• No results found

Under 2015 steg antalet ensamkommande barn och unga som anlände till Sverige markant Oroligheter i vår omvärld fortsätter att skapa ökade flyk-

tingströmmar och antalet människor som kom till Jönköping steg betydligt.

För att möta nya och ökade behov genomgick Socialtjänsten och berörda

instanser omfattande förändringar i organisering av mottagandet. Det här

arbetet är i ständig förändring. För att följa detta arbete och för att kunna

tillvarata erfarenheter och kunskaper, initierades våren 2016 ett forsknings-

projekt där tre personer (kapitelförfattarna) kopplades till projektet. Under

två år ska vi följa arbetet med ensamkommande barn och unga, för att

dra lärdomar och insikter från arbetet. Framförallt ska mottagandefrågor

fokuseras och analyseras sett ur dessa barns och ungas perspektiv . Det finns

ett nationellt intresse för detta, likaså ett internationellt då världen i stort är

i förändring. I detta kapitel belyser vi bakgrunden, nuläget och frågorna i

fokus för denna forskning.

10 . M IG R A T IO N O C H B E M Ö TA N D E

Inledning

Under 2015 var det en extrem expansion av antalet asylsökande ensamkommande barn och ungdomar (EKB) som kom till Sverige och togs emot i det lokala mottagandet i landets kom- muner. Den svåra flyktingsituationen märktes markant i Jönköping. Under år 2015 kom det med flyktingströmmen över 680 nya kommuninvånare till Jönköping, varav 337 asylsökande ensamkommande barn, 350 asylsökande vuxna och familjer till ankomstboendeplatser åt Migrationsverket, samt 145 tillfälligt placerade ensamkommande barn. Den extrema expan- sionstakten och förändringstrycket på organisationen kan jämföras med att det under 2014 anvisades totalt 46 barn till Jönköpings kommun. Den stora ökningen av flyktingar påverkar hela kommunen och dess socialtjänst.

I Jönköpings kommuns strategiska ställningstaganden beslutades under sommaren 2015 att behålla ansvaret för ensamkommande barn och unga i kommunen, och t.ex. inte öppna upp för privata utförare av Hem för vård och boende (HVB) som många andra kommuner gjorde. Detta för att säkra att ensamkommande barn (under 18 år) som anvisas till Jönköpings kommun får ett gott mottagande och integreras i kommunen med individanpassad vård och omsorg utifrån varje enskilt barns behov och förmågor. I socialtjänstens verksamheter för ensamkommande barn har ansvariga i olika funktioner arbetat intensivt för att kunna ta emot barnen, möta deras omedelbara behov och rätt till stöd. I snabb takt förstärktes myndighets- utövningens funktioner, startades nya hem för vård eller boende (HVB), rekryterades familje- hem och personal. Under loppet av sex månader startades 11 HVB-hem upp, ett hem brukar vanligtvis ta tre månader att starta.

Under våren 2016 initierades ett kommunfinansierat följeforskningsprojekt, inom ramen för DIALOGEN, där tre forskare är aktiva (kapitelförfattarna). Projektet är knutet till kommu- nens arbete med ensamkommande barn. Under 2016 har vi gjort en förstudie och en nulägesa- nalys av hur socialtjänstens mottagande ser ut i Jönköpings kommun. Arbetet ligger till grund för en fortsatt studie om det lokala mottagandet av ensamkommande barn. I en studie kommer vi 2016-2018 att med utgångspunkt i barnens och ungdomarnas perspektiv studera och analy- sera barnens upplevelse av hur de mottagits i Jönköping samt den förändrade situationen och organiseringen av arbetet för dessa barn och unga med Jönköpings kommun som exempel. Vi har besökt tio av de HVB-hem som kommunen driver i egen regi och deltagit i möten, med verksamhetens ledning, personal och politiskt ansvariga. Under hösten 2016 planeras fortsat- ta aktiviteter att initieras, se tabell nedan. Förutsättningarna för projektet med förankring i kommunens organisation kommer att ge en värdefull insikt i en unik samhällssituation, utifrån ett organisations- såväl som ett individperspektiv. Genom det här bidraget kommer studien att kunna tillföra avgörande kunskap för fortsatt planering både lokalt kommunalt och nationellt med socialpolitiska reformer.

Bakgrund

Den svåra flyktingsituationen märktes markant i Jönköping. Från januari 2015 och fram till november 2016 har 367 ensamkommande barn (flickor/pojkar) tagits emot i socialtjänstens verksamheter och 11 nya hem för vård och boende (HVB)i egen regi startats upp. Hela verk- samheten har under detta första år varit stadd i ständig förändring och expanderat kraftigt. För att möta den höga volymen av anvisade barn har ansvarig ledning snabbt rekryterat personal och startat boende med mycket kort varsel. Totalt öppnades 11 HVB-hem i egen regi med kort framförhållning. Personalrekryteringen har skett löpande och idag arbetar ca 225 medarbetare med att erbjuda hemlika och trygga förhållanden för ca 350 barn. Andelen tim- vikarier och månadsanställda är hög i jämförelse med andra verksamheter inom Individ- och familjeomsorgen. Det stora antalet nya kommuninvånare, ensamkommande barn och ungdo- mar, har inneburit stora påfrestningar. Men samtidigt har detta inneburit att ledningen och personalen skapat handlingsutrymmet som krävts för att på nya sätt kunna organisera arbetet på bästa möjliga sätt för att möta barnens akuta behov av skydd och boende. I våra samtal med ledningen, personalen i myndighetsenheten och på HVB under tiden för nulägesanalysen april-maj 2016 och i möten med de förtroendevalda i socialnämnden förmedlar merparten känslan av att de medverkat i ett mycket utmanande men meningsfullt arbete där konkreta praktiska frågor tagit större delen av tiden men där också återkommande möten medvetet ägnats åt samtal om vilka värden som ska värnas och vägleda ställningstaganden i olika väg- val. Det har varit både ett krävande och berikande organiserande genom för att finna möjliga lösningar i denna nya och omfattande verksamhet!

Fortfarande är det en stor påfrestning för alla i hela organisationen och där ledningsfunktio- nen är särskilt utsatt. Inledningsvis var fokus på att mobilisera personal, lokaler och resurser för mottagandet samt att finna akuta lösningar på behovet av ständigt fler boendeplatser och klara det inledande mottagandet. Organisatoriskt inrättades först verksamheten för ensamkommande barn den 1 november 2015, som ett nytt område inom Individ- och famil- jeomsorgen. Verksamheten bedömdes dock vara så omfattande att organiseringen som ett område inom IFO är otillräcklig för att möta nuvarande och kommande behov inom området. Därför inrättades den 1 maj 2016 en helt ny funktion inom socialförvaltningen med ansvar för individ- och familjeomsorg för ensamkommande barn, innefattande boenden samt myndig- hetsutövning. Inom funktionen hanteras därmed allt arbete med mottagandet av de ensam- kommande barn som anvisas av Migrationsverket, utredningar samt placeringar av barnen i familjehem, i kommunens egna HVB eller externa HVB.

10 . M IG R A T IO N O C H B E M Ö TA N D E