Ansvar för kompetensutveckling

Intervjupersonerna har skiftande åsikter kring om det är bemanningsföretaget, individen själv eller de båda som bär ansvar för deras kompetensutveckling. Framförallt tjänstemännen menade att det är bemanningsföretagets ansvar som arbetsgivare. De skulle uppskatta om bemanningsföretaget tog ansvaret, men i dagsläget anser de inte att bemanningsföretaget lever upp till det. Andra intervjupersoner, framförallt arbetarna, menade att det är deras eget ansvar. En arbetare berättar att ”vill du lära dig något nytt så får du göra det själv”.

De uthyrda tjänstemännen berättade att kundföretagen i vissa fall tar på sig ansvaret för deras kompetensutveckling även om intervjupersonerna egentligen inte tycker att det är kundföretagens skyldighet. En av tjänstemännen tycker att kundföretaget kan ställa krav på bemanningsföretaget att en inhyrd person måste få ta del av en viss kompetensutvecklingsinsats för att få stanna kvar på kundföretaget. En anledning skulle kunna vara om arbetsuppgifterna på kundföretaget ändras.

En av tjänstemännen som menar att ansvaret för hans/hennes kompetensutveckling ligger både på bemanningsföretaget och på individen själv uppger att han/hon egentligen skulle begärt mer av bemanningsföretaget än vad som gjorts. Tjänstemannen berättar att ”För hade jag krävt mer så hade man kanske fått det.” Intervjupersonen ser sig dock inte som långvarig inom bemanningsbranschen vilket kan ha bidragit till att han/hon inte krävt mer.

Behovsanalys

På vår fråga om hur bemanningsföretaget går tillväga för att ta reda på hur intervjupersonerna vill utvecklas är det endast en av intervjupersonerna, en tjänsteman, som berättar att hans/hennes konsultchef på bemanningsföretaget har satt sig ner och haft utvecklingssamtal. Innan samtalet fick personen ett häfte där han/hon skulle fylla i hur det hade varit och hur intervjupersonen skulle vilja att det skulle vara.

Jag har för mig att man satte både och. Så här är det idag och så här vill jag att det ska vara. Ja, så var det nog. Men sen är det liksom ingenting att nu gör vi så här för att du ska nå upp i denna siffra nästa år. Utan mer att sen lämnar man det där /…/ eller det var ju då jag fick inloggning [till de nätbaserade kurserna] men det var så upp till mig att jag känner att… ja. (Uthyrd tjänsteman)

Samtalet ledde således endast till att personen fick tillträde till de nätbaserade kurserna, men att det sedan låg på den enskildes ansvar att ta del av dessa och att det låg utanför arbetstid kändes för överväldigande.

De andra tjänstemännen har arbetat kortare tid än ett år på bemanningsföretaget. En av dem säger att om han/hon vill ha ett utvecklingssamtal är det bara att säga till kontaktpersonen på bemanningsföretaget och de kan boka in en tid. Den andra har inte varit med om något utvecklingssamtal.

Arbetarna uppger att de själva brukar säga till sin konsultchef på bemanningsföretaget om det är något de vill utveckla sig inom. Säger de inget själva menar de att bemanningsföretaget inte kan ha kännedom om deras önskemål. Ingen av dem har dock varit med om att någon på bemanningsföretaget har satt sig ner mer dem och frågat hur de vill utvecklas. De har heller inget minne av att de haft något utvecklingssamtal med sin kontaktperson på bemanningsföretaget.

6 Analys

Vårt syfte är att analysera den uthyrda personalens beskrivna arbetssituation med hänseende till deras lärande i arbetet och kompetensutveckling. Vi kommer i detta kapitel att väva samman vårt empiriska material med teorier inom området. Vi vill genom ett teoretiskt perspektiv belysa de förutsättningar och hinder som den uthyrda personalen möter. Utifrån syftet har vi delat in analyskapitlet i två delar, analys av lärande i arbetet samt kompetensutveckling. Till dessa följer relevanta underrubriker.

6.1 Förutsättningar och hinder för lärande i arbetet

6.1.1 Utformning av arbetet

Intervjupersonerna upplever att de har lättare och rutinbaserade arbetsuppgifter som ligger under deras faktiska kompetensnivå vilket enligt Ellström (1996) hindrar lärande i arbetet. Utformningen av arbetet genererar ett missnöje hos intervjupersonerna och en önskan om mer utmanande arbetsuppgifter vilket enligt Ellström (1996) skulle främja lärandet.

Ellström (1996) beskriver att då arbetet har en för låg grad av komplexitet och därmed alltför låga krav på den uthyrdes förmåga kan en känsla av försvagad förmåga och intellektuell stimulans uppstå hos individen. Intervjupersonerna med universitetsutbildning vittnar om det då de berättar att de upplevde det som att en del av deras tidigare kompetens från utbildning och arbetslivserfarenhet höll på att gå förlorad då de inte kunde använda sig av sin kompetens och på så vis upprätthålla den i arbetet. Det har således skett en dekvalificering hos arbetstagaren som är en konsekvens av

negativt lärande. Detta kan, enligt Ellström (1994), även bottna i en låg grad av handlingskontroll i deras arbete då de inte hade möjlighet att omsätta sina mål och

tankar i konkret handling och därmed inte kontrollera sitt eget handlande. Bristen på hög handlingskontroll verkar som en spärr eller hinder för lärandet och därmed uppstår en frustration och ett missnöje hos intervjupersonerna kring deras personliga utveckling.

6.1.2 Lärandenivå

Intervjupersonerna berättade att de blivit inhyrda för att utföra en eller flera specifika arbetsuppgifter hos kundföretagen. Arbetena har varit av lättare karaktär och det har endast behövts en kort introduktion vid uppdragets början. Vid introduktionen har den uthyrda personalen blivit introducerad till den förbestämda arbetsuppgiften och arbetssättet. De har även fått höra vad kundföretaget vill ha ut av deras arbete. Utifrån Ellströms modell över lärandenivåer (se s. 27) ser vi att den uthyrda personalens lärande sker på den lägsta nivån av lärande, reproduktivt lärande. Detta då både uppgift, metod och resultat är givet. Ellström (1996) beskriver vidare att ett lärande på denna nivå kan ske genom imitation samt genom att individen testar sig fram och lär genom försök och misslyckanden. Det här vittnar intervjupersonerna om då de uppger att de, för att lära sig sina arbetsuppgifter, har observerat och tagit efter hur annan mer erfaren personal gör. Efter inlärningsperioden fick de sedan testa sig fram.

Vi ser att intervjupersonerna ofta har samma arbetsuppgifter under sina kunduppdrag. I det fall det tillkommer nya uppgifter är de av samma fastställda karaktär och därmed stannar den uthyrda personalen på den låga reproduktiva lärnivån. Genom analysen av deras lärnivå kan vi se att den uthyrda personalens lärande är

anpassningsinriktat. Intervjupersonerna agerar således i en situation där målet och

förutsättningarna är givna och de har i denna studie valt att anpassa sig efter dessa givna ramar. Genom analysen av lärnivån kan vi även se att deras grad av handlingsutrymme (Ellström, 1996) är låg. I och med att de måste utföra de bestämda arbetsuppgifterna efter given metod och tidsram ges det låg möjlighet att experimentera med andra handlingsalternativ och att gå utanför handlingsbeskrivningsramarna.

Att intervjupersonerna upplever sig ha låg grad av handlingsutrymme kan analyseras utifrån Ellströms begrepp egenkontroll som anger i vilken grad individen kan påverka sin omgivning. Vi tolkar det som att den uthyrda personalen upplevde att de hade låg egenkontroll då de beskrev att de befann sig i en arbetssituation med fastställda regler.

Det är dock deras subjektiva egenkontroll, vilket innebär att det är deras enskilda uppfattning om vad för möjlighet till påverkan som ges i deras arbetssituation. Att det finns brister i deras subjektiva egenkontroll utgör ett hinder för lärande i arbetet.

En del av tjänstemännen har vid enstaka tillfällen fått uppdrag eller sidoprojekt där arbetsuppgiften har varit fastställd men de själva har fått utforma och bestämma arbetsmetoder. Resultatet eller målet har inte varit givet och därmed sker lärandet, enligt Ellström (1996) inom produktivt problemstyrt lärande. Denna typ av lärande ligger fortfarande inom ramen för anpassningsinriktat lärande men nivån är högre än det reproduktiva lärandet som nämnts ovan och ger därmed individen större möjlighet för till utveckling.