Analysdelen fokuserar i denna uppföljning på de två preciseringarna Påverkan genom atmosfäriskt nedfall samt Påverkan genom skogsbruk, det vill säga de preciseringar som uttrycker påverkan på målet. Anledningen är att miljökvalitets- målet främst bedöms utifrån att förutsättningarna i form av styrmedel och åtgär- der ska vara på plats till 2020. Preciseringarna Försurade sjöar och vattendrag samt Försurad mark bedömer framför allt miljötillstånd och kan uppnås senare när styrmedlen och åtgärderna fått effekt.
Påverkan genom atmosfäriskt nedfall
Enligt de senaste bedömningarna utifrån data från 2015 kommer 11 procent 2020 och 10 procent 2030 av sjöarna och vattendragen överskrida nivån för kritisk belastning från nedfall.279 För skogsmark finns ingen ny uppskattning efter
2005 då överskridandet var 8 procent av den totala skogsmarksarealen och över- skridandet bedöms vara 2 procent år 2020 i hela Europa.
Naturvårdsverkets bedömer i en utvärdering som gjordes inför de interna- tionella förhandlingarna att ambitionsnivån för utsläppsbegränsningarna för Europas länder, inklusive Sverige, fram till 2030 är för lågt ställda för att Sverige ska kunna uppnå de luftrelaterade miljökvalitetsmålen (Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft).280
De nyligen antagna BAT-slutsatserna (Best Available Technique) för stora förbränningsanläggningar281 kopplat till direktivet om industriutsläpp (IED)
kommer också att få positiva effekter på NOx och SO2. BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar från 2017 gäller för nya anläggningar från och med den 17 augusti 2017 och för alla befintliga anläggningar från och med den 17 augusti 2021.
Effekten av direktivet om medelstora förbränningsanläggningar rörande försurande ämnen förväntas få störst effekt på kontinenten eftersom de svenska förbränningsanläggningarna redan ligger bra till internationellt sett, särskilt rörande kväveoxider. Dock kommer det även gagna Sverige eftersom en stor andel av nedfallet hamnar här. Hur utsläppen av kväveoxider kommer att påverkas på sikt av de NECA-områden som införs i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen är fortfarande osäkert. Eftersom endast fartyg byggda 2021 och senare omfattas av de nya kraven, kommer utsläppen att minska gradvis under relativt lång tid. En studie från 2016282 bedömer att det mest sannolika scenariot
är att sjöfartens kväveoxidutsläpp inom NECA-områdena kommer att minska med cirka 40 procent fram till 2030 och med drygt 60 procent fram till 2040, jämfört med den utsläppsnivå som rådde 2015. Kvävenedfallet från Nordsjön
279 Fölster (2018): Dataunderlag till fördjupad utvärdering av miljömålet Bara naturlig försurning, Tillstånd
och trender i sjöar och vattendrag. (Naturvårdsverkets diarienr: NV-01128-18).
280 Naturvårdsverket (2017): skrivelse om Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik,
(Naturvårdsverkets dnr: NV-10577-11).
281 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1442, EUT L 212, 17.8.2017.
282 Winnes, H., Fridell, E.,Yaramenka, K., Nelissen, D., Fabe, J., Saliha, A. (2016): NO
x controls for shipping
och Östersjön står för drygt 20 procent av det totala nedfallet av kväveoxider över Sverige. Därför kommer NECA-områdena att ha en betydande påverkan på kvävenedfallet över Sverige, i storleksordningen 10 procent av den nuva- rande totala belastningen av kväve fram till 2030.
Nedfallsscenarier utifrån kritisk belastningsöverskridande, visar att det inte bara är införanden av SECA och NECA som innebär utsläppsminsk- ningar utan även en förväntad energieffektivisering och tekniska framsteg inom sektorn bidrar bland annat genom minskad bränsleförbrukning. Sverige beräknas fortfarande ha ett överskridande av kritisk belastning för aciditet 2040 totalt sett, men sjöfartens bidrag till svavel- och kvävedeposition anses då vara liten och inverkan på försurningen nästintill försumbar.
Ammoniakemissionerna från jordbruk i Sverige förväntas minska ytterli- gare framöver, framförallt på grund av minskad djurhållning, bättre gödsel- hantering och övergång till flytgödselsystem, men även genom de nyligen antagna BAT-slutsatserna för intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris.283
Länsstyrelserna påpekar att det vid tillväxt är viktigt att energi-, industri och vägtrafiksektorerna fortsätter att minska utsläppen av svavel- och kväve- dioxid för att förebygga framtida problem.
Påverkan av skogsbruk
Skogsbrukets utveckling har betydelse för om miljökvalitetsmålet som helhet ska kunna nås i framtiden. Den årliga påverkan av skogsbruket står generellt för en stor del av aciditetstillförseln i marken och är i dagsläget ungefär lika stor som depositionen. Detta gäller särskilt på skogsmark där grot tas ut även om det ännu omfattar relativt begränsade arealer.284 Krav på ökat biomassa-
uttag som ett förnybart bränsle och som en klimatåtgärd bidrar till att denna areal kan öka avsevärt i framtiden. Skogsbrukets försurande påverkan är störst i södra Sverige.
Preciseringen Påverkan genom skogsbruk är inte uppfylld vad gäller till- räckliga förutsättningar för anpassningar och motåtgärder. Askåterföring görs idag på 20 procent av arealen med grotuttag, men utvecklingen fram till 2020 och därefter är osäker, vilket också är kopplat till nationella styrmedel gällande rekommendation kring askåterföring. Dessutom finns ett uppdämt behov av åtgärder för grotuttag under minst ett decennium där askåterföring inte skett eller har skett i mycket liten omfattning. Vidare finns det behov att säkerställa att askåterföring sker i områden som är känsliga för försurning, särskilt eftersom aska är en begränsad resurs.
Åtgärder inom skogsbruket som kan bidra till uppfyllandet av miljö målet är anpassat biomassauttag, trädslagbyte och askåterföring. Den nationella rådigheten om detta är stor, men åtgärder som trädslagsbyte tar mycket lång tid att genomföra i större skala. Uttaget av energiråvara från skogen påverkas
283 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/302, EUT L 43, 21.2.2017, s. 231.
284 Iwald, J m.fl. (2018): Effekter på mark av 50 års försurnings-belastning från atmosfärisk deposition
och katjonupptag i biomassa – en analys av data från Riksskogstaxeringen och Markinventeringen. (NV-02297-17).
BARA NATURLIG FÖRSURNING
BARA NATURLIG FÖRSURNING
även av internationella energimarknader och EU-krav på andelen förnybar energi.285 Skogsbrukets roll i försurningen bedöms öka med framtida utsläpps-
minskningar samt ökat behov av biobränslen från skogen.
Studier har visat på att dagens skogsbruk, utan påverkan av deposition, kommer att skapa ett överskridande av kritisk belastning.286 Därför bör man
se över måluppfyllelse och huruvida dagens bedömningsgrunder behöver modi- fieras för att bättre återspegla den möjliga återhämtningen från försurning.
I den förra fördjupade utvärderingen gjordes bedömningen att det idag inte sker någon återhämtning i skogsmarken. Denna bedömning gäller fortsatt där ingen statistiskt säkerställd återhämtning har skett.
Övrigt
Årlig uppföljning 2019 (ÅU19) av miljökvalitetsmålet Bara Naturlig Försur ning (BNF) publiceras parallellt med Fördjupad utvärdering 2019 (FU19). Medan FU19 sammanfattar senaste årens händelser sedan FU15 på området fokuserar ÅU19 BNF på det som hänt senaste året samt kompletterar FU19 i det som till- kommit efter dess färdigställande. I övrigt hänvisar vi till FU19 BNF.
Den försurning som historiskt sett drabbat Sverige härrör framför allt från utsläpp av svavel- och kväveföroreningar från landbaserade källor utanför landets gränser och från internationell sjöfart. Mer specifikt är de aktiviteter som förorsakar utsläpp av försurande ämnen transporter, energianläggningar, industri och jordbruk.
Försurning påverkar ett flertal ekosystemtjänster. Biologisk mångfald i sjöar och vattendrag kan påverkas av försurning, och därmed även fiskpro- duktionen. Även i skogslandskapet kan förändringar i biologisk mångfald ske. Ännu en konsekvens av försurning är frigörande av tungmetaller som bly, kadmium och koppar i bland annat grundvatten och vattenledningsrör samt i jordbruksmark:
Detta kan leda till risk för människors hälsa, till exempel genom dricks- vatten från försurade brunnar. En annan konsekvens av försurning är en ökad risk för korrosion, på till exempel byggnader, broar, statyer samt hällristningar och arkeologiska föremål i marken som kan medföra att viktiga kulturmiljö- värden går förlorade. Länsstyrelsernas rapporter visar på att det behövs mer kunskap om försurningens påverkan på fornlämningar och arkeologiskt material.287
285 Energimyndigheten,2013. Energiläget 2013.
286 Moldan, F., J. Stadmark, J. Fölster, S. Jutterström, M. N. Futter, B. J. Cosby och R. F. Wright (2017).
“Consequences of intensive forest harvesting on the recovery of Swedish lakes from acidification and on critical load exceedances.” Science of The Total Environment 603 (Supplement C): 562-569.
287 Regional Utveckling & Samverkan i miljömålssystemet (RUS), Årlig uppföljning 2018 från läns-
Betydelse för Agenda 2030
Åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning berör främst Agenda 2030-delmålen 15.1 och 15.5 (tabell 3.1). Dessa mål syftar till att bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster (15.1) samt att hejda effekterna på biologisk mångfald i naturliga livsmiljöer (15.5).
Under 2018 har både nationella och regionala åtgärder utförts för att minska försurningens effekter i Sverige. Fokus har varit att fortsatt minska utsläppen till luft och med internationellt samarbete minska påverkan från andra länder på Sveriges ekosystem. Vidare har fortsatt arbete pågått med att minska skogsbrukets försurande påverkan genom att kvantifiera hur stort skogsbrukets försurningspåverkan är och identifiera känsliga områden. Det pågår ett arbete med att utforma rekommendationer för askåterföring. Kalkning av sjöar och vattendrag är ett uppehållande skydd mot försurning och dess effekter på biodiversitet. Fortsatt internationellt arbete inom EU och FN kommer ha störst betydelse för att uppnå delmål 15 inom Agenda 2030-arbetet.
Tabell 3.1 Delmål inom Agenda 2030 som påverkas av åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. I tabellen ges även exempel på sådana åtgärder som genomförts under 2018.
Delmål Agenda 2030 Exempel på åtgärder under 2018 15.1 Minskat nedfall av försurande ämnen i
Sverige, som följd av beslut om reviderat EU-direktiv (EU) 2016/2284
15.1 Minskat nedfall av svaveldioxid, som följd av IMO-beslut om krav på lågsvavligt fartygsbränsle för internationell sjöfart. 15.5 Askåterföring i försurningskänsliga områ-
den, som kompensation för skogsbrukets försurningspåverkan i mark och vatten. 15.5 Införande av nationellt system för ekobonus
för att underlätta överföring av godstran- sporter från väg till sjöfart.
Bedömning av utvecklingen i miljön
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är dock positiv.
Av landets länsstyrelser bedömer två län att de kommer att nå målet till 2020 (Stockholm och Uppsala). Ytterligare fyra län uppger att de är nära att nå målet då (Gotland, Norrbotten, Södermanland och Östergötland). Försurningen av mark och vatten i Sverige kommer att pågå efter 2030 med denna återhämtningstakt.