ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Riksdagen har fastställt en precisering:

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN: Den globala medeltemperaturökningen begränsas

till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder

Utvecklingen i miljön är negativ

Sammanfattning

Halterna av växthusgaser ökar, med fortsatt uppvärmning av klimatet som följd. Den globala medeltemperaturen är nu i närheten av en grad högre än medeltemperaturen vid förindustriell tid. Ju mer omfattande klimatföränd- ringarna blir framöver, desto mer ökar riskerna för samhällen och ekosystem. I Sverige kan klimatet generellt konstateras ha blivit varmare och blötare. Östersjön och fjällvärlden hör till särskilt utsatta miljöer för klimatföränd- ringarna. Konsekvenser i Sverige av klimatförändringarna handlar förutom om direkta lokala effekter – extremsommaren 2018 illustrerade vår sårbarhet – också om indirekta effekter genom förändringar i omvärlden. För att begränsa farliga konsekvenser av klimatförändringarna måste den globala temperaturökningen hållas så långt under två grader som möjligt.

Från arbetet inom Klimatkonventionen under 2018 var beslutet under partsmötet i Katowice om Parisavtalets regelbok centralt. Regelboken

kommer att vara grundläggande i flera frågor, bland annat för hur länder ska följa upp sina klimatplaner (Nationally Determined Contributions – NDC). För att klara Begränsad klimatpåverkan är globalt samarbete nödvändigt och Sveriges agerande i internationella fora och för att stödja andra länders arbete med utsläppsminskningar är centralt – inte minst genom finansiering till åtgär- der i utvecklingsländer.

Sverige har sedan 2017 ett klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag och en rad etappmål för det svenska klimatarbetet. Det långsiktiga målet till 2045 innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, vilket ska uppfyllas genom att utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent längre än utsläppen 1990. Utsläppen av växthusgaser minskar långsamt i Sverige och de årliga utsläppsminskningarna behöver öka avsevärt om målet till 2045 ska nås. Inrikes transporter är en avgörande sektor för möjligheterna att nå målen och har även ett särskilt sektorsmål till år 2030. En annan avgörande sektor – särskilt för målet till 2045 – är industrin.

Av betydande händelser relaterat till transportsektorn under 2018 kan nämnas att den så kallade reduktionsplikten har trätt i kraft, vilken innebär en skyldighet för drivmedelsleverantörer att successivt minska klimatpåver- kan genom inblandning av biodrivmedel. Från industrisektorn kan nämnas att flera branscher har presenterat färdplaner för fossilfrihet, inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

I mars 2019 publicerades Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimat politiska handlingsplan, vilken i enlighet med den nya klimatlagen ska tas fram vart fjärde år. I Naturvårdsverkets underlag till klimathandlingsplan finns en närmare analys av hur Sverige ligger till gällande att nå etappmålen för Begränsad klimatpåverkan.

Resultat

Halter av växthusgaser och utveckling av den globala medeltemperaturen Enligt riksdagsbeslut är miljökvalitetsmålets innebörd att ökningen av den globala medeltemperaturen ska begränsas till långt under två grader Celsius över förindustriell nivå, och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå.

För att detta ska vara möjligt behöver ökningen av atmosfärens växthus- gashalter snabbt avstanna. Idag ökar dock halten år för år. Den samman- lagda halten av växthusgaser är idag cirka 470 ppm91 _{koldioxidekvivalenter}92_,

och den ökar för varje år. Halten av koldioxid, den mest betydelsefulla av de växthusgaser människan släpper ut, har på senare tid med råge över- stigit 400 ppm, vilket är högre än vad halten har varit på minst 800 000 år. Figur 1.1 visar de senaste årtiondenas utveckling för koldioxidhalten i atmosfären.

91 _{Europeiska Miljöbyrån (2018). https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/atmospheric-}

greenhouse-gas-concentrations-10/assessment

92 _{Koldioxidekvivalent är enkelt förklarat mängden av en växthusgas, till exempel metan, uttryckt som}

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

årsmedelvärde (ppm)

Figur 1.1 Koncentration av koldioxid i atmosfären 1989–2017

Källa: NILU och ACES (Stockholms Universitet) inom miljöövervakningsprogrammet Klimatpåverkande ämnen på Svalbard, med en mätstation på Svalbard. 350 0 360 370 380 390 400 410 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 2000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Mänskliga utsläpp och avskogning gör att koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar. Den för- industriella nivån var cirka 260–280 ppm.

Den största delen av de globala växthusgasutsläppen utgörs av förbränning av fossila bränslen, främst för el- och värmeproduktion, inom industrin och för transporter. Avskogning i tropikerna och jordbruksproduktion är andra bety- dande utsläppskällor globalt. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet.93

Sotpartiklar har en nettouppvärmande effekt, medan till exempel sulfat- och nitratpartiklar ger en kylning. Den sammanlagda effekten av de utsläpp som bidrar till partiklar i atmosfären uppskattas vara kylande. Totalt beräknas halten av samtliga klimatpåverkande gaser och partiklar i atmosfären mot- svara cirka 445 ppm koldioxidekvivalenter.

Den globala medeltemperaturen har under det senaste decenniet varit i närheten av 1 grad högre jämfört med medeltemperaturen under 1800-talets andra hälft (se Figur 1.2). Vart och ett av de senaste tre decennierna har varit varmare än samtliga föregående decennier så långt tillbaka som det finns globala mätdata.94 _{Det senaste decenniet har varit det varmaste under perio-}

den. Paleoklimatologisk95 _{forskning visar att den nuvarande genomsnitts-}

temperaturen på norra halvklotet torde vara den högsta på minst 1 400 år. De senaste decennierna har den globala genomsnittliga yttemperaturen stigit. Avvikelserna i figuren är i förhållande till temperaturgenomsnittet för perioden 1850–1900.

93 _{Partiklarna är kortlivade i luften och har därför inte samma långvariga påverkan som de flesta}

växthusgaser har.

94 _{Ca år 1850.}

95 _{Paleoklimatologi är läran om klimatet under perioder före observationer med meteorologiska}

instrument.

−0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 °C

Figur 1.2 Avvikelser från global genomsnittlig yttemperatur 1850–2018

Källa: Climatic Research Unit, University of East Anglia.

De senaste decennierna har den globala genomsnittliga yttemperaturen stigit. Avvikelserna i figuren är i förhållande till temperaturgenomsnittet för perioden 1850–1900.

Under 2013 och 2014 publicerade FN:s klimatpanel IPCC sin senaste stora utvärdering om klimatförändringarna, den femte i ordningen.96 _{De beräk-}

ningar med klimatmodeller som finns sammanställda i utvärderingen visar på en ökning av den globala medeltemperaturen i intervallet97 _{3,2–5,4 grader}

(jämfört med förindustriell tid) till slutet av detta sekel (och fortsatt uppvärm- ning därefter) om utsläppen fortsätter att öka som hittills. Samtidigt visar modellerna att det med kraftiga utsläppsreduktioner fortfarande är möjligt att hålla temperaturökningen under två grader, möjligen även under 1,5 grad. IPCC publicerade i oktober 2018 en så kallad specialrapport98 _{om möjlig-}

heterna att begränsa temperaturökningen till 1,5 grad.99

Effekter av klimatförändringarna

Utöver temperaturökningen märks klimatförändringen även i en rad andra observationer. Det gäller exempelvis tillbakagången för majoriteten av jordens glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster (för Nordeuropas del generellt ökad nederbörd) och minskningen av havsistäcket i Arktis.

Den ökade koldioxidhalten i atmosfären har också lett till en pågående försurning av världshaven, eftersom en del av den tillförda koldioxiden löses i haven.100

96 _{Assessment Report 5 – AR5.}

97 _{Intervallet anger sannolik förväntad temperaturökning för scenariot, vilket innebär en uppskattad}

probabilistisk sannolikhet på över 66 procent.

98 _{IPCC (2018) Global warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of}

1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty.

99 _{Rapporten beskriver dessutom effekter av 1,5 graders temperaturökning.}

100 _{Havens försurning är med andra ord i huvudsak en parallell effekt av koldioxidutsläppen. Åtgärder för}

att begränsa koldioxidutsläppen motverkar såväl den globala uppvärmningen och dess konsekvenser, som havsförsurningen.

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

Ett fenomen som särskilt uppmärksammats under de senaste åren är den omfat- tande korallblekning101 _{som har pågått runt om i världen. Skoven av blekning}

har återkommit med allt tätare intervall, och detta utgör ett allt mer akut exis- tentiellt hot mot världens mest artrika marina ekosystem.102 _{Särskilt uppmärk-}

sammade har också de dramatiska förändringarna i Arktis varit. Det blir allt mer uppenbart att Arktis såsom det tidigare varit känt är på väg att ersättas med ett på många sätt nytt sorts Arktis, med djupgående konsekvenser för människa och natur.103 _{Avsmältningen av de arktiska och antarktiska landisarna får också}

stora globala konsekvenser i form av en tilltagande havsnivåhöjning, och flera studier under senare tid varnar för att destabiliseringen av isarna riskerar gå snabbare än vad som tidigare bedömts.104

Värmeböljor såsom den som täckte norra Europa inklusive Sverige under sommaren 2018 (med långvarigt höga temperaturer, svår torka, och omfattande bränder) kan konstateras ha blivit mer sannolika idag än vid tiden innan den nu pågående klimatuppvärmningen.105 _{Också i fallet med flera andra typer av väder-}

extremer har klimatförändringarna påverkat sannolik heten för inträffandet. Efter en längre tids nedgång, tycks hungersnöd och undernäring för närva- rande öka i världen, en utveckling i vilken klimatförändringar tros kunna vara en delförklaring.106

Ju mer utsläppen av växthusgaser begränsas framöver, desto större är också sannolikheten för att klimatförändringarna blir mindre omfattande. Fortsatta utsläpp enligt nuvarande utveckling skulle ge upphov till förändringar med mycket djupgående konsekvenser för ekosystem och biologisk mångfald runt om i världen, liksom för människors samhällen och försörjnings möjligheter.

Även om vissa regioner och samhällssektorer kan dra nytta av aspekter av klimatförändringarna, innebär den sammantagna bilden allvarliga störningar.

Samhällen och infrastruktur runt om i världen har utvecklats efter, och anpassat sig till, de relativt stabila klimatförhållanden som har rått på jorden under holocen (tidsperioden efter den senaste istiden). I sin senaste översikt över de största globala riskerna ger World Economic Forum klimatförändringsrela- terade risker en mycket framträdande plats. Dessa risker anges också som tätt sammanbundna med andra risktyper, såsom risker för konflikter och storskalig ofrivillig migration.107 _{Tabell 1.1 illustrerar en bedömning av de viktigaste ris-}

kerna världen står inför under den närmaste tioårsperioden.

101 _{Korallblekning kan ske vid temperaturökningar, vilket koraller är känsliga för, och innebär att korallerna}

dör. Korallerna är dessutom utsatta för havsförsurningen. Världens korallrevs möjligheter att överleva i ett skick liknande dagens är mycket osäker om den globala medeltemperaturen ökar med två grader.

102 _{Se exempelvis Hughes et al. (2018) Global warming transforms coral reef assemblages. Nature}

103 _{Se exempelvis AMAP (2017) Snow, Water, Ice and Permafrost in the Arctic (SWIPA) och NOAA (2018)}

Arctic Report Card 2018.

104 _{Se exempelvis Bevis et al. (2019) Accelerating changes in ice mass within Greenland, and the ice}

sheet’s sensitivity to atmospheric forcing. PNAS och Rignot et al. (2019) Four decades of Antarctic Ice Sheet mass balance from 1979–2017. PNAS

105 _{Se exempelvis https://www.worldweatherattribution.org/attribution-of-the-2018-heat-in-northern-europe/}

(hämtad 2019-01-29).

106 _{Food and Agriculture Organisation of the United Nations (2018) The State of Food Security and}

Nutrition in the World 2018.

Tabell 1.1 Det globala risklandskapet 2019 De 10 största riskerna sett

till sannolikhet De 10 största riskerna sett till konsekvenser Kategorier



Extrema väderhändelser

_

Massförstörelsevapen



Ekonomi



Brister i begränsning av klimat förändringarna och av klimat anpassning



Brister i begränsning av klimat-

förändringarna och av klimatanpassning



Miljö



Naturkatastrofer

_

Extrema väderhändelser



_Geopolitik



Databedrägerier eller stölder

_

Vattenkriser



Samhälle



Cyberattacker

_

Naturkatastrofer



Teknik



Miljökatastrofer orsakade av

människan



Förlust av biologisk mångfald och ekosystemkollaps



Storskalig ofrivillig migration

_

Cyberattacker



Förlust av biologisk mångfald

och ekosystemkollaps



Sammanbrott för avgörande informationsinfrastruktur



Vattenkriser



Miljökatastrofer orsakade av människan



Tillgångsbubblor i en stor

ekonomi



Spridning av infektionssjukdomar

Bedömningen av riskerna i tabellen utgår från en tioårshorisont och är baserad på en internationell enkät med cirka tusen experter och beslutsfattare som respondenter.

Källa: The Global Risks Report 2019. World Economic Forum, Genève, Schweiz, 2019.

Sveriges klimat har generellt blivit varmare och blötare. Förändringarna i klimatet bedöms bli större i Skandinavien än i världen i genomsnitt.108

Effekterna kan bli omfattande bland annat för jord- och skogsbruket, liksom för naturliga ekosystem. Känsliga miljöer i fjällen, där trädgränsen förväntas flytta allt högre upp i terrängen, är särskilt utsatta. Även Östersjön anses vara särskilt utsatt för klimatförändringarna, med sitt bräckta vatten och speciella ekosystem, och en redan hög belastning av andra miljöpåverkans faktorer.109

Samhället behöver stå rustat för ändrade förekomster av exempel vis över sväm- ningar, värmeböljor, ras och skred. Konsekvenserna för mänskliga system i Sverige handlar både om direkta lokala effekter men också om indirekta effekter genom förändringar i omvärlden.110, 111, 112, 113 _{2018 beslutades om}

Sveriges första strategi för klimatanpassning, vilken innebär en stärkt nationell samordning, lagändringar och förtydligat mandat för myndig heterna.114

108 _{Uppvärmningen går generellt fortare över land än över hav, och går likaså generellt fortare i områdena}

nära Arktis.

109 _{Se också bland annat uppföljningen av Ett rikt växt- och djurliv under precisering 2.}

110 _{IPCC (2014). Climate Change 2014: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working}

Group II to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.

111 _{EEA (2017). Climate change, impacts and vulnerability in Europe 2016. EEA Report No 1/2017.}

112 _{SMHI (2015): Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Klimatologi}

Nr 12 2015.

113 _{Regeringskansliet (2017). Nationell säkerhetsstrategi.}

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

Globalt samarbete

Samarbete mellan världens länder är en avgörande förutsättning för att minska de globala utsläppen. Den centrala globala processen för att minska klimatpåverkan är arbetet inom FN:s klimatkonvention.115

Klimatkonventionen

Den viktigaste utkomsten av förhandlingarna under Klimatkonventionens tjugofjärde partsmöte (COP24) i Katowice var beslutet om Parisavtalets regelbok. Regelboken kommer att vara grundläggande i en rad frågor, bland annat för hur länder ska följa upp sina klimatplaner (Nationally Determined Contributions – NDC).

Gällande frågan om mekanismen för överföring av utsläppsminskningar mellan och inom länder (artikel 6) gick förhandlingarna inte i mål, utan kommer att fortsätta vid COP25 som hålls i slutet av 2019.

Beslutet om regelboken innebär i korthet:

• Planering: Länderna planerar och tar fram nya nationella åtaganden med utsläppsmål och åtgärder för att nå målen. Man bedömer också klimat- risker och identifierar behov av åtgärder för klimatanpassning.

• Kommunikation: Länderna meddelar sina nationella utsläppsåtaganden och anpassningsåtgärder tillsammans med information som gör dessa tydliga och transparenta för övriga länder.

• Genomförande: Länderna genomför sina nationella utsläppsåtaganden och åtgärder för att stärka anpassningsförmågan, öka motståndskraften och minska sårbarheten mot klimatförändringar.

• Rapportering: Länderna redovisar uppgifter om hur man genomfört sina nationella utsläppsåttaganden och anpassningsåtgärder samt information om utsläppsutvecklingen.

• Utvärdering: Varje land genomgår teknisk expertgranskning av sin utsläppsrapportering och hur man genomfört sina utsläppsåtgärder. • Översyn: Länderna deltar tillsammans i en global översyn vart femte år

för att se hur det sammantagna globala arbetet svarar mot temperatur- målet, anpassningsmålet samt stöd och finansieringsmålet.

Sverige deltar i ett antal initiativ kopplat till UNFCCC-förhandlingarna i syfte att underlätta att nå Parisavtalets mål, exempelvis det så kallade NDC- partnerskapet, ett samarbete där utvecklingsländer stödjs i arbetet med att genomföra sina nationella klimatplaner.

Montrealprotokollet – HFC

I januari 2019 trädde Kigalitillägget till Montrealprotokollet i kraft. Tillägget slår fast en tidtabell för utfasningen av ämnesgruppen HFC.116 _{Montrealproto-}

kollet har även sedan tidigare varit av stor vikt för klimat arbetet genom utfas- ningen av de klimatuppvärmande ozonnedbrytarna CFC och HCFC.

Globala styrmedel för flyg och sjöfart

Sommaren 2018 antogs i den internationella luftfartsorganisationen ICAO (International Civil Aviation Organisation) ett internationellt klimatstyrmedel med tillhörande regelverk för flyget, kallat CORSIA. Styrmedlet innebär att den del av det internationella flygets koldioxidutsläpp som överstiger medel- värdet av 2019 och 2020 års nivåer ska klimatkompenseras genom åtgärder i andra sektorer. Från starten 2021 är det frivilligt för stater att delta, från 2027 är det obligatoriskt. CORSIA omfattar enbart internationellt flyg och utsläpp av koldioxid (på grund av det senare omfattas inte den klimatpåverkan som flyget bidrar till på grund av höghöjdseffekterna117_).

Våren 2018 beslutade den internationella sjöfartsorganisationen IMO (International Maritime Organization) om en initial strategi för reduktion av växthusgaser från internationell sjöfart.118 _{I strategin ingår ett mål om att}

snarast under detta århundrade fasa bort de fossila utsläppen från sjöfarten och att minska dem med minst 50 procent till år 2050 jämfört med år 2008.119

Vid ett senare möte 2018 beslutades en tidplan för arbetet som följer av strate- gin, fram till 2023 då en reviderad strategi ska antas. Bland annat kommer det att arbetas med att utveckla nya styrmedel.

Styrmedel nationellt och EU

Energi

Såväl effektivare energianvändning som substitution av energikällor behövs för att minska klimatpåverkan. Med grund i energiöverenskommelsen från 2016, togs våren 2018 beslut om en långsiktig energipolitisk inriktning för Sverige.120 _{Beslutet innebär bland annat mål till 2030 om 50 procent effek-}

tivare energianvändning121_{, och mål till år 2040 om 100 procent förnybar}

elproduktion.

Energimyndigheten visar i rapporten Framtidens elsystem och Sveriges

förutsättningar på vägar mot 100 procent förnybar elproduktion år 2040.122

116 _{Fluorerade kolväten – industriellt framställda gaser som bland annat används som köldmedier. Många}

av HFC-gaserna är kraftfulla växthusgaser.

117 _{“Höghöjdseffekterna” avser den särskilda klimateffekten av utsläpp av framför allt vattenånga och}

kväveoxider på hög höjd.

118 _{Resolution MEPC.304(72).}

119 _{En dominerande aktör inom den internationella sjöfarten – Maersk – annonserade under 2018 att}

man avser nå nollutsläpp år 2050.

120 _{Energipolitikens inriktning. Proposition 2017/18:228.}

121 _{Jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till BNP.}

122 _{ER 2018:16. Detta är första delrapporten – delrapport 2 med en scenarioanalys släpps under våren}

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

Vindkraften bedöms få stor betydelse för målet om 100 procent förnybar elproduktion. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har påbörjat ett arbete med att ta fram en nationell vindkraftsstrategi för Sverige.

Intresset för solcellsanläggningar växer och hösten 2018 lanserades i Energimyndighetens regi solelportalen.se, en webbportal om solel som ska underlätta för potentiella solcellskonsumenter att fatta kloka investerings- beslut.123 _{Det har införts nya bestämmelser om att det inte krävs bygglov för}

att montera solcellspaneler och solfångare som uppfyller vissa kriterier, fram- förallt att de ska följa byggnadens form.124 _{Det har också införts regler om att}

energiskatten på el som lagrats på ett batteri och sedan matats tillbaka in på ett koncessionspliktigt elnät kan återbetalas.125

Utredningen om Mindre aktörer i energilandskapet har i sitt slutbetän- kande126 _{i oktober 2018 lämnat förslag så att mindre aktörer i högre grad}

kan bidra till att målet om 100 procent förnybar elproduktion nås genom små skalig solelproduktion, varaktiga elenergieffektiviseringar och genom att erbjuda flexibilitet genom batterilager och styrbara utrustningar. De mindre aktörernas åtgärder kan samtidigt förbättra förutsättningarna för en ökad användning av el inom industrin och i transportsektorn. Det är en utveckling som är central för att de nationella klimatmålen ska kunna nås.

I januariavtalet (fyrpartiöverenskommelsen från januari 2019127_{) aviseras}

att en skatt på förbränning av avfall ska införas och att det ska bli enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk.

Energimyndigheten har fått i uppdrag att inrätta Energisteget – ett pro- gram för energieffektivisering i industriföretag. Programmet omfattar före- tag som genomfört en energikartläggning enligt lagen om energikartläggning i stora företag. Satsningen omfattar totalt 125 miljoner kronor och pågår mellan 2018–2020.

Energimyndigheten, tillsammans med representanter från näringsliv och berörda myndigheter, arbetar med sektorsstrategier för energieffektivisering. Tillsammans skapas visioner, mål och handlingsplaner. Sektorsstrategierna ska katalysera den drivkraft som redan finns hos svenska aktörer.

In document Miljömålen [2019], reviderad version (Page 50-76)