Projektet har innefattat mycket research och även mycket läsning av tidigare forskning samt omfattande mängder litteratur inom förpacknings- och pro- duktdesign. Då jag är intresserad av forskning inom området lade jag med- vetet ner mycket tid på att söka efter vetenskapliga artiklar och låna böcker inom förpackningsdesign, då jag ville att tidigare forskning inom området skulle styra mitt formarbete i projektet. Detta har gett mig väldigt mycket kunskap om tankar kring förpackningar och hur det kan påverka användar- nas uppfattning om en produkt och dess varumärke.
Samarbetet med Emåmejeriet har varit omväxlande. På vissa möten har jag fått överväldigande positiv feedback, för att på nästföljande möte blivit starkt ifrågasatt för att jag inte har undersökt vad packmaskiner kostar att köpa in. Kommunikationen har för det mesta varit bra, men uppenbarligen har vi haft skilda åsikter om vad en idéprototyp innebär, trots att jag ett flertal gånger innan och under projektet har förklarat detta. Dock vet jag inte om jag har varit tydlig nog, då Emåmejeriet ändå förväntade sig en produktionsklar pro- totyp. En annan aspekt som har försvårat min process, är att uppdragsgiva- ren vill ändra inriktningen på smöret. Man vill inrikta sig mot de riktigt ex- klusiva restaurangerna, men samtidigt för att få upp försäljningsvolym, så är man beredd att sälja till ”dagens lunch”-restauranger. Jag anser personligen att företaget bör vara säkra på vad de vill, ha en komplett grafisk profil, samt ett namn på produkten innan man påbörjar utvecklingen av en förpackning, då dessa parametrar påverkar resultatet i hög utsträckning. Jag anser också att om man inriktar sig både mot restauranger i det högre och lägre pris- segmentet, så minskar exklusiviteten, och jag kan inte låta bli att fråga mig varför restauranger i det högre prissegmentet i så fall ska köpa in ett dyrare smör, som restauranggäster även finner på billiga hak.
Det var varit väldigt intressant och utvecklande att arbeta med de personer som har deltagit under intervjuer, användartester och observationer, då att de har lagt ner mycket tid och entusiasm och gett mig rikligt med feedback. Dock har jag lärt mig att många människor gärna ger de svar som de tror att jag som designer vill höra. Därför skulle jag kanske ha delat upp mina intervjuer vid flera tillfällen för att få intervjupersonerna mer avslappnade och bekväma i situationen. Jag noterade också att när det fanns en kamera i närheten så blev de tillfrågade mer obekväma och inte lika öppna med sina tankar och funderingar.
Projektet har väckt en hel del frågor och funderingar kring hur vi människor uppfattar en produkts kvalitet och egenskaper genom att se på utseendet. Om restaurangerna lägger i ett standardsmör eller till och med margarin i behållaren, skulle restauranggästerna tycka att det smakar mycket bättre än vanligt smör, då de har erfarenhet av smörbehållaren? Hur många gäster
kommer egentligen känna någon skillnad mellan vanligt smör och det smör som Emåmejeriet lanserar som exklusivt?
Jag kan inte heller låta bli att reflektera över vad restaurangbesökare egent- ligen köper när de besöker en restaurang. Är det att få äta mat så att man blir mätt, eller är det ett tillfälle att uppleva en trevlig stund i en annorlunda miljö tillsammans med sina medmänniskor? Jag upptäckte kort in i projektet att vad som är exklusivt i en kontext, inte alls behöver uppfattas som det i en annan kontext. Därför anser jag att det är av yttersta vikt att designern, tidigt i ett uppdrag, får veta i vilket sammanhang den tänkta artefakten skall befinna sig.
10. REFERENSER
10.1 Tryckta källor
Bloch, P.J, (1995) Seeking the Ideal Form: Product Design and Consumer Response, Journal of Marketing, Vol. 59, Issue 3, ss. 17-30
Danger, E.P, (1987) Selecting Colour for Packaging, Hants, Englang, Gower Technical Press. ISBN 0-291-39716-6
Grimes, A & Doole, I, (1998) Exploring the Relationship Between Colour and International Branding: A Cross Cultural Comparison of the UK and Tai- wan, Journal of Marketing Management, Vol. 14, ss. 800-817
Hampshire, Mark & Stephenson, Keith, (2007) Packaging – Design success- ful packaging for specific customer groups. Rotovision SA, Switzerland. ISBN 978-2-940361-71-7
Klimchuk, Marianne Rosner & Krasovec, Sandra A. (2006). Packaging de- sign: successful product branding from concept to shelf. John Wiley & Sons, Inc. ISBN 978-0-471-72016-4
Koblanck, Henriette, (2007) Att arbeta med workbook. Preliminär utgåva. Högskolan i Kalmar, Designprogrammet.
Koblanck, Henriette, (2007) Guide - Identity Tool Kit. Preliminär utgåva. Högskolan i Kalmar, Designprogrammet.
Lefteri, Chris, (2007) Making It – Manufacturing Techniques for Product Design. Laurence King Publishing Ltd. ISBN 978-1-85669-506-0
Meyers, H.M & Lubliner, M.J, (1998) The Marketer´s Guide to Successful Package Design, NTC, ISBN 0-8442-3438-9
Stern, Walter, (1981) Handbook of Package Design Research. I: W. Stern (red.), Package Design Research: The State of the Art (s. 4-5). John Wiley & Sons, Inc. ISBN 0-471-05901-3
Öström, Tobias & Nilsson, Jonas, (2005) Master´s Thesis: Packaging as a Brand Communication Vehicle. Luleå University of Technology – Depart- ment of Business Administration and Social Sciences. ISSN: 1404-5508
10.2 Internet
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forsk- ning Vetenskapsrådet: http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260 ae28000360/HS_15.pdf
2007-03-06
Branschriktlinjer för hygienisk production av mjölkprodukter, Swedish Dairy Association, http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelskontroll/ branschriktlinjer/ Branschriktlinje%20mejeri%20version%202006-06-12. pdf 2006-06-12
10.3 Radio
Meny, Serie om smör del 2, Sveriges Radio, P1, 2009-03-12 kl. 10.13.
11. Bildreferenser
Bild 1-7, 11-34, 35.2-39. Foton, illustrationer och skisser av Tobias Svensén Bild 8-10. Samtliga bilder från Matton.se (http://www.matton.se)
Bilaga 1 Frågeformulär
hur får ni smöret levererat till restaurangen? storlek på förpackningen? för- packningens material?
vad serverar ni för smör idag?
paketerar ni om smöret eller ställer ni fram färdiga förpackningar på bor- den?
När gästerna har använt del av smöret, fyller ni på mer, kastar resten eller ställer ni fram det på nytt tills smöret är slut?
Förvaras smöret i kylskåp, i ett svalt utrymme eller i rumstemperatur? under vilken/vilka delar av måltiden står smöret på bordet?
ställer ni fram smöret utan lock på förpackningen, med lock eller lyfter ni av locket när ni ställer ned smöret på bordet?
ställer ni fram smöret i en smörkyl på borden? om ja: varför? om nej: varför inte?
om ni använder en smörkyl där smöret sitter i locket (uppochned). vänder ni på locket så att gästerna kommer åt smöret, eller gör gästerna det själva? vad anser du är en optimal temperatur för smöret när det serveras?
föredrar du en förpackning med smör eller portionsförpackningar till varje gäst? Motivera gärna ditt svar.
om det finns en eller flera saker som du tycker skulle förbättra hanteringen av smör i restaurangen (i köket, vid restaurangborden etc). vad skulle det vara?
skulle ni ställa fram smör på borden där det är en logotyp eller varumärkes- namn på förpackningen. om nej, varför inte?
skulle det ge något mervärde om det fanns en applikator (t ex smörkniv) som en del av förpackningen, eller vill restaurangen att varje gäst ska ha en egen smörkniv?
önskar du att smörförpackningen skulle vara i något speciellt material? i så fall, varför?
är det någon funktion, underlätta hantering eller val av utseende som du har synpunkter om?
till sist önskar jag att du ville beskriva följande:
- restaurangens inriktning (både vad gäller mat, men även t ex inredning). - prisnivå