Krav på våtrum och vattenbärande installationer

Fråga

Frågan gällde vilka krav som företagen/aktörerna ställer på våtrum och

vattenbärande installationer. Har man några s k ”grundkrav” oavsett projekt eller kund/beställare? Frågan avsåg krav på tekniska lösningar, krav på kunskaper hos andra aktörer (t ex auktoriserade företag och behöriga utförare) och krav på dokumentation och kontroller (t ex kvalitetssäkring). Frågan ställdes till bostadsföretagen, entreprenörerna och projektörerna.

Summering och kommentarer

Att det inte finns ett svar på vad som utmärker en skicklig hantverkare avspeglar sig i den bredd av svar som angavs av de tillfrågade. Några faktorer utmärker sig dock så som lämplighet, noggrannhet och kunskap. Att

hantverkare måste ha bredare kompetens än just sin yrkesskicklighet påpekas av några och uttrycks i form av sociala förmågor.

Dessa lite ”mjukare” egenskaper lyfts även upp när det gäller ett bra utförande för här nämns kommunikation mellan andra aktörer och indirekt också

samverkan med och beroendet/konsekvenserna av andra hantverkares jobb. Erfarenhet har också betydelse enligt de intervjuade, vilket lyfter upp

handledning av de som inte har så mycket erfarenhet som en viktig aspekt och om nyutbildade hantverkare jobbar i ett lag med andra eller mycket själva. Det är också viktigt att det finns utrymme att fråga sina kollegor/handledare vid osäkerheter. (läs mer om detta i avsnitt 2.7.1 om utbildning)

Små marginaler uttryckt i tid och pengar kan upplevas som hinder för att kunna göra ett bra jobb.

Det finns även kommentarer om att man kan förlita sig på kontroller av jobben, men man kan fråga sig om detta är en bra strategi? Dels kanske

kontrollfunktionen inte alltid är tillräcklig och dels är inte alla moment enkla att besiktiga, särskilt inte i slutet av projektet (läs mer i avsnittet 2.3.4 om

Svar

Antal personer som svarade

Beställare 21 st

Entreprenörer 24 st

Projektörer 9 st

Totalt 54 st

Beställare

Frågan fick en uppsjö av olika svar när det gäller vilka krav man ställer på de tekniska lösningar man väljer att använda i sina projekt. Det absolut mest frekventa svaret var att man följer de regler som finns (BBR och branschkrav).

Vad det gäller kunskap/kompetens på de aktörer som anlitas ställer många krav på att branschreglerna ska gälla åtminstone vid nybyggnation och vid större renoveringsprojekt och detta innebär för det mesta att företagen ska vara auktoriserade/godkända enligt de branschkrav som finns. Vid mindre jobb är man inte i alla företag lika strikt med kraven vad det gäller auktorisation. Att utförarna ska vara behöriga är det fler företag som har med som krav.

Flera av de mindre bostadsföretagen säger att de anlitar lokala företag/hantverkare som de har en väletablerad kontakt med och som de litar på, därmed är det inte säkert att man ställer krav på ett branschgodkännande av företaget på samma sätt som om det hade varit för dem okända företag.

När det gäller krav på kontroller hänvisas till avsnitt 2.3.4 om uppföljning/kontroller.

Entreprenörer

När det gäller vilka krav man ställer på de tekniska lösningar man väljer har de mindre byggentreprenörerna inga egna riktlinjer, annat än att det ska vara godkända produkter och följa branschregler, utan går på de krav som beställaren ställt upp. (Någon säger att det inte är uttalat i företaget att de ska vara godkända produkter men att de endast använder allmänt förekommande produkter inom branschen och att de tar för givet att de håller måttet om det är kända fabrikat.)

När det gäller småhustillverkarna och krav på tekniska lösningar och produkter gavs följande svar.

Småhustillverkare 1:

De som har företag har valt ett specifikt system. Vill kunden ha något annat

fabrikat/produkt så får kunden själv installera detta. Valfrihet finns för kakel och klinker. Småhustillverkare 2:

Använder branschregler (så som Säker Vatteninstallation) och interna direktiv, och föreskriver inte exakt vilken produkt eller system som ska användas utan snarare att det ska vara ett godkänt system och att det är viktigt att man följer ett system (oftast har hantverkarna ”jobbat in sig” på ett system). Kunden har t ex valmöjlighet vad det gäller armaturer.

Småhustillverkare 3:

De som företag försöker styra. Underentreprenörer har valfrihet mellan godkända våtrumssystem. Smådetaljer lämnas till rörmockaren.

Småhustillverkare 4:

Hänvisar till branschregler (så som GVKs) och de produkter de listar som godkända. Företaget säger att det ska vara matta bakom kakel och klinker istället för rollade tätskikt eftersom de bygger trähus.

När det gäller de stora entreprenadföretagen så finns interna riktlinjer och verktyg (som utgår från bygg- och branschregler), vilka är något man även kan utgå från när beställaren är extern (och eventuellt strävar efter). Detta till skillnad från när beställaren är intern - som betyder att man bygger i egen regi - då man alltid bör utgå från företagets egna riktlinjer.

När det gäller platschefernas kommentarer (platscheferna är ju nära själva

byggverksamheten) så lyfts erfarenhet av vissa fabrikat eller utföranden fram som en faktor som styr vilka lösningar som väljs/föreslås. Att det är viktigare med funktion framför ett visst fabrikat lyfts även fram. Företagets riktlinjer verkar inte vara de främsta som styr utan det hänvisas till beställarkraven.

De som jobbar inom byggservice har dock ett annat utgångsläge och de kan föreslå produkter och metoder, men det påpekas samtidigt att de är ”gäster” i ett befintligt hus. Vad det gäller kunskap/kompetens på de aktörer som anlitas säger representanter för de små entreprenörsföretagen att de ska vara godkända att utföra jobbet enligt sina

branschregler (någon uttryckte det som rätt utbildning för jobbet). Andra viktiga aspekter som poängterades var att ha ett förtroende för dem, att företaget har rätt försäkringar, att företaget har sin ekonomi i balans, att företaget har bra referenser eller att man tidigare jobbat med dem och att de har bra ”flyt på jobbet” (d v s hur turordningen fungerar). Alla de intervjuade småhustillverkarna hänvisar till att de aktörer de anlitar ska vara godkända enligt branschregler för våtrumsjobb. En påpekar att det är osäkert hur det är när det gäller uppförandet för deras byggsatser, för där har de inte själva kontrollen över processen och de som anlitas.

När det gäller intervjusvaren från representanter från de stora entreprenörsföretagen så var det överlag så att de hänvisar till att aktörerna ska vara godkända enligt

branschreglerna.

När det gäller krav på dokumentation och kontroller nämner alla de små

byggentreprenörerna att de jobbar med kontrollplaner och att underentreprenörerna rapporterar egenkontroller till dem. Tre av de mindre byggentreprenörerna är certifierade enligt BF9K vilket är ett produktfokuserat certifieringssystem anpassat för byggbranschen (framtaget av Stockholms Byggmästareförening)2.

Småhustillverkarna nämner alla de egenkontroller som skall fyllas i. Småhustillverkarnas egna egenkontroller stäms av med underentreprenörernas egna egenkontroller (antagligen utformade enligt branschens rekommendationer). Slutbesiktning nämns också, men det påpekas att då ser och kontrollerar man endast ytan, och kan inte se det som redan är inbyggt. Ett företag (enligt svaren i intervjuerna) säger att de anlitar besiktningsmän via sitt försäkringsbolag. Ett annat företag har ett annat externt utvecklat

kvalitetssäkringssystem.

De stora entreprenadföretagen svarade följande på frågan om krav på dokumentation och kontroller.

2

Byggentreprenadföretag 1:

Företaget har sitt plattformsarbete där det ingår ett antal (kontroll)punkter och krav att redovisa egenkontroller (egenkontrollerna nämns av flest personer). Det görs även stickprov för att kontrollera att kontroller utförs. Det samlas även in dokument som gäller mätningar, t ex tryckprovning av rör, GVK-intyg på tätskikt etc. Någon nämner också att det görs riskanalyser, där resultatet kan bli att man väljer att göra extra kontroller på någon del. Företaget kan ta in externa konsulter för att göra kontroller. Dessutom har oftast beställaren en egen kontrollant. En platschef ger ett ganska utförligt svar där han bl a säger att man kontrollerar mycket under tiden för att förenkla slutbesiktningen och att man tänker på spårbarheten i det man gör. Han nämner också att viss fotodokumentation görs för saker som byggs in i konstruktionen. Beställaren själv kan också vare involverad, exempelvis kan denne då och då komma ut till byggplatsen och om de är duktiga på området så kan de komma med förslag på förbättringar.

Någon nämner att arbetsledare själva avsynar byggen, för att inte bara förlita sig på egenkontroller.

Den intervjuade som håller på med byggservicejobb berättar att alla underentreprenörer skriver på kvalitetsdokument där kontroller ingår (dessa tillhandahåller

försäkringsbolagen). Byggentreprenadföretag 2:

Även på detta företag nämns underentreprenörernas egenkontroller som den främsta typen av kontroll. Stickprovskontroller kan även göras. Utöver det kan beställarna ställa krav på särskilda kontroller. (Allmän fuktsäkerhetsprojektering och fuktdimensionering med kontroller och fuktmätning nämns också.)

När det gäller servicejobben är det inte säkert att man begär in egenkontrollerna (t ex de skickas inte med fakturan), men sen kan företaget komma till underentreprenörens kontor och kolla att de finns. Men det påpekas att man oftast jobbar med samma folk under många år, så man känner till deras jobb.

Projektörer

När det gäller vilka krav man ställer på de tekniska lösningar man väljer ger projektörerna följande svar.

Några säger att de inte ställer några extra krav utöver beställarens krav. Andra påpekar att de föreskriver godkända och provade produkter. Någon säger att de anger fabrikat (som får bytas till likvärdig produkt) och hänvisar till tillverkarens anvisningar och AMA för utförandet. Bransch- och byggregler nämns av någon. Flera påpekar att de endast kan rekommendera beställaren lösningar och produkter men att det i slutänden är upp till beställaren. Ytterligare någon säger sig försöka ha ett brukarperspektiv i åtanke, vilket betyder att det ska se fint ut efter många års brukande. Någon hänvisar till den

miljökatalog som företaget använder sig av med godkända material.

När det gäller krav på dokumentation och kontroller nämner några av projektörerna att det finns både kvalitetsplan, checklistor och egenkontroller – kan gälla både deras eget arbete och under byggtiden (entreprenörernas jobb). Andra typer av

kontroller/kontrollpunkter som tas upp är tryckprovningar, besiktningar och övriga provningar. Vissa konsulter har ibland rollen som kontrollanter/besiktningsmän under byggtiden. En av de intervjuade hade starka åsikter om den kontroll som finns idag och tyckte inte de egenkontroller som finns idag är tillräckliga eller att projektledaren har tillräckligt med kunskap om bygget. De förbesiktningar som sker vid vissa moment är ibland inte tillräckliga, utan det krävs mer kontinuerliga kontroller. Bristen på kontroll

idag är särskilt oroväckande med tanke på den mängd installationer som kan finnas i ett hus idag och som ska fungera ihop som ett system.