Ett medvetet mångfaldsarbete handlar även om att upprätta mångfaldsplaner som museernas verksamhet kan falla tillbaka på. Det är samtidigt viktigt att den verk-samhet som genomförs utvärderas och att de erfarenheter som ett projekt inbring-ar tas tillvinbring-ara. Hur museerna hanterinbring-ar de här uppgifterna vinbring-arierinbring-ar.
I Bohusläns museums verksamhetsplan för 2012 skriver museet att mångfald, jämställdhet, internationalisering och tillgänglighet skall beaktas vid varje projekt men att det inte alltid behöver ingå. Istället ska de uppmärksamma mångfald ”så långt som [de] möjligt kan ta hänsyn till det”.179 Minst 2 projekt ska däremot ut-värderas utifrån de fyra perspektiv som museet beaktar.180
Tre museer genomför eller har även genomfört en mångfaldsutredning med särskilt stöd från Statens kulturråd. Vid Kalmar läns museum initierades projektet
Vår historiska mångfald som syftade till att granska mångfaldens representation i
museets samlingar och vid Sörmlands museum planerade de att under 2011 utvär-dera museets verksamhet. Förutom en utvärdering föreslog de också att en hand-lingsplan för åtgärder och förslag skulle inkluderas i utredningen.181 En granskning av museets samlingar har även utförts vid Göteborgs konstmuseum. I projektet ingick fyra museers konstsamlingar av 1900-talskonst och samlingen undersöktes ur ett genus- och regionalitetsperspektiv.182
176 Föreningen Gotlands Fornvänner. Årsberättelse 2010, s. 4.
177 Verksamhetsplan 2011. Gotlands museum, s. 17, 22.
178 Resandefolket i Gränsland. En ny del i Bohusläns museum fasta utställningar. Ingen sidnumrering.
179 Verksamhetsplan 2012. Bohusläns museum. Ingen sidnumrering.
180 Verksamhetsplan 2012. Bohusläns museum. Ingen sidnumrering.
181 Verksamhetsberättelse 2010. Kalmar läns museum, s. 41; Verksamhetsplan 2011. Sörmlands museum, s. 20.
Hos två museer har den stadgande och utvärderande verksamheten haltat. Gotlands museum uppger att det först under 2012 har möjlighet att upprätta en jämställdhets- och mångfaldsplan och en av Regionmuseet Kristianstads planer på lång sikt, som jag bedömer att de fortfarande inte har genomfört, är att utvärdera museets program och utställningsutbud utifrån ett mångfaldsperspektiv.183
Avslutningsvis handlar ett framgångsrikt mångfaldsarbete om utbildning, in-formationsförmedling och ansvarsfördelning. Jag har inte gjort en särskild granskning av museernas insatser inom dessa områden men det kan vara värde-fullt att ge några exempel på hur det ser ut vid de olika museerna.
Vid Västerbottens museum har ledningen det övergripande ansvaret för att mångfaldsverksamheten genomförs. För att säkerställa att det här faktiskt sker har de även inrättat en speciell arbetsgrupp som arbetar med att granska museets handlande. Den övriga personalen har även tagit kurser och medverkat i seminari-er, ibland tillsammans med en mångkulturkonsulent.184 Västmanlandsläns museum har en liknande struktur men samverkar även med Länsbiblioteket Västmanland, Landstingen Västmanland och Grupp Kultur och Arkiv Västmanland. Tillsam-mans har de tillsatt en gemensam chefsgrupp som i samarbete med en mångkul-turkonsulent har varit den drivande kraften bakom de mångfaldsprojekt som insti-tutionerna har genomfört. Förutom en chefsgrupp skapades även en gemensam stödgrupp som hade ett specialansvar för mångfaldsarbetet. Ansvaret för att verk-samheten har utförts har också skiftat från en kontaktperson och samordnare av mångfaldsfrågor till hela museiledningen.185
Det är samtidigt en skillnad på utbildning och inlärning. Ett digert utbild-ningsprogram för museets anställda och en välformulerad mångfaldspolicy garan-terar inte att personalen följer dokumentens riktlinjer eller är mer medvetna om mångfald när utställningar och aktiviteter planeras. Det krävs från museernas sida att de omvandlar det nerskrivna ordet och de fattade besluten till praktisk hand-ling. En arbetsprocess som förutsätter att visionen om ett framgångsrikt mång-faldsarbete tas på allvar.
För Informant A är arbetet med mångfald en självklarhet. Därför finns det hel-ler inget behov av ständigt gå tillbaka till policydokumenten. Det är inte helhel-ler möjligt att uträtta allt ett sådant dokument förväntar av en; ”det är ju inte så att det finns en checklista när du gör projekt […] att du måste tänka på det här och det här” menar informanten.186
183 Strategisk plan för att främja mångfald och integration på Regionmuseet Kristianstad, s. 6;
Verksamhets-plan 2012. Gotlands museum, s. 11.
184 Mångfaldsplan för Västerbottens museum AB 2009, s. 3; Västerbottens museums mångfaldsarbete 2008–2011. Ingen sidnumrering.
185 Mångfaldsplan 2007–2009, s. 8, 10–11.
Start, på väg eller stigfinnare?
Jag har granskat fjorton länsmuseer eller totalt sjutton kulturinstitutioner på regio-nal nivå. Verksamheten vid de olika museerna skiljer sig åt, både mellan de olika institutionerna och inom dem. Om samtliga ska fördelas utifrån Plischs tre nivåer ser jag fyra kluster varom ett olikt antal museer har samlats.
Den första gruppen befinner sig på den inledande nivån och består av enbart ett museum: Länsmuseet Varberg. Museet har visserligen ett mångfaldsperspektiv men saknar tillräcklig med erfarenhet och resurser för att genomföra det. Baserat på valet av formuleringar och programutbud går det även att diskutera om museet bör hamna strax under Plischs första nivå.
Det andra klustret består av totalt åtta museer – Gotlands museum, Göteborgs stads museer, Norrbottens museum, Regionmuseet Kristianstad, Stockholms läns museum, Upplandsmuseet, Västergötlands museum och Västmanlands läns muse-um – och befinner sig mellan den inledande nivån och nivå två. Samtliga museer har tydligt formulerade mål och arbetar aktivt med att inkludera marginaliserade grupper i deras verksamhet. De har samtidigt vissa svårigheter att nå upp till de mål som satts, kontakten med nätverk är bristfälliga och aktiviteter med ett fram-trädande mångfaldsperspektiv är både få och begränsade i storlek.
Det tredje klustret står stadigt på den andra nivån och består av två museer: Jamtli och Kalmar länsmuseum. Båda museer är på väg att arbeta framgångsrikt och effektivt med sin mångfaldsverksamhet men saknar ett antal nödvändiga åt-gärder. Det här innefattar bland annat konkreta handlingsplaner och en tydlig an-svarsfördelning. Till deras fördel talar dock en verksamhet som i realiteten är över-gripande och aktiviteter som både är för och med de marginaliserade grupperna.
Det fjärde och sista klustret består av tre museer – Bohusläns museum, Sörm-lands museum och Västerbottens museum – och befinner sig mellan den andra nivån och nivå tre. Samtliga museer har förankrat ett uttalat mångfaldsperspektiv i sin verksamhet, de har etablerade nätverk som sträcker sig utanför museets väggar och de genomför och planerar ett flertal utställningar som både är inkluderande och öppna för de marginaliserade gruppernas delaktighet. Det som emellertid sak-nas för att vara stigfinnare är bland annat internationella samarbeten och aktiv rekrytering riktade mot de marginaliserade grupperna.