Jag valde ut fem personer som besöker restauranger i det högre pris-
segmentet minst en gång per månad. Användartesterna har genomförts både på neutral plats och i hemmet hos testpersonerna. Fokus har varit på använ- dandet av smörförpackningen.
7.6.1 Användartest 1
Fem personer fick testa fem olika grönskumsmodeller som jag hade arbetat fram (bilaga 5). Det var stor variation i uttryck och funktion mellan de fem förslagen, för jag ville se om det fanns någon modell som jag kunde arbeta vi- dare med och därmed välja riktning i mitt formsök. Samtliga grönskumsmo- deller hade kapacitet att innehålla mellan 50-100g smör. Då modellerna tillverkades i grönskum kunde jag inte testa de tillfrågades preferenser gäl- lande material, utan enbart ur ett formperspektiv. Användarna fick först hantera modellerna utan någon förklaring. Därefter förklarade jag hur jag hade tänkt och de fick hantera den ännu en gång, för att se om användandet ändrades efter att de fått användarinstruktioner. Det var två modeller som användarna fastnade för. Modell 1 (bild 20) som är ett smörkärl med en er- gonomisk inriktning. Modell 4 (bild 21) var smörkylen. Tre av användarna poängterade att det var trevligt att smöret skyddades av modell 4, till skill- nad från modell 1. Trots att ingen av testpersonerna visste om att det var en smörkyl, så hanterade man förpackningen på samma sätt, även efter att man hade fått instruktioner om funktionen. Av de fem testpersonerna var det en person som ställde sig frågande till om vattnet kunde bli ofräscht efter några dagar. Flera smörkylstillverkare rekommenderar att byta vatten var tredje
dag. Samtliga intervjuer av restaurangpersonalen visade att de förberedde smöret tidigast dagen innan eller samma dag som det skulle serveras, vilket gör att vattnet behöver bytas endast i undantagsfall. Efter handledning med Göran och Jonas, samt möte med Emåmejeriet valde jag att gå vidare med smörkylen som dessutom hade fått bra respons på första användartestet. Vid ett avstämningsmöte den 17 mars önskade Patrik på Emåmejeriet att jag skulle utveckla en portionsförpackning istället för en större förpackning. Anledningen var att restauranggrossisten Martin Olsson hade visat intresse för Emåmejeriets gourmetsmör, om detta såldes som portionsförpackning. Jag tog beslutet att fortfarande utgå från modell 4, men arbeta om den till en portionsförpackning.
7.6.2 Användartest 2
Jag gjorde nya användartester med presumtiva restauranggäster och den här gången presenterade jag ett urval av de tredimensionella portions- förpackningar i grönskum som jag utvecklat utifrån modell 4 som presen- terades i användartest 1. Tre stycken modeller presenterades och de fem test personerna fick interagera med dem. Jag upptäckte att man höll i smör- kylen på huvudsakligen två olika sätt (bild 22 och 23). Att så många personer
greppade tag i gränsen mellan lock och botten hade jag inte förutsett, och jag beslutade mig därför att göra locket något större för att öka greppbarheten
Bild 20: Modell 1
Bild 22: Greppa om konens sida.
Bild 21: Modell 4
Bild 23: Greppa i mötet mellan kon och botten
Under användartest 2 lät jag också testpersonerna breda smör på bröd. Då restaurangernas beräknade smöråtgång per person varierade stort, ville jag se om jag kunde få en mer nyanserad bild. Testet utfördes genom att ett bredbart matfett placerades på en våg (bild 24). Testpersonerna fick frågan
om hur många brödskivor man oftast äter vid ett restaurangbesök. Svaren varierade mellan 1-3 skivor. När testpersonen hade tagit smör och bredde brödskivan, vägde jag matfettspaketet för att se det antal gram som test- personerna hade använt. Resultatet blev igenomsnitt 5-6 gram smör per
brödskiva. Då det högsta brödantalet var tre skivor, beräknade jag att smör- förpackningen bör rymma 15-20 gram smör. Detta för att minimera risken att smöret tar slut för restauranggästen. Av de tre modellerna var det modell 2 (bild 25) som tilltalade testpersonerna, men jag observerade ett par saker som behövde justeras, vilket också två av testpersonerna påpekade under användartestet.
Bild 24: Vägning av matfett.
7.6.3 Användartest 3
Utifrån modell 2 som presenterades i användartest 2 svarvade jag tre snar- lika former, men med små skillnader i konens form samt formmötet mellan kon och botten (bild 26-28). Vid denna tidpunkt hade jag fått ett tillfälle att utföra tester på fler personer, och jag beslutade att utföra korta användar- tester på cirka 30 personer. Responsen var väldigt positiv för en av de tre
grönskums modellerna och när jag hade utvärderat resultatet gjorde jag till slut en sista ändring – ändrade konens lutning någon grad så att den blev ännu lättare att greppa för de personer som greppade mitt på konen, och ej i mötet mellan kon och botten (bild 29).
7.6.4 Uppföljning – användartest 4
Så snart jag hade en prototyp i glas, valde jag att testa prototypen på de fem testpersoner som har varit med under hela testfasen. Detta för att se om det var stora skillnader i handhavandet mellan modellen i grönskum och proto- typen i blästrat glas. På grund av att prototypen i glas inte blev exakt som ritningen, är det svårt att se om skillnader i handhavandet berodde på skill- naden i material, i form, eller en kombination av dessa.
7.6.5 Sammanfattning och reflektion – användartester
Testerna genomfördes vid tre olika tillfällen. Jag hade inte på förhand be- stämt ett specifikt antal tester, utan Jag har tagit flera avgörande beslut efter genomförandet av användarstudier och tester. Testerna har genomförts i
Bild 26-28: Grönskumsmodeller till användartest 3.
flera omgångar och fokus har varit på presumtiva restauranggäster. En nack- del med dessa användartester är att jag inte kunde göra modellerna i glas, det vill säga det material som det är tänkt att förpackningen skall tillverkas i. Detta gör att den taktila känslan, och framför allt tyngden inte blir kor- rekt. Jag tog beslutet att göra en uppföljning på användartesterna när jag väl hade prototypen i rätt material. Även om jag inte hade haft tid och budget att åtgärda den färdiga prototypen ifall det slutgiltiga testet hade visat på grova missbedömningar, så fick jag värdefull information. De som greppar om konen (grepp 1) tyckte att glasets tyngd bidrog till en känsla av lyx. Då prototypen inte fick det formmöte som var tänkt, kom det inte som en över- raskning att de som greppar vid mötet mellan kon och botten, tyckte det var svårare att greppa prototypens lock, än på de tidigare grönskumsmodellerna.
7.7 Materialval
Idag används främst smörfolie och plast som material till smörförpackning- ar. Emåmejeriet önskade redan från början att man ville ha ett material som förknippades med småland, samt att det skulle kännas nytänkande. Material påverkar uttrycket starkt och med smålandsanknytningen i åtanke valde jag ut glas, trä och papper. Papper och trä klarar inte de krav som livsmedelsver- ket ställer vid livsmedelstillverkning16. Däremot passar glas utmärkt att för-
packa livsmedel. Jag kan självklart använda trä eller papper i kombination med ett material som klarar kraven, men då jag vill få uttrycket av produkten att kännas stilrent och dessutom vill få produkten att smälta in i restaurang- ens dukningar, valde jag att endast använda ett material i förpackningen.
Fakta om materialet glas
Materialet glas används i människans tjänst sedan 9000 år tillbaka! De äldsta glasfynden kommer från Egypten och nuvarande Irak. Det var dock först 100 år f. Kr. som glas i dagens bemärkelse började tillverkas. Då uppfanns glasblåsar- pipan, vilken innebar en revolution inom glasblåsarkonsten. Det gick att uppnå nya former och uttrycksmöjligheter och glaskärl i olika former fick bredare spridning.
Det finns inget förpackningsmaterial som har samma unika egenskaper. På fackspråk kallas det att glas är ”inert”. På vanlig svenska betyder det att glas inte påverkar innehållet - varken doft eller smak. Dessutom är glas absolut tätt. Den vanligaste glastypen kallas kalk-sodaglas och används främst till maskin- tillverkat förpackningsglas och fönsterglas. Kalk-sodaglas består främst av sand, soda och kalk som värms upp till en smälttemperatur på ca 1500°C. Massan får sedan svalna till en arbetstemperatur på ca 1100°C då förpackningen formas. När återvunnet glas används som råvara krävs 20 % mindre energi än när man utgår från sand, soda och kalk. Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras (http://www.glasatervinning.se/omglas.php).
16 Branschriktlinjer för hygienisk production av mjölkprodukter, Swedish Dairy Association,
http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelskontroll/branschriktlinjer/ Branschrikt- linje%20mejeri%20version%202006-06-12.pdf 2006-06-12
Materialtest
Jag gjorde ett test med klarglas respektive blästrat glas. Anledningen till tes- tet är att jag vill minimera risken att brödsmulor och bitar av smöret syns, om det mot all förmodan, skulle trilla ner i den vattenfyllda bottendelen. Re- sultatet blev att brödsmulor och smöret förstås var väldigt synligt i klarglas, men att det inte alls syntes när jag testade blästrat glas (bild 30). Detta resul- tat och det faktum att smör är känsligt för ljus, ledde till att jag tog beslutet att arbeta vidare med blästrat glas till behållaren.