Ansvar för ”vattenskadesäkerhet”

Svar

Antal personer som svarade

Beställare 10 st Entreprenörer 22 st Projektörer 7 st Hantverkare 12 st Totalt 51 st Beställare

Det mest frekventa svaret var att de själva som beställare och förvaltare är ytterst ansvariga för vattenskadesäkerhet (8st). Två av dessa tyckte dock att de hade mer av en kontrollerande funktion.

Entreprenörer

Många av de intervjuade uttryckte att de tycker att det är tydligt när det gäller vem som har ansvaret för "vattenskadesäkerhet" inom företaget.

Många av de tillfrågade, även de som svarat att det är tydligt ovan, lyfte dock fram alla aktörers roller och främst underentreprenörernas roll i byggskedet, där varje aktör har sitt delansvar (8st). Sen kan det vara entreprenörerna som har övergripande ansvar och som svarar mot kunden (7st). Några betonar att alla led i hela kedjan har sitt ansvar, från projektörerna till hantverkarna (4st).

Fråga

Frågan gällde om det är tydligt vem som har ansvaret för ”vattenskadesäkerhet” inom företagen och ställdes till beställarna, entreprenörerna och projektörerna. Till hantverkarna var frågan formulerad så som vem de anser mer generellt har ansvaret för att det ska byggas vattensäkert.

Summering och kommentarer

Vilken roll entreprenörerna har i projekteringsskedet beror på entreprenadform, deras befattning och – beroende på om det är ett stort företag med en egen

projekteringsavdelning - hur företaget är organiserat. Det sistnämnda påverkar hur ”nära” man kommer projekteringsfrågorna.

Projektörerna har antingen ett delansvar eller samordnade ansvar i

projekteringsfasen. En del har även fortsatt ”kontakt” med byggprojektet. Att ha en mer integrerad byggprocess kanske är mer önskvärt – där entreprenörerna känner att de har ett visst inflytande i projekteringen och

framförallt att de känner sig bekväma med projektörernas val av lösningar och där projektörerna har tid att följa projekten för att se hur deras lösningar fungerar och för att vara med vid eventuella förändringar/justeringar.

Projektörer

Det var svårt att få någon klar och entydig bild av de intervjuade projektörerna vad det gäller ansvarsbiten för vattenskadesäkerhet. Några tyckte det var tydligt, andra inte och åter andra svarade inte riktigt på frågan. Några kommentarer var:

• Man stämmer av på projekteringsmöten.

• Alla projektörer har ansvar för sin del men sen håller projekteringsledare ihop det (och kollar om uppenbara fel).

• Hur ansvarfördelningen/vem som har ansvar kan bero på beskrivningen (d v s typ av projekt).

• Kan vara byggingenjörens roll.

• Man får själv fråga sakkunniga på företaget.

• VVS-projektörens roll viktig för att betona risker (så det ligger ett visst ansvar på denne).

• Visst ansvar på materialleverantören.

Hantverkare

Många var överrens om att det är ett gemensamt ansvar att det ska byggas vattensäkert - i alla led och i alla yrkeskategorier. Plattsättarna själva tyckte att mer av ansvaret låg på dem.

2.5.3

Samordningen mellan aktörer

Fråga

Frågan gällde hur beställarna tycker att samordningen fungerar mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt.

Hantverkarna fick en mycket utförligare fråga, som gällde hantverkarna specifikt, där de fick beskriva på vilket sätt de jobbar ihop med andra hantverkare. Särskilt fick de beskriva hur kommunikationen fungerar, huruvida de jobbar enskilt eller i ett team, hur turordningen fungerar, hur förseningar hanteras, hur felaktigheter i andra hantverkares jobb hanteras, vilka brister de anser finns i samverkan med de övriga hantverkarna och vilka förbättringar som skulle kunna göras.

Summering och kommentarer

Merparten av beställarna anser att de ytterst är ansvariga för vattenskadesäkerheten i deras projekt. Många av entreprenörerna tycker det är tydligt vem som ansvarar för frågan i deras företag), även om alla aktörers ansvar lyfts fram, vilket är något som hantverkarna även säger. Från projektörernas svar fick man ingen tydlig bild på vem de anser ha ansvar för frågan.

Att vattenskadesäkerhetsaspekten tas med i alla projekt och inte ”faller mellan stolarna” känns viktigt. Många personer, både inom ett företag och i

byggprocessen, kan bidra till att vattenskadesäkerheten blir bra, så som många påpekar i intervjuerna, men att det är någon som särskilt bevakar frågan är nog angeläget – och kanske ska det inte ligga på den som är ytterst ansvarig för hela projektet?

Svar

Antal personer som svarade Kommentar

Beställare 23 st

Hantverkare 13 st Alla svarande hade inte kommentarer på alla delar i frågan

Totalt 36 st

Beställare

Nio av beställarna tyckte att det generellt fungerar bra med samordningen. Fem stycken betonar särskilt problematiken med att det är många hantverksgrupper involverade i ett våtrum, vilket gör planeringen till en utmaning. Det gäller att ha ett gemensamt fokus (d v s slutprodukten) och inte bara se till sin del. Flera önskar att vissa

yrkesgrupper/personer kunde ta flera av jobbmomenten för att få ner antalet aktörer. Fem påpekar vikten av en duktig platschef (eller annan samordnare) som kan planera, leda och styra alla inblandade yrkesgrupper när det gäller t ex renovering av ett våtrum.

Hantverkare

Generella kommentarer om samverkan mellan hantverkare

Vikten av samarbete lyftes fram av många av de tillfrågade som en viktig aspekt för att få samverkan mellan de olika hantverkarna att fungera. En del tyckte att de samarbetar med de övriga redan idag.

Det kom även fram en del (negativa) synpunkter på andra hantverkares jobb: • Finns en del rörläggare som är lite slarviga.

• Plattsättarens jobb påverkas mycket av de andra hantverkarnas jobb, så som hur väggarna sätts upp och hur golvbrunnen sätts in (påverkar fallet). Det är lite problem med snickare som inte förstår hur viktigt det är med rätt fall.

• Stort problem med okunskapen hos byggarna (t ex stora entreprenadföretag) - de förstår inte eller tar inte hänsyn till de krav som VVS:arna ska följa Säker Vatteninstallation. De tycker att det är för dyrt. Alltså ges inte förutsättningarna för att göra rätt/bra/bättre lösningar som rörläggare. Hur byggaren driver

byggprojektet är ett problem för det leder till att rörmockaren får lite tid på sig för att kunna göra ett fullgott jobb.

• Kunskapen om alla skivor som finns skulle kunna förbättras hos snickarna. • Aktörer i branschen verkar vara dåligt informerade om vad som gäller för

vattenburen golvvärme och olika konstruktioner, t ex vattenburen golvvärme med träbjälklag. Konsekvensen kan bli att plattsättaren kanske inte kan lägga klinker på golvet.

Beskrivning av hur kommunikationen fungerar

Kommunikationen kan gå via en samordnare eller arbetsledningen eller så sköter hantverkarna det själva – det är lite olika. Kommunikationen kan även skötas via deras egen projektledare. Många påpekar att det kan se lite olika ut beroende på vilken typ av projekt de rör sig om, t ex varierar det mellan jobb på stora byggen och servicejobb för det finns mer tidspress vid de stora byggena. Vid mindre jobb kan kommunikationen gå direkt mellan hantverkarna. Typ av entreprenadform kan även påverka om man är samordnare själv (om de själva är totalentreprenörer) eller om det är en byggare som man ska kommunicera till.

Några påpekar särskilt att det funkar bra – i fall under vissa förutsättningar, så som när man är samma team av hantverkare som jobbat ihop innan.

Försvårande omständigheter för kommunikationen kan vara när det ofta är nya personer som man ska jobba med. Även att få komma in sist på ett jobb (t ex som rörläggare) och upptäcka problem i ett projekt där det inte funnits någon tidigare kommunikation är en svår situation.

Beskrivning av huruvida man jobbar enskilt eller i team

De flesta av de tillfrågade jobbar ihop med samma team och tycker att det är

eftersträvansvärt eftersom man då känner till varandras jobb och kommunikation dem emellan är lättare. Resultatet kan bli både en bättre produkt och ett snabbare utfört jobb. Någon berättade att de numera har uppnått en situation som han inte hade trodde skulle fungera förut, och det är att de har ett bra team idag som fungerar bra och som jobbar åt samma håll.

Beskrivning av hur turordningen fungerar

De flesta av de tillfrågade anser att turordningen fungerar, vilket kan bero på att man har regelbundna planeringsmöten, att man jobbar med samma team, att man för en dialog, de jobbar som samordnare själva och man faktiskt inte kan gå förbi ett utförande/yrkesled. Två hantverkare säger uttalat att de inte kan påverka sin situation, det är någon annan som styr och de får en tid tilldelad sig. En av dessa tycker att tiden för rörinstallationer är liten och att det påverkar möjligheten att göra ett fullgott jobb.

Beskrivning av hur förseningar hanteras

Över hälften hade inställningen att om det blir förseningar så löser man det, även om jobbet skulle bli lite stressigare. Med god planering eller omplanering så försöker man lösa det.

De som inte var lika övertygade om att det löser sig, i alla fall inte helt enkelt, menar t ex att det särskilt för badrum får stora konsekvenser för detta rum måste färdigställas i tid. Två av rörläggarna uttryckte att förseningar är ett bekymmer för dem, som kommer in sist i kedjan av hantverkare, för det finns ett fast slutdatum då huset ska vara färdigställt, vilket medför stor tidspress på dem.

Beskrivning av hur felaktigheter i andra hantverkares jobb hanteras

Så gott som alla av de tillfrågade betonade vikten av att påpeka upptäckta fel, antingen till berörd hantverkare direkt eller till arbetsledningen, så att hantverkaren kan komma tillbaks och rätt till felet.

Blir felen inte tillrättade så får man skriva avvikelserapporter. Det påpekades att

plattsättaren måste kolla och godkänna snickarens jobb (underlaget) innan han sätter upp kakel och klinker annars blir han ansvarsskyldig om det senare upptäcks fel i underlaget eftersom han gått vidare och utfört plattsättningen.

Någon tyckte att byggledningen sällan tar det man påpekar på allvar och att han dessutom inte kan påpeka alla fel han upptäcker för då skulle han inte kunna göra sitt jobb.

Beskrivning av brister/problem i samverkan med övriga hantverkare

Inga direkt nya problem togs upp förutom sådana som redan beskrivits ovan. Beskrivning av potentiella förbättringar

De flesta svarade att de tycker att det fungerar bra idag eller att det inte kom på något som behövde förbättras ytterligare. I det förslag till förbättringar som ändå kom fram handlade det om detta är ett kontinuerligt arbete med att få det att fungera mellan olika aktörer. Att få tillräcklig tid för att utföra sitt jobb påpekades, vilket hänger ihop med en god

och t ex ringa in nästa hantverkare till jobbet själva. Ökad kunskap om produkter, så som skivmaterial, hos olika aktörer har redan nämnts ovan.

2.6

Styrkor och svagheter i byggprocessen