När den slutgiltiga grönskumsmodellen var godkänd av Emåmejeriet påbör- jades arbetet med prototypframställning. Då jag ville tillverka prototypen i glas, kontaktade jag en formmakare som tillverkar formar för glastillverk- ning. Efter en diskussion med formmakaren21, konstaterade jag att, då jag hade anpassat formen till mer maskinell produktion, så var det enligt honom svårt att tillverka en form anpassad för glasgjutning eller formblåsning. Jag kontaktade Bergdala glasbruk för att höra om de hade samma åsikt om min modell. De såg inga problem alls i att tillverka en form i grafit eller trä, men då de anlitar externa formmakare så var jag tillbaka på ruta ett igen. För att inte riskera att inte hinna få fram någon prototyp, valde jag att utforma en alternativ plan. Jag kontaktade ett företag i Västerås som tillverkar gjut- formar med 3D-printning, där man sedan kan gjuta transparent plast. Tyvärr rymdes inte detta alternativ inom budgeten för prototyptillverkning.
För att överhuvudtaget hinna få fram en prototyp, besökte jag Micke Johans- son – glasblåsare i Pukeberg, för att få produktionstekniska råd. Vi bestämde att han skulle försöka frihandsblåsa formen. Jag var väl medveten om att for- men inte skulle bli exakt vid frihandsblåsning, men tog ändå detta beslut då det var viktigt för mig att få prototypen i det material som det var tänkt. Micke Johansson blåste fem exemplar av över- respektive underdel (bild 36). Jag bad honom att göra dessa med små variationer i storlek, då det skulle underlätta för mig att hitta en över- respektive underdel som skulle 19 Information ur boken Making It av Chris Lefteri
20 Epostkonversation med Glasmark Sp z o.o i Polen. 21 Telefonsamtal med Thomas Johansson, Hovmantorp
passa ihop. Efter att glasobjekten hade svalnat, valde jag ut de som skulle kunna passa i storlek och började efterbearbeta dem i kallverkstaden i Puke- berg (bild 37). Av de fem par som blåstes, var det ett par som hade liknande
storlek. Problemet här var att utrymmet för smör var för litet. Då tog jag kontakt med Gitta som är glasdesigner i Pukeberg, och som har en gedigen erfarenhet inom slipning och gravering. Hon hjälpte mig att öka utrymmet för smör, slipa en fasning samt gravera in Emåmejeriets logotyp.
Bild 37: Slipning i kallverkstaden Bild 36: Produktion av prototyp
7.10.1 Sammanfattning och reflektion – prototypframställning Prototypframställningen tog en större del av projektet än väntat. Form- makarna hade helt andra åsikter än glasblåsarna och jag vet fortfarande inte vem jag borde ha lyssnat på. Jag har haft mycket hjälp av klasskamrater som tidigare har studerat på glasterminen i Pukeberg, då jag har haft dem som bollplank. Formmötet i prototypen blev inte enligt ritningen, så där är jag inte nöjd, även om jag är medveten om att det troligtvis inte skulle bli exakt som på ritningen. På grund av tidsbrist valde jag att själv blästra glaset istäl- let för att låta ett företag etsa det. Följden blev att prototypen är känslig för fingeravtryck, men det är en egenskap jag får leva med. Förutom formmötet och den blästrade ytan, är jag nöjd med hur Micke Johansson fick till formen på fri hand. Jag är också nöjd med att jag valde glas framför transparent plast, trots att jag vid plastgjutning hade fått en mycket mer exakt prototyp. Jag valde alltså materialkänslan framför en exakt form.
8. RESULTAT
Min vision var att skapa en estetiskt tilltalande smörförpackning som be- handlar smöret på ett varsamt sätt, så att restauranggästen får den bästa möjliga smakupplevelsen när de gör sitt restaurangbesök.
Produkten jag kom fram till är Refined – en smörkyl i etsat glas, där smör- kylens funktion är att bevara smörets färskhet samt behålla en smidig kon- sistens (bild 38), för att underlätta för användaren att ta smör. Ännu ett led i att underlätta för restaurangpersonalen, är att leverera smöret i färdiga portions förpackningar som enkelt placeras i smörkylen.
Produktens form har framför allt arbetats fram genom intervjuer med pre- sumtiva restauran ggäster, och genom studier av tidigare forskning om exklu- sivitet och uppfattning av produktkvalitet. Formen är tänkt att passa in på restauranger med stor differentiering vad gäller inredning och dukning och förhoppningsvis ge ett exklusivt intryck.
Förpackningen har en diameter på 60 mm och en höjd på 52 mm. Behållaren rymmer ca 15g smör.
Smöret har information med Emåmejeriets logo samt vilken gård som har levererat grädden till smöret. Informationen stämplas på samma sätt som som svenskt smör, och även margarintillverkare, stämplar smöret i vissa portionsförpackningar. Denna stämpel är förstås inte nödvändig, men det gör att restauranggästen ser mejeriets namn, samt spårbarhet och en känsla av genuin tillverkning om man även ser gården som det härstammar ifrån (bild 39).
I min futureboard hade jag orden klassisk, funktionell, exklusiv, välkom- nande och särskiljande. Klassisk och exklusiv anser jag vara uppfyllt, likaså särskiljande. I mina användarstudier har jag fått feedback att grönskums- modellerna har varit mycket greppvänliga, men då prototypen inte fick exakt samma form och formmöte, så försämrades den funktionen något. Om för- packningen är välkomnande, det får eventuella framtida användare svara på. Namnet Refined (förädlad), valde jag med tanke på att jag har försökt förädla den befintliga smörkylen till något mer exklusivt.
8.1 Återkoppling frågeställningar