Avvikelser från handlingarna

Svar

Antal personer som svarade

Entreprenörer 21 st

Projektörer 9 st

Hantverkare 7 st

Totalt 37 st

Entreprenörer

Av de svarande var det lite fler som tycker att de händer ofta eller ibland att man måste avvika från handlingarna jämfört med de som svarade att det inte är så vanligt eller att det inte händer alls.

De främsta typerna av avvikelser det kan röra sig om, och vad de kan bero på: • Det kan handla om att beställaren/kunden ändrar sig.

• Handlingarna är ju teoretiska handlingar och stämmer inte med praktiken, eller så är det projekteringsmissar så som för snävt med utrymme eller andra missar som leder till krockar av t ex el- och rördragningar. Ytterligare ett exempel på när det inte går att utföra som det är projekterat är golvfallet i badrummet – enligt den svarande beror detta på arbetsmetoden.

Övriga exempel på avvikelser:

• Det kan vara att något inte stämmer eller inte passar rent generellt. • Utförandefel.

• Det kan handla om ordningen som saker ska installeras, exempelvis när det gäller hur rördragningen ska ske.

Det verkar också kunna vara olika nivå på ändringarna för olika typer av byggen. En småhustillverkare säger att det inte rör sig om konstruktionsändringar (och därför görs inga nya relationshandlingar, utan man löser det på plats). En annan av de intervjuade som uppför flerbostadshus listar ett antal revideringar från det som företaget

ursprungligen föreslagit och de rör sig om alla typer av handlingar så som arkitekthandlingar, konstruktionshandlingar och VVS-handlingar.

Några skäl som anges till varför det inte blir avvikelser:

• Ett företag berättar att de haft totalentreprenader på sistone och då har de jobbat fram egna lösningar som de tror på.

• Tre andra skäl handlar om att lösningarna är förankrade mot gällande krav, med kund och med inblandade aktörer från starten av projektet.

• Det kan gälla försäkringsjobb, som man försöker prissätta från början och detta leder sällan till ändringar.

Frågor

Frågorna gällde frekvensen av avvikelser från handlingarna i ett byggprojekt, vad som kan vara anledningen till en eventuell avvikelse och hur man hanterar dem. Frågorna är ju högst relevanta för entreprenörerna, men har även ställts till

projektörerna eftersom det antogs att de kan bli kontaktade angående förändringar. När det gäller hantverkarna ställdes frågan om det händer att de byter teknisk lösning eller produkt när de är ute på plats.

Exempel som har angivits på hur man hanterar avvikelser:

• Fyra kommenterar att för mindre ändringar så löser man det själv bara man följer kraven.

• Nio kommentarer handlade om att för alla större förändringar så kontaktas aktuell projektör, antingen direkt eller via samordnaren. Det kan handla om att

handlingar måste göras om eller att det krävs ett godtagande från denne att den nya lösningen fungerar. Två av de intervjuade påpekar att det är vikigt att inte hitta på någon egen lösning, även om man kan ge förslag, för det handlar om ansvar och att samordna med andra jobb så att det inte blir några krockar. • Nio kommentarer handlade om att man ska få godkännande eller bör kontakta

(underrätta) beställaren/kunden om ändringar. Det verkar vara lite olika om beställaren underrättas före eventuella förändringar eller om det är efteråt. Detta kan bero på storleken av avvikelsen. En av de intervjuade som själv är beställare säger att det är överrenskommet att de ska få reda på ändringar om de påverkar slutresultatet och med det menas både kvalitetsmässiga aspekter såväl som synliga aspekter – det sistnämnda för att de har ett kundfokus och synliga förändringar är sådant som påverkar slutkunden (ex. spotlightplaceringen i badrum).

• Sex kommentarer handlade om dokumentering av avvikelserna i form avvikelserapporter, egenkontroller eller i andra handlingar som lämnas till beställaren när projektet är slut.

• Två av de intervjuade säger rakt ut att de inte har några fasta rutiner eller specifika rutiner för just hantering av avvikelser.

Ytterligare ett exempel belyser ansvarsfrågan:

• En småhustillverkare berättade att det är olika hur hantverkare/byggare hanterar om slutkunden (småhusägaren) har önskemål som man inte tycker är bra. En del byggare tar strid mot kunden och vill inte följa kundens linje. Dock kan

avrådandeplikt bli aktuell (enligt Konsumenttjänstlagen) – d v s man bygger enligt kundens önskemål men man kan avsäga sig ansvaret – istället ligger ansvaret på kunden om något skulle gå fel.

Projektörer

Alla nio tillfrågade svarade på frågan, varav fyra sade att det ofta händer att man måste avvika från handlingar. Två sade att det händer ibland och två andra sade att det inte är så vanligt. En berättade att detta är inget hon varken ser eller blir informerad om, även om hon egentligen ska bli det. Denna uppfattning bekräftades även av en av de andra projektörerna.

Skälen till varför avvikelser görs kan vara:

• Vid ombyggnation kan oförutsedda problem dyka upp (t ex man hittar rör på något ställe i väggen) eller det kan bero på att man inte läst handlingarna ordentligt eller inte varit ute på plats innan.

• Entreprenören önskar byta material/lösning/fabrikat. • Ekonomiska skäl.

• Saker krockar eller får inte plats.

En av dem som sade att det inte är så vanligt med avvikelser angav att skälet är att det är för kostsamt, i alla fall med stora systemändringar, men det kan vara svårt att förutse varje liten detalj.

Gällande procedurer kring hur avvikelser hanteras gavs följande svar:

• Två svarade att det beror på vad det är för avvikelse. Det kan även bero på vem man jobbar med.

• Om det kostar pengar och om det handlar om större förändringar så ska beställaren godkänna dem. Konsulterna kontaktas sen för att göra/kontrollera ändringen.

• Byggmöten och avvikelserapporter nämndes som ställen där ändringarna behandlas.

• Någon påpekade att är det så att entreprenören känner sin beställare så vet han vilka frågor han behöver kontakta beställaren för och vilka frågor han kan ta direkt med konsulten.

• Någon påpekade att det inte finns någon direkt procedur kring byte av lösningar, men att det finns det när det gäller de ekonomiska aspekterna.

• Någon påpekade att entreprenören tycker att det kan vara viktigt att få bekräfta de ändringar som ska göras så att han inte har ansvar för dem.

• Ytterligare en kommenterade att det är skillnad mellan vilken entreprenadform som används. T ex vid generalentreprenad (där man har färdiga handlingar) så går man tillbaka till projektören så att han får komma ut med ett nytt PM. Vid totalentreprenad så är det upp till entreprenören.

Hantverkare

De var ungefär hälften av hantverkarna som sade att det händer att man byter teknisk lösning eller produkt när man är ute på plats, den andra hälften sade att detta inte sker. Anledningar till att man byter lösningar kan vara:

• Att man kommer in i sluttampen och upptäcker att föregående jobb inte är klart (blir diskussion om vem som ska åtgärda detta). (uttalande från representant för golv- och kakelsidan)

• Att konstruktionen visar sig, t ex vid rivning, inte vara tillräckligt stabil för kakel och klinker. (uttalande från representant för kakelsidan)

• Att det är svårt att komma fram på vissa ställen. Det kan vara saker i

byggkonstruktionen som försvårar deras jobb. (uttalande från representant från rörsidan)

• Att vid vattenskador så vet man inte hur det ser ut förrän man river. Han byter då själv lösning om det skulle behövas. (uttalande från representant från byggsidan) • Att det finns brister i projekteringen, och det visar sig att handlingarna inte

stämmer när man är ute på plats. (uttalande från representant från rörsidan) Av de som svarade att de inte byter lösning så svarade någon att vid nyproduktion blir det inte mycket ändringar (jämfört med renovering). Någon sade att det var mer avvikelser förr men att det har blivit bättre med det. Någon påpekade på att just i våtrum är det dumt att "laborera". Någon säger att de river ut hela badrummet vid renovering och börjar från början. Det påpekades att typ av konstruktion tar man reda på innan så det är ingen överraskning vid rivningen och man kan då välja lösning (tätskikt) efter det.

Det är vanligt att man skriver avvikelserapport om man gör avsteg. Några säger att man skriver en rapport om man måste avvika från bygg- och branschregler. Någon säger att man förstås önskar att undvika avvikelse och avvikelserapport men ibland är det kunden som vill ha en annan specifik lösning. Någon säger att detta görs endast vid

nybyggnation. Storleken på ändringen och om det går att byta till likvärdig lösning så är det inte säkert att avvikelserapport skrivs utan man löser det själv. Vissa säger att de informerar kunden/beställaren eller byggaren. För stora ändringar kan man behöva sitta ner med projektörer och diskutera.