0,50E-04 1,00E-04 1,50E-04 2,00E-04 2,50E-04 3,50E-04 3,00E-04 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Barsebäck Studsvik Westinghouse Ranstad Clab Figur 6.2 Högsta stråldos till allmänhet från kärntekniska anläggningar 2007–2017
Alla kärntekniska anläggningar släpper ut små mängder radioaktiva ämnen. Figuren visar högsta beräknade stråldos till närboende till följd av utsläpp från samtliga anläggningar vid förläggnings- platserna. Den högsta stråldosen under perioden ligger cirka 300 gånger under gränsvärdet. Stråldosen mäts i millisievert per år.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten.
Hälso- och sjukvård
Syftet med tillsynen inom verksamhetsområdet är att säkerställa en strålsäker hälso- och sjukvård för patienter, personal och allmänhet och att bidra till att tillståndshavarnas strålsäkerhetsarbete utvecklas. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för den verksamhet som granskas. De övergripande målen med tillsynen är att kontrollera efterlevnaden av ställda krav. Tillsynen ska säkerställa att patienter, personal och allmänhet inte utsätts för onödiga bestrålningar och att stråldoserna inte är högre än nödvändigt. För personal och allmänhet får gällande dosgränser inte överstigas. Varje inspektion ska resultera i en skriftlig tillsynsrapport och då brister konstateras ska krav ställas på att åtgärder vidtas. För att få så stor effekt som möjligt av tillsynen är det viktigt att tillsynen baseras på information om den risk som olika strål- källor och verksamheter utgör.
Under 2018 fastställdes tillsynsprogram424 med inspektionsplan för åren
2018–2023.
Inom hälso- och sjukvården finns ett stort antal sjukhus och vårdcentra- ler som använder strålning och det är därför svårt att göra en samlad bedöm- ning av strålsäkerheten för hela landet. Av de inspektioner som genomförts framgår att avvikelser från gällande förskrifter haft en måttlig betydelse för strålsäkerheten.
Strålsäkra produkter och tjänster
Området omfattar ett stort antal verksamheter som använder strålning och det är därför svårt att göra en samlad bedömning av strålsäkerheten för hela verksamhetsområdet. För verksamheter där SSM har genomfört samlade
424 SSM dokumentnummer 15-1224.
strålsäkerhetsvärderingar går det dock att göra en bedömning.425 Exempel
på sådana verksamheter är öppna strålkällor, industri, veterinärmedicinsk verksamhet, tillståndshavare som säljer och installerar röntgenutrustning och ambulerande röntgenverksamhet. För samtliga dessa verksamheter finns det brister i strålsäkerheten av varierande allvarlighetsgrad och karaktär dock utan direkta konsekvenser för miljön. Varje tillsynsinsats mot dessa verksam- heter resulterar i en skriftlig tillsynsrapport och då brister konstateras ställs krav på att åtgärder måste vidtas. SSM ska bidra till att den verksamhet med strålning som bedrivs är berättigad och att negativ påverkan på människa och miljön begränsas. Detta görs bland annat genom att myndigheten är pådriv- ande när det gäller att förbättra strålsäkerheten, prövar ansökningar om till- ståndspliktig verksamhet och utvecklar föreskrifter och allmänna råd.
Kompetensförsörjning
Under 2018 genomförde SSM ett regeringsuppdrag om den långsiktiga kom- petensförsörjningen426 inom strålsäkerhetsområdet. Utredningen visade på att
det finns stora behov av kompetens hos alla aktörer under lång tid framöver och att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att Sverige ska kunna fortsätta bedriva verksamheter med joniserande strålning. Tydliga brister som har note- rats har varit att kompetensförsörjningssystemet är fragmenterat och inte han- teras på ett strategiskt och samordnat sätt. Utbildningar är hotade av vikande studentintresse. Forskningen är hotad genom minskad finansiering från indu- strin och genom att den inte är tillräckligt vetenskapligt intressant för stora svenska forskningsfinansiärer.
Myndighetens bedömning är att kompetensförsörjningssystemet för strål- säkerhetsområdet behöver förstärkas och föreslår följande åtgärder för att lägga en grund för ett stabilt kompetensförsörjningssystem på lång sikt:
• En övergripande nationell strategi och samordning för ökad effektivitet i kompetensförsörjningssystemet.
• Ökad finansiering till den kritiska kärna av forskningsmiljöer som behövs för att upprätthålla kompetensförsörjningssystemet och säker- ställa de behov som finns i Sverige givet med de strålningsrelaterade verksamheter som bedrivs i landet och i vår omvärld, i dag och under kommande år. Dagens bristande finansiering till dessa forskningsmiljöer har gjort den delen av kompetensförsörjningssystemet alltför sårbar och personberoende.
• Formaliserad samverkan mellan aktörerna inom ramen för den statliga forskningsfinansieringen för att garantera att relevanta forskningsmiljöer enligt ovan upprätthålls.
425 SSM Årsredovisning 2018.
SÄKER STRÅLMILJÖ
SÄKER STRÅLMILJÖ
• Säkerställande av att för samhället kritiska utbildningar inom strålsäker- hetsområdet kan bedrivas, och att innehållet i strålningsrelaterade utbild- ningar målsätts i de fall detta är aktuellt, samt kvalitetssäkras.
• Kampanjer och informationsinsatser från flera aktörer för att attrahera studenter att välja strålsäkerhetsrelaterade utbildningar och yrken. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer utifrån det arbete som gjorts i regerings- uppdraget om långsiktig kompetensförsörjning att lärosätenas utbud av utbild- ningar är oroväckande inom kärnteknik, stabilt inom medicinska utbildningar samt sårbart inom strålskydd.
Översyn av myndighetens författningssamling
Den 1 juni 2018 trädde ny strålskyddslag och strålskyddsförordning i kraft som tillsammans med myndighetsföreskrifter genomför EU:s strålskydds- direktiv (2013/59/Euratom).
Sedan 2013 pågår dessutom en översyn av hela Strålsäkerhets myndig- hetens författningssamling (SSMFS). Syftet med översynen är att skapa en överskådlig och enhetlig författningssamling i en hierarkisk struktur med tydligt utformade föreskrifter. Föreskrifterna ska reglera vad som gäller för olika strålsäkerhetsaspekter kopplat till en verksamhets olika faser samt bidra till en ständig utveckling av strålsäkerheten som på ett ändamålsenligt sätt stödjer myndighetens tillsyn.
Föreskrifterna kompletteras med vägledningar som ger såväl verksamhets- utövare som myndigheten stöd och transparens om vad som gäller och de bak- omliggande skälen till bestämmelsernas utformning och syfte.
Under 2018 har SSM fattat beslut om 11 nya föreskrifter och 16 ändrade föreskrifter, samt upphävt 25 föreskrifter.
De nya föreskrifterna avser
2018:1 Grundläggande bestämmelser för verksamhet med joniserande strålning.
2018:2 Anmälningspliktiga verksamheter.
2018:3 Undantag från strålskyddslagen och friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden.
2018:4 Naturligt förekommande radioaktivt material och byggnads-material. 2018:5 Medicinska exponeringar med allmänna råd.
2018:6 Industriell radiografering.
2018:7 Tillståndspliktig veterinärverksamhet.
2018:8 Röntgenutrustningar och slutna strålkällor som används vid skolor. 2018:9 Godkända persondosimetritjänster.
2018:10 Radon på arbetsplatser.
Under 2018 har arbetet fortsatt med att ta fram de planerade föreskrifterna som gäller strålsäkerhet vid kärnkraftsreaktorer.
Radioaktiva ämnen (precisering 2)
Halter i miljön
SSM bedömer att allmänhetens exponering för joniserande strålning i miljön i dagsläget inte utgör något betydande hälsoproblem. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter generellt att vara låga. Vildsvin kan dock innehålla relativt höga halter cesium-137 jämfört med andra djurslag. Arten har nu etablerat sig i områden som drabbades av nedfall från Tjernobylolyckan år 1986, vilket innebär att halter som överstiger livsmedelsverkets rekommenda- tion om när köttet inte bör ätas påträffas regelbundet i dessa områden. En f örutsättning för att jägare att kunna följa denna rekommendation är därför att de mäter innehållet av cesium-137. Detta innebär en merkostnad som kan ha betydelse för jaktens omfattning och därmed förvaltningen av vildsvins- stammen med vidare samhällskonsekvenser i dessa områden såsom ökade markskador och viltolyckor.
Inom miljömålsarbetet används halten cesium-137 i mejerimjölk som en indikator. Indikatorn ger möjlighet att övervaka nivåerna av radioaktiva ämnen i miljön och att snabbt kunna upptäcka eventuella förändringar orsakade av ett radioaktivt nedfall.
Cesium-137 från nedfallen efter de atmosfäriska kärnvapenproven på 1950- och 1960-talen samt från Tjernobylolyckan 1986 finns fortfarande kvar i marken. Via bete kan det överföras till kor och deras mjölk. Cesiumhalten i mejerimjölk har minskat stadigt sedan olyckan (se figur 6.3). Den stråldos som människor idag kan få i sig via mjölk är obetydlig i jämförelse med dosen från naturligt förekommande strålkällor.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020
Figur 6.3 Halt av cesium-137 i mejerimjölk 1957–2018
Halterna av cesium-137 och strontium-90 i konsumtionsmjölk har följts sedan slutet av 1950-talet. Under senare år baseras det nationella medelvärdet för cesium-137 i mjölk på analyser från fem utvalda mejerier i landet. 2018 var det beräknade medelvärdet för halten av cesium-137 i mjölk 0,08 becquerel per liter.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten.
SÄKER STRÅLMILJÖ
SÄKER STRÅLMILJÖ
Kärntekniskt avfall
SSM bidrar till att radioaktivt avfall från kärntekniska verksamheter samt övriga källor hanteras och slutförvaras på ett långsiktigt strålsäkert sätt, att det inte kommer på avvägar, används i brottsligt syfte eller belastar kom- mande generationer med kostnader. Strålskydd och säkerhet i samband med tillståndsgivna anläggningar i drift täcks under rubriken Strålskyddsprinciper (precisering 1) ovan. I det som följer sammanfattas SSM:s arbete med att pröva ansökningar om tillstånd för att driva anläggningar för hantering och slutförvaring av kärntekniskt och övrigt radioaktivt avfall på ett sätt som gör att verksamheten uppfyller kraven enligt regelverket. Enligt SSM:s bestämmel- ser är målsättning för det långsiktiga strålskyddet efter förslutning av ett slut- förvar ett riskkriterium (10−6 per år) som motsvarar en faktor 10 högre skydd
än dosgränsen för utsläpp från kärntekniska anläggningar i drift (se ovan). Den 23 januari 2018 överlämnade SSM till regeringen industrins (SKB) ansökningar enligt kärntekniklagen427 avseende en inkapslingsanläggning
respektive geologiskt slutförvar för det slutliga omhändertagandet av använt kärnbränsle från svenska kärnkraftverk. Överlämnande av ansökningarna till regeringen för beslut utgör resultatet av ett omfattande gransknings arbete under flera år, inklusive deltagande som remissinstans i mark- och miljödom- stolens prövning av motsvarande ansökan enligt miljöbalken (1998:808). I tillhörande yttrande428 till regeringen bedömer SSM att de anläggningar som
ingår i systemet kan uppföras och drivas på ett strålsäkert sätt med den metod och på den plats som industrin har valt. Därmed tillstyrker SSM industrins yrkanden under vissa identifierade förutsättningar för fortsatt prövning, inklu- sive förslag till tillståndsvillkor. Även domstolen har lämnat över ärendet till regeringen för beslut, men med slutsatsen att verksamheten kan anses till- låtlig endast om industrin redovisar ytterligare underlag med avseende på slutförvarets långsiktiga säkerhet. SSM har under året bistått regeringskansliet i sitt beredningsarbete med svar på frågor och vissa ytterligare sammanställ- ningar med anknytning till hur långsiktig strålsäkerhet uppnås av den sökta verksamheten.
Under 2018 har SSM fortsatt med sin granskning av SKB:s ansökan enligt kärntekniklagen om att få bygga ut det befintliga slutförvaret för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark i Östhammars kommun.429
Syftet med utbyggnaden är att kunna slutförvara avfall som uppkommer vid rivning av de svenska kärnkraftreaktorerna. Under granskningen har SSM begärt och erhållit ett antal kompletteringar av ansökan, för det mesta med fokus på den långsiktiga strålsäkerheten. Granskningsarbetet avslutas med att lämna remissyttrande till mark- och miljödomstolen januari 2019, där SSM tillstyrker SKB:s motsvarande ansökan enligt miljöbalken. Ett slutligt yttrande till regeringen planeras till efter domstolens huvudförhandling hösten 2019.
427 Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
428 Yttrande över ansökningar om tillstånd till anläggningar för slutligt omhändertagande av använt
kärnbränsle (SSM2011-1135 och SSM2015-279).
SSM har också enligt kärntekniklagen430 begärt och lämnat yttrande till
mark- och miljödomstolen om att det i ansökan om utökad lagringskapa- citet för markförvaret vid Ringhals kärnkraftverk behöver göras ytterligare kompletteringar.431
Nationell plan för hantering av radioaktivt avfall
SSM har enligt sin instruktion ansvar för att upprätthålla en nationell plan för hantering av radioaktivt avfall. Som en del av det ansvaret har under 2018 Sveriges andra rapport432 enligt kärnavfallsdirektivet sammanställts och
lämnats till EU-kommissionen. Under året har SSM även lämnat statistik om använt kärnbränsle och radioaktivt avfall till IAEA inom ramen för det så kallade Status & Trends-projektet.433 Dessutom genomfördes i maj 2018 den
sjätte granskningscykeln under den gemensamma konventionen om säker- heten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall (Joint Convention) på IAEA:s högkvarter i Wien.
Nationell handlingsplan för radon
Enligt EU:s strålskyddsdirektiv434 ska alla medlemsländer upprätta en nationell
handlingsplan för att hantera riskerna med exponering från radon. SSM har under 2018 färdigställt den nationella handlingsplanen för radon tillsammans med berörda myndigheter. De myndigheter som samarbetat med att utforma handlingsplanen är SSM, Arbetsmiljöverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning och Swedac.
SSM ska enligt den nya strålskyddsförordningen samordna berörda centrala myndigheters arbete med radon med utgångspunkt från handlings- planen för radon. En radongrupp med representanter från berörda myndig- heter har under 2018 bildats för att samarbeta om genomförandet av åtgärder i handlingsplanen. Radongruppen har diskuterat prioriteringar och föreslagit åtgärder i handlingsplanen som bedöms möjliga att genomföra under 2019. En dag om radonarbetet i Sverige genomfördes den 1 oktober på SSM och där presenterades bland annat handlingsplanen. Ett samverkansprojekt om radon som föreslagits i handlingsplanen har initierats under 2018. Detta projekt, som godkänts som ett samverkansprojekt av Miljömålsrådet, syftar till att utvärdera möjligheten att förbättra förutsättningarna för kommuner att hantera radonfrågan. Dessutom ingår i projektet att se över möjligheter för kommuner att rapportera status för radontillsyn till centrala myndigheter. I projektet deltar Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Gävleborg, ett antal kommuner samt Boverket, Folkhälsomyndigheten och SSM.
430 Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
431 SSM2017-2641.
432 SSM2018-2869.
433 SSM2017-5984.
SÄKER STRÅLMILJÖ
SÄKER STRÅLMILJÖ
Förstudie för ökad spårbarhet av radionuklider i aska
SSM har konstaterat att det finns brister i hanteringen av kontaminerad aska hos verksamhetsutövare som ansvarar för förbränningsanläggningar och deponier. Tillsynen som SSM bedriver har visat att merparten av verksamhets- utövarna inte känner till att de omfattas av SSM:s föreskrifter. Som en konsek- vens av detta saknas kännedom om askans innehåll av radionuklider, vilket får till följd att spårbarheten av kontaminerad aska är låg i dagsläget. Hittills har en stor andel av den kontaminerade aska som uppstår vid förbrännings- anläggningar använts vid sluttäckning av deponier. Risken för olämplig använd- ning av kontaminerad aska förväntas öka när flertalet äldre deponier är sluttäckta inom några år. En säker hantering av kontaminerad aska innebär en minskad risk för att radionuklider hamnar i byggnadsmaterial eller sprids i miljön.
För att bevaka framtida användning av kontaminerad aska planerar SSM att utveckla ett system för insamling av data om torv- och trädbränsle- aska. SSM kommer därför att genomföra en förstudie, i samverkan med länsstyrelserna i Gävleborg och Blekinge län, Boverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning (SGU).Resultatet från förstudien kommer sedan att ligga till grund för beslut om ett system för ökad spårbarhet av kontaminerad aska. Beslutet förväntas tas under 2019.
Översyn av beredskapszoner
På uppdrag av regeringen har SSM, i samråd med MSB, berörda l änsstyrelser samt andra berörda myndigheter och aktörer, förslagit nya beredskaps zoner kring kärntekniska anläggningar.435 Av förslaget framgår vilka typer av bered-
skapszoner som bör finnas, referensnivåer som bör ligga till grund för bered- skapsplaneringen samt doskriterier och åtgärdsnivåer för olika skydds åtgärder. MSB har på uppdrag av regeringen och i samråd med SSM föreslagit hur dessa zoner ska regleras i Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Beredskapsplanering kring European Spallation Source (ESS)
SSM har tagit fram en rapport med underlag till beredskapsplaneringen kring ESS i samråd med Lunds kommun.436 Av rapporten framgår vilken ungefärlig
utsträckning en beredskapszon kring ESS bör ha samt hur den bör utformas. Det framgår också vilka skyddsåtgärder som bör förberedas samt vilka behov av varning och information till allmänheten som finns när anläggningen tas i rutinmässig drift.
Beslut om beredskapskategori
SSM har tagit beslut om beredskapskategori för vissa verksamheter enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning.
435 SSM2015-4786-10.
Inom ramarna för granskning av tillståndståndsansökan om verksamhet med joniserande strålning från European Spallation Source (ESS) har SSM beslutat att verksamheten vid ESS-anläggningen ska placeras i beredskapskategori 2. Det innebär att det kan uppstå en radiologisk nödsituation inom området där verksamheten bedrivs som medför att människor utanför området exponeras för doser som motiverar brådskandeåtgärder för att undvika deterministiska hälsoeffekter och begränsa risken för stokastiska hälso effekter. Aktuella händelser bedöms dock inte kunna ge allvarliga deterministiska hälso effekter utanför området där verksamheten bedrivs.
Inom ramarna för tillstånd om kärnteknisk verksamhet har SSM beslutat att ingen av de verksamheter som bedrivs på Studsviksområdet ska tillhöra beredskapskategori 2. Det innebär att de händelser som kan uppstå och som leder till en radiologisk nödsituation inte motiverar att åtgärder vidtas utanför området där verksamheten bedrivs.
SSM har beslutat att ge Institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers tekniska högskola tillstånd för kärnteknisk verksamhet enligt kärntekniklagen. Tillståndet är en utökning från deras tidigare verksamhet och innebär att de betraktas som en kärnteknisk anläggning. Vid tillstånds- prövningen har SSM också beslutat att anläggningen ska tillhöra beredskaps- kategori 3. Det innebär att de händelser som kan uppstå och som leder till en radiologisk nödsituation inte motiverar att åtgärder vidtas utanför o mrådet där verksamheten bedrivs.
Nya fasta mätstationer kring kärnkraftverken
SSM har tillsammans med berörda länsstyrelser byggt upp ett nät av fasta mätstationer i de inre beredskapszonerna kring de svenska kärnkraftverken samt en ytterligare utbyggnad av nätet i indikeringszonerna på större avstånd från kärnkraftverken. Mätstationerna har succesivt driftsatts.
Ultraviolett strålning (precisering 3)
SSM har under året genomfört en enkätundersökning437 av svenskars sol-
vanor. Ett positivt resultat i årets undersökning är att myndighetens lång- siktiga arbete med att förändra människors beteende börjar ge resultat. Undersökningen visar att andelen människor som inte är intresserade av att vara solbruna ökat, från 34 procent till 41 procent. Det är en stadig ökning sedan 2016. Tolkningen av resultatet är att idealet att vara solbrun håller på att förändras. Rapporten visar också att stor del av föräldrarna skyddar sina barn vilket också är mycket positivt. Fler svenskar uppger att de ofta eller alltid använder någon av de av SSM rekommenderade solskyddsmetoderna när de är utomhus vid vackert sommarväder. Den största risken för att bränna sig är även fortsatt vid badstrand utomlands.
437 https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/press/nyheter/2018/ny-rapport--svenskarnas-attityder-till-
solning-utvecklas-positivt/
SÄKER STRÅLMILJÖ
SÄKER STRÅLMILJÖ
Under jul-och nyårshelgerna gick SSM ut med en riktad kampanj till vinter- resenärer via sociala medier. Syftet var att få resenärerna att tänka på att skydda sig under semestern. Resultatet var positivt, kampanjen nådde 800 000 personer och resulterade i 7000 nedladdningar av appen Min soltid.
Under 2018 har en ny strålskyddslag beslutats. I lagen regleras ett förbud att upplåta kosmetiskt solarium till personer som är under 18 år. 18-årsgränsen har resulterat i frågor från kommunernas miljöinspektörer samt från solarie- branschen som myndigheten har besvarat.
Den ökning som skett de senaste decennierna av antalet maligna hudcancer- fall speglar troligen ett förändrat beteende bland befolkningen som gör att den utsätts för mer UV-strålning. Exponering för UV-strålning är den enda kända riskfaktorn för hudcancer, bortsett från ärftlighet. Det är inte otänk-