Det är svårt att ge en rättvis bild av hur svenska kommunala museer fördelar sig på de tre nivåer som Plisch formulerar på grund av det begränsade antalet
99 Vi fortsätter att regnbågsmärka Örnsköldsvik. Ingen sidnumrering.
100 Intervju med Informant A, Malmö museer, 2012-02-28.
munala museer jag har granskat. Jag bedömer att samtliga museer befinner sig mellan den första och andra nivån. I vissa avseenden är de fortfarande kvar i start-fasen. Antalet aktiviteter som kan betraktas ha ett mångfaldsperspektiv är få och de har ett begränsat antal nätverk som de väljer att samarbeta med. I andra avse-enden har de tydligt befäst sig som kulturinstitutioner som är på väg att hitta mångfaldens stig. Flertalet museer har en väl formulerad policy, de har erfarenhet av att arbeta med mångfald och de försöker att aktivt inkludera andra grupper i samhället. Samtidigt har de svårigheter att nå ut till de som är marginaliserade och förankra mångfaldsarbete i institutionens övergripande verksamhet. Ingen av mu-seerna befinner sig emellertid i närheten av Plisch tredje nivå, stigfinnare.
Länsmuseer
I vissa fall är det ju svårt att jobba med mångfald när man söker en kyrkoantikvarie med spe-cialitet på skånska kyrkor. Då blir det inte så många irakier som söker [---] dom tjänster vi har ute kanske inte direkt söks av så många invandrare.102
Museernas mångfaldsverksamhet begränsar sig givetvis inte till utställningspro-duktion och det publika arbetet. Ett museum behöver vara tillgängligt för alla och institutionen ska se till att arbetsplatsen är jämställd och kännetecknas av mång-fald. Rekryteringen är en mycket viktig del i arbetet eftersom museets anställda, åtminstone i inledningsskedet av projekt och utställningar, har tolkningsföreträde – eller är i en position att bestämma den. Det här förutsätter dock att museerna anställer personer med annan kulturell och social bakgrund och att de i sin tur är intresserade av att arbeta vid museerna.
Informant B, som är anställd vid Regionmuseet Kristianstad, anser att det till viss del är individens ansvar. Det finns många som är högutbildade och duktiga i samhället men som saknar de kompetenser som ett museum söker menar infor-manten. Det här är ett av de största problemen i arbetet med mångfald, att museer är alltför homogena. Samtidigt tycker informanten att det inte är genomförbart att specifikt söka efter någon med exempelvis invandrarbakgrund; det måste ju åt-minstone vara någon som söker sig till museet menar informanten.103 Det här på-minner om den situation som marginaliserade grupper enligt Hertzberg ibland hamnar i. Det är inte grupptillhörigheten som är problemet, istället är det indivi-dens personliga ansvar för den egna situationen som är avgörande. 104
Hur betydelsefull är museets insats? Flera museer anser att det är väldigt vik-tigt att museets sammansättning och samlade produktion speglar samhällets
102 Intervju med Informant B, Regionmuseet Kristianstad, 2012-02-29.
103 Intervju med Informant B, Regionmuseet Kristianstad, 2012-02-29.
mångfald. I Regionmuseet Kristianstads Strategisk plan för att främja mångfald
och integration på Regionmuseet Kristianstad vill man bland annat att den etniska
och kulturella mångfalden i organisationsstrukturen, såväl som den interna och externa verksamhet, är densamma som i den omkringliggande regionen.105 En av museets åtgärder, åtminstone på lång sikt, är att öka antalet utställningar och pro-grampunkter som på ett bättre sätt återger det mångkulturella och mångfacetterade Skåne.106
Den lokala identiteten är ett framträdande karaktäristiskt drag för länsmuseer, precis som för kommunala museer. Det här framgår inte minst i Gotlands muse-ums Verksamhetsplan 2011 där landsantikvarie Lars Sjösvärd ställer frågan: ”[k]ulturell identitet måste belysas, finns en gotländsk identitet”?107 Det här ska museet kunna besvara menar Sjösvärd. Om en gotländsk identitet existerar behö-ver de veta hur den har förändrats och hur den uppenbarar sig i föremål, traditio-ner och historia.
Manifestering i kombination med den lokala identiteten är även en företeelse som Kalmar läns museum betonar i utställningen Månadens föremål. I
Verksam-hetsplan 2010 – kort version formulerar museet nio övergripande mål med deras
verksamhet. Ett av målen är att lyfta fram den lokala historien och mångfalden och som en av punktutställningarna för museets ABS-enhet, syftar Månadens
fö-remål till att lyfta fram det lokala och mångfacetterade i museets samlingar.108
Sammanlagt ställdes tio föremål ut, tillgängliga på plats för museets besökare och på museets hemsida. I bilagan till museets Verksamhetsberättelse 2010 presente-ras föremålen. Variationen är visserligen stor men de representerar knappast en mångfaldens Kalmar.109 En annan punktutställning som museet presenterar är
Högtider och festseder. Utställningen presenterar de svenska festsederna och
be-rättar även om traditioner och högtider från andra länder och kulturer. Tillväga-gångssättet är alltså i linje med Goodnows första förslag, att uppmärksamma en högtidlig syn på mångfalden, trots att utställningen till sitt omfång är begränsad.110
Den lokala identitetens betydelse för museets verksamhet är djupt rotad. I
Strategi 2009–2011 – vision och övergripande mål utgör den lokala historien och
mångfalden ett av museets fokusområden. Det är viktigt att förstå sin bakgrund skri-ver de, eftersom tillhörigheten till en plats skapar trygghet. Samtidigt är rörligheten stor och behovet av snabb integration och nya rötter växer. Museet vill därför vara en plats där möten, samtal och perspektiv till historien och mångfalden förs mellan samt-liga människor i samhället.111
105 Strategisk plan för att främja mångfald och integration på Regionmuseet Kristianstad, s. 4.
106 Strategisk plan för att främja mångfald och integration på Regionmuseet Kristianstad, s. 6.
107 Verksamhetsplan 2011. Gotlands museum, s. 3.
108 Verksamhetsplan 2010 – kort version, s. 8–9, 22.
109 Verksamhetsberättelse 2010. Kalmar läns museum, s. 107.
110 Verksamhetsberättelse 2009, s. 25.
Kalmar läns museum beskriver den lokala identiteten i termer av att skapa nya rötter. Museet vill stärka den kalmaritiska identiteten och mångfald har en framskju-ten roll i det uppbyggandet. Det här samspelet är inte Kalmar läns museum ensamma om. I Jamtlis strategiplan 2011–2014 är ett av verksamhetsmålen att förstärka Jamtlis roll som regional resurs och verka för social inkludering.112 Liknande tan-kegångar finns även i planerna för en ny basutställning om Västergötlands förhi-storia vid Västergötlands museum. I utställningen vill museet att den regionala historien skildras ur ett tydligt maktperspektiv där företeelser som mångfald, jäm-ställdhet och demokrati frekvent är representerade. De vill även att besökaren ut-ifrån den förhistoriska utställningen ska ifrågasätta samhällets förhärskande nor-mer och maktordning, i linje med Goodnows andra förslag att ämnet bara är ac-ceptabelt om det är placerat i det förflutna.113 Ett tredje exempel är Sörmlands mu-seums planerade utställning om sörmlänningar som är tänkt att vara en introduk-tion för museets besökare. Museet vill berätta om människorna i Sörmland, om regionen ur ett historiskt perspektiv och om de som lever där idag. Det är samti-digt en utställning om demografi, om regionens kulturella grupper och hur männi-skan alltid är fången i en historisk och kulturell grupptillhörighet.114 Utställningen har därför drag av Goodnows femte förslag: ambitionen att lösa upp gränserna mellan olika kulturer och betona kulturens hybridformer.
Ett annorlunda sätt att blanda lokal identitet med ett mångfaldsperspektiv står Länsmuseet Varberg för. I Perspektiv vid basutställningsbygge beskriver museet strategin för det förberedande arbetet och de perspektiv den nya basutställningen ska innehålla. Museet vill placera den halländska identiteten i ett större samman-hang eftersom de saknar en internationell utblick i museets utbud menar de. Syf-tet, fortsätter de, är att besökarna ska komma till insikt att vi alla är mer lika och har mer gemensamt än vad vi till en början tror. Det här ska i sin tur ”lindra anpass-ningen och omställanpass-ningen till en ny identitet, bättre anpassad till vår tid”.115
Museets förhoppning att kunna utgå från mångfaldens likheter är visserligen samstämmig med Goodnows femte förslag men det är mycket tveksamt om muse-et eftersträvar att beskriva regionens kulturella blandformer och hybridkulturer. Istället verkar det handla om att stärka en halländsk identitet ur ett internationellt perspektiv. Museet skriver bland annat att de vill hitta gemensamma nämnare för det halländska och för andra kulturer i världen. Istället för att markera regionala skillnader är det bättre, menar de, att utgå från vad som förenar människor.116 De vill till och med att den nya utställningen betraktar världen ur en särskild hallands-lins, en ansträngning som påminner om Bjurströms beskrivning av synen på en
112 Jamtlis strategiplan 2011–2014, s. 5.
113 Projektdokument. Inför en ny förhistorisk basutställning, s. 3.
114 Verksamhetsplan 2011. Sörmlands museum, s. 17.
115 Perspektiv vid basutställningsbygge. Ingen sidnumrering.
specifik kultur som essentiell. Det här går emot samtidens syn på mångfald och kultur som snarast betraktas som partikulär och socialt konstruerad.117
På det hela taget tyder behovet av att förankra den regionala gemenskapen i en mångfaldens samhälle att den lokala identiteten inte bara är ständigt närvaran-de i länsmuseernas verksamhet utan att närvaran-den även är starkare vid länsmuseer än vid kommunala. De uppriktiga försöken att konstruera en lokal identitet, inte sällan ur ett mångfaldsperspektiv, är en indikation på hur inflytelserika regionerna har bli-vit. Från en politisk utgångspunkt är den nationella kulturpolitiken emellertid väg-ledande för länsmuseerna. I flera fall har regionen formulerat egna mål med den bedrivna kulturpolitiken och ibland arbetar museer utifrån en framlagd regional kulturplan. I stora drag överensstämmer målen med de som beslutats nationellt men det innebär inte att mångfald automatiskt innehar den kulturpolitiska status som regeringen fastställde i 2009 års kulturproposition.
Hur framträdande mångfalden är i den regionala kulturpolitiken varierar. Got-lands museum presenterar den nationella kulturpolitiken i sitt styrdokument men i den regionala kulturplanen, som var under utarbetande 2011 och under omarbet-ning 2012, saknas ett tydligt mångfaldsperspektiv. Regionen vill förvisso ha ett särskilt fokus mot barn och unga i kulturlivet och stimulera interregionala, inter-nationella och interkulturella samarbeten men ett mål som garanterar att museet arbetar med mångfald i sin verksamhet har inte tagits med. Gotlands museum klargör dock att en av museets aktiviteter under 2012 är att utveckla museets arbe-te som berör främlingsfientlighet och etnisk mångfald.118
Sörmlands museum förhåller sig till den nationella kulturpolitiken på ett lik-nande sätt. Grunden för Sörmlands museums verksamhet är de nationella kultur-politiska målen men i Verksamhetsplan 2011 presenterar museet enbart de fem tillvägagångssätt som regeringen föreslår att museerna ska använda för att uppnå målen. De har samtidigt inkluderat kvalitet, konstnärlighet och kulturarv men för-bisett arbetet med mångfald. Däremot utgör mångfald och mångsidighet en av värdegrunderna för museet.119 Detsamma gäller för Kalmar läns museum. I
Strate-gi 2009–2011 – vision och övergripande mål utgår museet tydligt från de nationella
kulturpolitiska målen men jämför man med den överenskommelse som nåtts mellan museet och Regionförbundet i Kalmar län står det klart att mångfald inte är en av länsmuseets primära uppdrag.120 Som det har framgått tidigare i analysen ingår mång-fald dock i en av museet nio fokusområden.
Länsmuseet Varberg är ännu tydligare med att presentera målen för den na-tionella kulturpolitiken. Enligt museet påverkas Hallands kulturliv i sin helhet och museets egen verksamhet av regeringens senaste förslag och den regionala
117 Bjurström, E. (2008), ”Kulturpolitik i globaliseringens tidevarv”, s. 83–84.
118 Verksamhetsplan 2011. Gotlands museum, s. 3; Verksamhetsplan 2012. Gotlands museum, s. 4, 7.
119 Verksamhetsplan 2011. Sörmlands museum, s. 5–6.
utredning som Region Halland lade fram 2008 och som fortfarande är gällande. Det är något oklart hur museet förhåller sig till de tidigare direktiven men under regionens uppdrag till museet framgår det i klartext att Länsmuseet Varberg ska beakta jämställdhet och kulturell mångfald.121
De är samtidigt inte lika direkta som Regionmuseet Kristianstad. I museets dokument Strategisk plan för att främja mångfald och integration på
Regionmu-seet Kristianstad skriver de att den nationella kulturpolitiken är en viktig
utgångs-punkt för hur verksamheten inom kulturarvssektorn ska se ut. Demokrati, integra-tion, mångfald och mångkultur ser de som nyckelbegrepp och avgörande för mu-seets verksamhet. Även i Region Skånes kulturpolitiska program Växa med kultur är mångfalden ett framträdande tema. Bland annat vill de att museet ska betona de etniska minoriteternas kulturarv i sin övergripande verksamhet och se till att det finns mötesplatser för den kulturella mångfalden.122 De nationella och regionala riktlinjerna har några år på nacken eftersom mångfaldsplanen, som fortfarande används vid museet, skrevs 2005. Det här framgår inte minst när museet presente-rar integrationsmålen för institutionen under perioden 2003–2006. Strategier för mångfald tolkas här i första hand som åtgärder för att främja den etniska mångfal-den i verksamheten.123
Ett sista exempel på hur mångfald framträder i den regionala kulturpolitiken är Göteborgs stads museer. I Måldokument museer Göteborg. Plan för utveckling
av Göteborgs stads museers regionala roll och betydelse presenterar Göteborgs
stad museernas regionala verksamhetsuppdrag. Mångfald ingår inte i de tre över-ordnade handelsprogrammen som museerna ska följa men utgör däremot ett nyck-elbegrepp för regionen i stort och för museernas kontinuerliga verksamhet.124 För Göteborgs stadsmuseum enskilt är också mångfald, jämte integration och jäm-ställdhet, ett av de uppdrag som museet ska åta sig.