetat enligt lärlingsutbildningen i två år. Sharan B., Merriam, (2003) beskriver två olika grundläggande typer av urval – sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval. Sannolikhetsurval är det vanligaste vilket gör det möjligt för forskaren att generalisera sina undersökningsresultat från urvalet till den population från vilket han eller hon gjort sitt urval. Den första kontakten gjordes via Internet och e-post och bifogade i samband med detta tillfälle ett följebrev och

(28)

enkäten. En av de tillfrågade skolorna sa redan från början att de inte arbetade på det sätt som vi önskade svar på då hon tittat igenom våra frågor i enkäten. Ett nytt urval gjordes ej då denna skola föll bort, utan beslut togs för att tro att de andra fyra ville ställa upp på enkäten. Fyra skolor återstod, där två till en början sa att de kunde tänka sig att ställa upp att medverka, medan de andra två ej gav något svar tillbaka.

Samtliga kontaktpersoner fick information om studien och enkätens syfte. Kontaktpersonerna tog på sig att vidarebefordra enkäten till de inblandade lärarna på lärlingsutbildningen, och att se till att de fyllde i enkäten samt skicka tillbaka enkäten. Vi ansåg inte att det behövdes en första försöksversion på några försökspersoner som Kylén (2004) råder. Efter en noga genomgång av enkäten och dess relevans för studien, och vad vi egentligen får ut av svaret, ansåg vi att den var komplett. Enkäten skickades ut till de inblandade skolorna efter borttagande av frågor som vi ej tyckte tillförde något till vår undersökning.

Enkäten e-postades till kontaktpersonerna med information om enkäten och med uppmaningen att skicka de ifyllda enkäterna till Caroline som skulle sammanställa dessa. Något som vi ej skickade var svarskuvert men enkätens syfte framgick, vilka vi var, hur vi kunde kontaktas och vilka som berördes av studien. Vi informerade om att deltagandet var frivilligt och att svaren behandlades konfidentiellt. Så här i efterhand kan vi se att ett svarskuvert kanske hade påskyndat svaren tillbaka till oss.

3.4 Genomförande

Den kvalitativa undersökningen i denna uppsats har följt följande process, som bygger på sjustegsmodellen för att kartlägga, förklara, göra en prognos eller att ta reda på önskemål. Det första steget, bakgrund, formuleras problemet eller kärnfrågan och får svaret när vi kommer till steg 7. I andra så bestäms inriktningen och vilka delfrågor vi behöver ha svar på när steg 6 kommer, analysen. Delfrågorna bryts ner i detaljfrågor i steg 3 och svaren på dessa frågor ger underlag för sammanställningen i steg 5. Steg 1 och 2 bildar tillsammans Uppdraget. Steg 5 och 6 utgör Resultatet av utredningen. Råjobbet, som är steg 3, 4, och 5 är utredarens tyngsta arbetsinsats (Kylén, 2004).

(29)

handledarutbildningen, eleven och lärarens lärande, kompetensutveckling och allmänt tycke av utbildningen. Den hade en hög grad av strukturering och en hög grad av standardisering. Standardisering betyder att frågorna och situationen var likadana för alla i undersökningsgruppen. Med strukturering menas att enkäten hade en struktur med olika avsnitt. Genom detta försäkrades att alla frågeområden täcktes, och att svarsalternativen var relevanta (Trost, 2001).

Till enkäten följde ett följebrev vilket skapar motivation till att svara på enkäten menar Kylén (2004). Där framgick avsikten med undersökningen och vem som låg bakom enkäten, vilka vi sänt enkäten till, hur lång tid det tar att besvara frågorna, vart och när enkäten ska skickas, och vad som händer med svaren. Misstag i följebrevet blev att vi glömde ange när enkäten skulle skickas in vilket gjorde att vi fick jaga våra respondenter då svaren behövdes komma in till oss. Enligt Kylén (2004) så hör detta till vanligheterna, att man får påminna en eller två gånger då respondenterna måste vara högt motiverade för att få in ett svar utan påminnelse. Vår enkät bestod av både öppna och slutna frågor. Svaren på öppna frågor är alltid svåra att bearbeta, men de styr samtidigt den som svarar mindre än de med givna alternativ och skalor menar Kylén (2004). De bundna svaren i form av alternativ ger begränsade möjligheter att svara som man vill. Vid vissa frågor fanns några extra rader där det var extra viktigt att respondenten fick möjlighet att uttrycka sig fritt. Kylén (2004) påstår även att öppna frågor och bundna svar kan både användas för att ta reda på attityder och mäta kunskap, vilket vi till viss del är ute efter i vår undersökning.

Sju till tio dagar efter enkätens utlämnande skickade vi ut påminnelsebrev nr. 1 med ytterligare en enkät till dem som ännu inte inkommit med svaren, efter ytterligare tre till sju dagar skickades påminnelsebrev nr. 2 ut. Genom detta fick vi fram urvalet som bestod av 4 lärare, inom fyra skolor runt om i landet.

(30)

3.5 Bearbetning av material

Allt material måste bearbetas och sammanställas så att det går att analyseras och tolkas skriver Kylén (2004). För att underlätta det fortsatta arbetet bör sammanställningen göras överskådlig och lätt att förstå. Inför analysen är det lämpligt att samla underlaget för varje delfråga för sig. En del föredrar att ställa samman metodvis, det vill säga varje enkätsvar för sig. Det kan vara bra till att börja med, men sedan bör materialet delas upp på respektive delfråga för att underlätta analysen i nästa steg.

Bearbetningen av materialet gick till så att allt material samlades in och fördes in tabeller där man tydligt kunde utläsa vad de i undersökningsgruppen hade svarat. Tabellerna visade 4 olika kolumner som motsvarade en för varje person som hade svarat på enkäten. De olika personerna gavs A, B, C respektive D som namn, då vi ville bevara deras anonymitet i resultatet. När alla frågor hade förts in i tabellerna flyttades de över i ett Worddokument och frågorna delades in i tre kategorier, handledning, kompetensutveckling och lärarrollen/lärande. Resultatet presenteras i en löpande text för att inte resultatet skulle kännas för tungt och stort då man läser det. Resultatet av huvudfrågorna visas tydligt i tabellerna.

3.6 Validitet och reliabilitet

Kvaliteten i ett frågeformulär bedöms ofta i termer av validitet och reliabilitet menar Kylén (2004). Validitet är värdet av de uppgifter som kommer in och hur användbara de är för att lösa ett problem. Validiteten bedöms efter om vi får data som leder till slutsatser, som i sin tur leder till bra beslut och effekter. Merriam (2004) tillägger även att man ska fråga sig om man verkligen fångar resultaten som finns? Studerar eller mäter forskaren verkligen det han eller hon tror sig mäta?

Reliabiliteten anger tillförlitligheten, hur pass sanna uppgifterna är. Hög svarsfrekvens ökar reliabiliteten. Merriam (2004) säger att reliabilitet handlar om i vilken utsträckning ens resultat kan upprepas och om undersökningen således kommer att ge samma resultat om den upprepas? Detta kan vara ett problem då människors uppfattningar inte är statiskt utan ständigt förändras.

(31)

Med ett enkelt språk i enkäten och tydlig information så hoppas vi undvika missförstånd och oklarheter. Validiteten i enkäten styrktes av att frågorna överensstämde med syftet och av en noggrann metodbeskrivning. Frågorna gicks igenom noggrant och ifrågasattes om frågans betydelse för studien där innehållsvaliditeten och reliabiliteten förekommer i enkäten. Undersökningens transkribering och bearbetning gjordes av en och samma person vilket bidrar till en högre grad av reliabilitet. Det svåra med enkäter är alltid hur man i förväg kan veta hur många som kommer att svara på den. Hur vet man egentligen hur många som behövs i en kvalitativ undersökning? Med ett bortfall i början så återstod enbart fyra skolor. Hur många från varje skola som skulle besvara undersökningen visade sig när svaren kom tillbaka till oss (Merriam 2004).

3.7 Etiska överväganden

Undersökningspersonerna informerades skriftligt via e-post om vad undersökningen handlade om. Vi som författare fanns tillgängliga per brev, telefon och e-post för att besvara frågor och synpunkter som berörde studien. Svaren behandlades konfidentiellt och enbart av författarna. Handledaren och examinatorn hade tillgång till materialet. Efter analys och examination kommer enkäterna att förstöras. Då undersökningen inte berörde omyndiga personer, patienter eller personer som på grund av andra orsaker inte kunde föra sin talan, gjordes bedömningen att inte tillstånd behövdes sökas från en etisk kommitté, däremot följdes de krav som Vetenskapliga rådet uppger. Under informationskravet så skall forskaren informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Detta gjordes i ett följebrev där det noggrant informerades om varför undersökning gjordes. Något som också berörs i detta krav är att man informerar deltagarnas frivillighet samt vilka som ansvarar för studien, vilket även stod i vårt följebrev. På vetenskapliga rådets hemsida så hittar man information om forskningsetik. I samtyckekravet så har deltagare i en undersökning rätt att själva bestämma över sin medverkan. De skolor som valdes ut att delta i undersökningen kunde själv bestämma om de ville vara med och svara på enkäten. Redan i början tackade en skola nej till att medverka på grund av att den ej ansågs vara till någon nytta för vår undersökning. Med konfidentialitetskravet menas att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Genom att bevara konfidentitaliteten så kommer alla papper destrueras som har med enkäten att göra och på så sätt skydda de medverkande i

(32)

enkäten. I nyttjandekravet menas det att de insamlade uppgifter om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Detta framgår även i följebrevet där vi beskriver att enkäten ska användas till vårt examensarbete (Vetenskapliga rådet 2008).

(33)
(34)

4. Resultat

Vi har valt att redovisa vårt resultat med enkätsvaren först, för att ge läsaren en inledande beskrivning av lärarnas svar. Med detta så hoppas vi kunna ge läsaren en egen bild innan vi redovisar våra egna tankar i diskussionen. Vår förhoppning med detta är att vi ska kunna skapa en form av dialog mellan läsaren och författarna som kan leda till ett konstruktivt utbyte.

Vi fick en svarsfrekvens där fyra av de fem tillfrågade pilotskolorna med lärlingsutbildning svarade: två omvårdnadslärare, en fordonslärare och en lärare som inte uppgav programinriktningen. Tre av enkätsvaren inkom efter att vi hade skickat ut påminnelser till undersökningsgruppen. Vi har valt att presentera undersökningsgruppen med A, B, C och D. A och B är kvinnor och C och D är män. A är lärare inom social omsorg med även andra kurser nämns, har en vårdutbildning på 60p och har varit verksam inom skolan i nio år. Det var ett år sedan A var yrkesverksam inom det ämne som A undervisar i. B undervisar i fordonsteknik och har ingen lärarexamen. B har arbetat som lärare i fem år och det var 20 år sedan B var aktiv inom det yrke som B undervisar i. C är lärare inom omvårdnad och läser för tillfället en distansutbildning till yrkes/gymnasielärare där C har ett år kvar. C har arbetat som lärare i cirka tre och ett halvt år och det var två år sedan C var yrkesverksam inom branschen. D har inte svarat på vilket ämne D undervisar i men svarar att ingen lärarexamens finns men har dock andra utbildningar. D har varit verksam i skolan i fyra månader samt att det var fyra månader sedan D var aktiv inom branschen.

4.1 Kompetensutveckling

Nedan följer svaren på frågor som ställts om kompetensutveckling. Första frågan om

kompetensutveckling visar att B och C i undersökningsgruppen ansåg att de i hög grad följde utvecklingen inom deras karaktärsämne. A ansåg att de i någon grad följde utvecklingen samt D ansåg att de i mycket hög grad följde utvecklingen. Då undersökningsgruppen frågades om de anser att det finns tid inom tjänstens ramar, för att följa med i branschens utveckling inom karaktärsämnet, svarade C och D att de ansåg att det fanns lagom med tid för detta. B ansåg att det fanns hög grad för att följa branschen. A ansåg att det fanns lite tid för att hålla sig uppdaterad. Undersökningsgruppen anser även att de har fått tillräcklig utbildning om hur de

(35)

ska utbilda handledarna. B och C svarar att de har fått en tillräcklig utbildning om hur de ska handledarna. D svarar i någon grad och A svarar i hög grad.

Här presenteras svar på en av våra frågeställningar. Den visar om läraren anser att de får den kompetensutveckling som de behöver för att undervisa i en snabbt förändrad bransch. C och D svarar att det finns goda möjligheter att få kompetensutveckling på skolan, B svarar i hög grad medan A svarar att hon enbart får kompetensutvecklingen genom att själv hålla sig uppdaterad.

Anser du dig få den kompetensutveckling du behöver för att undervisa elever i en snabbt förändrad bransch? A B C D Svarsalternativ: Inte alls I någon grad X Tillfredsställande X X I hög grad X I mycket hög grad

4.2 Handledning

Nedan följer de svar på de frågor som handlar om handledning inom lärlingsutbildningen. A bedömer att det genomförs 4 handledarträffar per läsår, B bedömer även att det används 20 dagar per läsår till handledarutbildningen, C har inte haft någon handledarutbildning ännu men uppskattar att två dagar per läsår kommer att användas och D uppskattar att tre dagar i vecka används till handledarutbildning vilket blir 80-90 dagar per år. Första frågan handlar om när lärlingsutbildningen planerades på skolan, hur stor grad de anställda hade att påverka innehållet i utbildningen. B anser att de har fått en god möjlighet att vara med att planera. C och D svarar att de hade hög grad att vara med och påverka samt A anser att hon i hög grad fick vara med och styra utbildningens innehåll. Då vi frågade om läraren åker ut till arbetsplatsen och har handledarutbildning för handledare där så sträcker sig svaren från att inte alls besöka arbetsplatsen till att besöka flera gånger om året. A svarar inte alls, C svarar i någon grad, D svarar varje år och B svarar flera gånger om året.

(36)

Nästa enkätfråga visar om läraren har handledarutbildningar på skolan för handledarna. B, C och D svarar att dessa träffar sker vid enstaka tillfällen på skolan medan A uppger att detta sker flera gånger om året. A uppger även att gemensamma samlingar och informationsträffar förekommer ofta. Även D nämner att konferensdagar med andra handledare från andra program genomförs.

Nästa fråga visar om läraren hade åkt ut till arbetsplatsen om hon/han själv hade fått bestämma hur handledarutbildningen skall bedrivas. Svaren visar att ett besök på arbetsplatsen är något som läraren till viss del uppskattar då han/hon har handledarutbildning. C svarar ibland, A, B och C svarar i någon grad. Vi vände på frågan och fick fram om läraren hade valt att ha handledarutbildning på skolan om han/hon själv hade fått välja. Svaren sträcker sig från god till mycket hög grad av att de skulle välja skolan för handledarutbildningen. B och C svarar ibland, D svarar i hög grad samt A svarar i mycket hög grad. Nästa fråga visar hur ofta läraren besöker handledaren och arbetsplatsen. C svarar 1 gång i veckan. B och D svarar 1 gång i månaden medan A svarar 1 gång per termin.

Här presenteras svar på en av våra frågeställningar som visar om lärarna anser att handledarna får tillräckligt med utbildning för att kunna motsvara en pedagog. Med motsvarandes pedagogs kompetens så menar vi om man kan jämföra en utbildad pedagog med en handledare och se att de i stort sett har samma utbildning för att kunna lära ut till elever. Majoriteten svarar att handledarna i någon grad får den kompetens som motsvarar pedagogen. A, C och D svarar i någon grad medan B ansåg att de får en tillfredsställande utbildning som motsvarar en pedagog. Anser du att handledaren får tillräckligt med utbildning för att kunna motsvara en pedagog? A B C D Svarsalternativ: Inte alls I någon grad X X X Tillfredsställande X I hög grad I mycket hög grad

(37)

4.3 Lärarrollen

Nedan följer de svar på frågor som handlar om lärarrollen. De första svaren visar hur ofta lärarna besöker lärlingen/eleven. C svarar en gång i veckan, B och D svarar 1 gång i månaden medan A svarar 1 gång per termin. Nästa svar visar hur lång tid lärarna är på arbetsplatsen då de besöker den. B svarar att det är från 15 minuter till 1 timmes besök. A svarar 45- 1 timme medan D svarar 1 timme. C har valt att inte svara på frågan då C är så ny som lärare och har inte ännu hunnit besöka en arbetsplats. Det framgick även att det sker gemensamma träffar två gånger i månaden med handledare, elev och lärare för att utbyta erfarenhet.

En annan fråga visar vilken syn lärarna har på sin roll i den nya lärlingsutbildningen. Med roll så menar vi lärarrollen och deras syn på den i den nya lärlingsutbildningen. B, C och D anser att den motsvarar varken eller för dem medan A anser att den är positiv för dem som lärare. Följande fråga visar vad lärarna anser om deras arbetsmängd har ändrats sedan införandet av den nya lärlingsutbildningen. A, B och C anser att förändringen som skett är lagom medan D anser att det inte skett någon förändring alls av arbetsmängden sedan utbildningens införande. På frågan om lärarna anser att deras roll som karaktärsämneslärare har ändrats sedan de blivit involverade i den nya lärlingsutbildningen. B och D anser att deras roll inte har förändrats medan C anser att den med stor grad har ändrats samt A anser att den med mycket stor grad har förändrats sedan lärlingsutbildningen införande.

Anser du att din roll som

karaktärsämneslärare har ändrats i och med lärlingsutbildningen? A B C D Svarsalternativ: Inte alls X X I någon grad Tillfredsställande I hög grad X I mycket hög grad X

(38)
(39)

5. Diskussion

I detta kapitel knyter vi samman undersökningens resultat och analyserar resultatet med relevant litteratur, utifrån uppsatsens syfte och frågeställning. Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för den gymnasiala lärlingsutbildningen och hur den påverkar rollen som yrkeslärare. Huvudfrågan är: hur förändras yrkeslärarrollen i den nya gymnasiala lärlingsutbildningen? Diskussionen inleds med våra tre underfrågor: Anser lärarna att lärarrollen har förändrats i den nya lärlingsutbildningen? Anser lärarna att de får den kompetensutveckling de behöver för att undervisa eleverna i en snabbt förändrad bransch? Anser lärarna att handledaren får tillräckligt med utbildning för att kunna motsvara en pedagog? Dessa tre frågor belyser huvudfrågan.

5.1 Anser lärarna att lärarrollen har förändrats i den nya

lärlingsutbildningen?

Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av lärarna besöker eleven ute på arbetsplatsen under cirka en timmes tid en gång i månaden. Majoriteten av undersökningsgruppen uppger att handledare, elev och lärare träffas en gång i månaden gemensamt ute på arbetsplatsen, för att utbyta erfarenhet. 1/4 av undersökningsgruppen uppger däremot att dessa träffar endast genomföres en gång per termin och att han hellre hade minskat arbetsplatsbesöken och ökat på gemensamma träffar inne på skolan. Om detta bidrar till att lärarna känner att deras roll som karaktärsämneslärare har förändrats sedan lärlingsutbildningens införande så visar resultatet att hälften av undersökningsgruppen anser att lärarrollen har förändrats.

Lärare A anser att lärarrollen i mycket hög grad har förändrats. Samma lärare upplever också att lärarrollen har blivit mer en handledarroll, men är positiv till den nya rollen. Andra hälften av gruppen anser att den inte alls förändrats. Resultatet visar att lärare B besöker eleven på arbetsplatsen i 15 min-1 tim. ungefär en gång i månaden. Enligt Hargreaves (1998) är det en utmaning att förena alla olika röster som det postmoderna samhället kräver. Lärarna vet att deras yrke håller på att förändras. Läraryrket intensifieras och lärarna förväntas möta fler krav då förändringsprocesser påtvingas dem. Enligt Nielsen och Kvale (2000) ligger en rad aspekter av postmoderniteten i linje med kunskapsformer som ingår i mästarlära. Lokala kunskaper och ”tyst kunskap”, förtrogenhetskunskap, håller på att komma i förgrunden i det

(40)

postmoderna samhället. Pragmatisk kunskap hamnar i förgrunden och kunskap ger förmåga att handla effektivt.

Lärare A och C är positiva till den nya rollen i lärlingsutbildningen, medan lärare B som har varit verksam lärare i 20 år anser att rollen inte har förändrats. Lärare D anser inte att lärarrollen har förändrats men har endast varit verksam lärare i fyra månader och har inga tidigare upplevelser att relatera till. Denna lärare uppger att han ser varken eller på sin nya roll i lärlingsutbildningen. Carlgren och Marton (2000) menar att läraryrket tidigare haft ett givet uppdrag att genomföra vissa uppgifter på ett visst sätt. Nu får yrket mer karaktären av att utforma, pröva och förändra. Vid frågan om arbetsmängden ökat sedan införandet av lärlingsutbildningen, så visar resultatet att 3/4 av undersökningsgruppen anser att ökningen av arbetsmängden som skett är lagom. 1/4 anser att det inte skett någon förändring alls.

För att kunna möta en mer förändrad och varierad verklighet, måste eleverna erbjudas mer varierat lärande, menar Carlgren och Marton (2000). Lärarens framtida uppdrag, oavsett storlek på klasser eller var undervisningen sker, är att lärarnas professionella objekt fokuseras och insikter skapas. Allt detta för att förbereda och rusta sina elever för världen där ute. Vi delar också Nielsen och Kvales (2000) mening med att mästarlärans kunskapsformer har en rad aspekter av postmodernism. Samhällets ständiga förändringar är svårt att sammanfatta inom skolans verksamhet, och vi måste ta del av branschens och mästarnas kunskaper och erfarenheter utifrån arbetslivet. Då tror vi att en gedigen hantverksutbildning skulle kunna åstadkommas, genom fakta, färdighet och förtrogenhetskunskap. Lärarens roll professionaliseras där läraren intar olika ledarroller, deltar i beslut och fungerar som handledare inom sitt eget expertområde.

Vår slutsats överensstämmer med Carlgren och Marton (2000), att läraryrkets tidigare givna uppdrag måste ändras. Läraren måste våga prova nya former och förändra sitt lärande, både till sig själv och till eleverna. Vi tror att den nya lärlingsutbildningen är ett bra sätt att tillgodose olika elevers behov av utbildning. Som resultatet visar så behöver inte arbetsmängden för läraren öka nämnvärt, utan det blir snarare en omstrukturering av arbetsuppgifterna. Lärarrollen övergår i en mer handledarroll, där läraren ska handleda både eleven och handledaren på arbetsplatsen. Mötet med eleven och handledaren ute på arbetsplatsen visade sig variera kraftigt. Vi anser att dessa möten är av yttersta vikt för att läraren ska kunna skaffa sig en fullgod bild av elevens lärandesituation. Utifrån dessa möten och dess samtal ska läraren bedöma och betygssätta eleven. Detta anser vi är mycket viktigt, då pedagogen har erfarenhet och kunskap av likvärdig bedömning. En mästare och handledare

(41)

ute på arbetsplatsen besitter inte dessa kunskaper. Det är dock mycket viktigt att handledaren deltar i bedömningsprocessen, det är han som ser elevens progression dagligen.

En aspekt i frågan är om vi verkligen får likvärdig utbildning på lärlingarna ute på de olika arbetsplatserna? Branschen ställer sig frågande om det är tillräckligt med 1250 utbildningstimmar i det nya upplägget, jämfört med traditionell lärlingsutbildning som ska innefatta 6000 utbildningstimmar. Skillnaden är markant och vi tror att denna skillnad kan bli tydlig även i studieresultatet. Det skulle också vara mycket intressant att utföra en undersökning av hantverksprogrammet på gymnasieskolan. Efter ett samtal med Sveriges Frisörföretagare visade det sig att det var ungefär 1/3 av eleverna som avlade sitt gesällprov i våras som klarade provet med minst godkänt. Två tredjedelar klarade inte nivån godkänt utan underkändes. Detta är skrämmande siffror för hantverksyrket, där gesällprovet är det egentliga yrkesbeviset. En annan fråga som vi då ställer oss, är om lärlingsutbildningen är svaret på att eleverna skaffar sig en gedigen hantverksutbildning, eller skapar vi fler outbildade inom hantverksbranschen?

5.2 Anser lärarna att de får den kompetensutveckling de behöver

för att undervisa eleverna i en snabbt förändrad bransch?

Resultatet visar att undersökningsgruppen har en god vilja att följa utvecklingen inom sitt karaktärsämne. Där svarar hälften av undersökningsgruppen att de i hög grad är insatta och följer den, samt 1/4 till och med svarar i mycket hög grad. Att majoriteten av gruppen svarar på detta sätt, tolkar vi som att det beror på att de som har svarat enbart har varit ifrån branschen i ett fåtal år vilket påverkar ens syn i att vara aktiv inom utvecklingen inom ens karaktärsämne. Med detta drar vi slutsatsen att undersökningsgruppen är positiva och intresserade av att följa den utveckling som sker i branschen. Detta visar på en sund syn på vikten av att hålla sig uppdaterad inom sitt ämne då man undervisar i skolan. Enligt Axelsson (1996) så är motivation en fördel då det kommer till att lära sig, vilket i sig gör att man är mer villig att försöka.

Axelsson anser även att individers förutsättningar, deras motivation och förutsättningarna i arbetsmiljön är mycket viktiga inslag av utvecklingkompetensen (förändrings– och förbättringsförmågan). En förutsättning för att följa den utveckling som sker är att det finns tid inom tjänstens ramar. En av våra frågor handlade om detta och resultatet visade att majoriteten anser att de får acceptabelt med tid för att hinna med det i sin tjänst. 1/4 ansåg att

Figure

Figur 1: Lärandets tre dimensioner (Illeris, 2006)

References

Related documents

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Magsaftsekretionen sker i tre faser: den cefala (utlöses av syn, lukt, smak, tanke av föda. Medieras via vagusnerven), den gastriska (2/3 av sekretionen. Varar när det finns mat i

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

För att på områdesnivå studera i vilken utsträckning framförallt otrygghet och oro att utsättas för brott, men även upplevd problem nivå och sammanhållning och

På frågan om bilder väcker käns- lor och resonemang utifrån moraliska aspekter i större eller mindre ut- sträckning när den historiska kontexten saknas så fann jag att en möjlig

Teaterföreställningen bidrog till goda relationer mellan oss och barnen, till samtal och dialoger och den öppnade även upp

This study aims at monitoring the effects of SA-MIPs on morphology and motility of the epithelial type MCF-7 and the highly metastatic MDAMB231 breast cancer cell lines, using

• eftersom det är ämnesövergripande så finns det någonting i det som tilltalar alla • i stället för att vara mest musik så finns det inslag av andra ämnen; då blir flera