Studenternas användning av sina språkkunskaper i sina studier fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)
Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung*
Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen
Ja 77 79 76 80 79 69 70 80 82 82 79 71 53 64
Nej 23 21 24 50 21 31 30 20 18 18 21 29 47 36
Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
Antal (N) 816 272 544 363 249 196 283 220 195 85 640 91 17 25
Totalt antal: 816 808 783 773
Tabellen bygger på fråga 52. Tabellen bygger endast på de som uppgivit att de är två-/flerspråkiga.
* Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk=
uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen
Studenternas användning av sina språkkunskaper i sina studier fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent)
Utbildnings-gång
Utbildnings-område* Erfarenhet
Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej
Ja 76 82 71 74 82 71 81 68
Nej 24 18 29 26 18 29 19 32
Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100
Antal (N) 139 374 303 265 348 203 549 264
Totalt antal: 816 816 813
Tabellen bygger på fråga 52. Tabellen bygger endast på de som uppgivit att de är två-/flerspråkiga.
* Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap
= Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm.
Tre av fyra av de två- eller flerspråkiga studenterna anser att de har nytta eller användning av sina språkkunskaper i studierna. Studenter över 30 år och studenter från arbetarfamilj skiljer ut sig då en lägre andel av dessa studenter anser att de har användning av sina språkkunskaper jämfört med studenter i andra åldersgrupper respektive i andra sociala klasser. Bland studenter utan erfarenhet av universitetsstudier anser en lägre andel att de har nytta av sina språkkunskaper jämfört med bland studenter med erfarenhet av universitetsstudier.
Institutionens infrastruktur
Studenternas uppfattning om institutionens infrastruktur fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (medelvärde)
Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung*
Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen
Lokaler 5,0 4,9 5,1 5,0 5,1 5,1 4,9 5,1 5,2 5,0 5,1 5,0 5,1 5,3
Totalt antal: 892 884 856 776
Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = ’positiv inställning’ (bra/god) och 1 = ’negativ inställning’ (dålig). N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna.
* Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk=
uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen
Studenternas uppfattning om institutionens infrastruktur fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde)
Utbildnings-gång
Utbildnings-område* Erfarenhet
Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej
Lokaler 5,3 5,1 4,9 5,3 5,0 4,7 5,0 5,1
Datorer 3,1 3,5 3,1 3,0 3,5 3,4 3,3 3,3
Bibliotek 4,0 4,8 5,0 4,5 4,8 5,1 4,7 4,9
Expedition 4,1 4,5 4,7 4,3 4,5 4,8 4,5 4,5
Organisation 4,7 4,5 4,4 4,4 4,5 4,6 4,5 4,5
Information 4,6 4,7 4,6 4,5 4,7 4,6 4,6 4,7
Studentservice 4,3 4,2 4,4 4,2 4,3 4,4 4,3 4,3
Antal (N) 152 407 339 306 370 222 590 305
Totalt antal: 898 898 865
Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = ’positiv inställning’ (bra/god) och 1 = ’negativ inställning’ (dålig). N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna.
* Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap
= Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm.
De flesta nybörjarstudenter i något ämne anser att infrastrukturen på de institutioner där de läser är god, dock ges underbetyg till tillgången på datorer.
Bäst omdömen får lokalerna och tillgången på bibliotek. Kvinnor tenderar överlag att ge bättre betyg åt infrastrukturen än män. Bland studenter som läser kvällskurser är fler nöjda med lokalerna och organisationen än bland övriga
studenter, medan programstudenterna är mer nöjda med tillgången på bibliotek, expedition och studentservice. Minst missnöjda med tillgången på datorer är studenter som läser fristående kurs på dagtid. Fördelat på utbildningsområde är studenterna som läser administration/politik mer nöjda med bibliotek, expedition, organisation och studentservice än studenter som läser beteende- eller samhällsvetenskap. Studenter med erfarenhet av universitetsstudier gör i flertalet fall samma bedömningar om institutionernas infrastruktur som de helt nya studenterna.
Atmosfären på institutionen
Studenternas uppfattning om atmosfären på den institution de tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (medelvärde)
Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung*
Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen
Stämning 5,5 5,3 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,4 5,4 5,4 5,7 5,8 5,2
Studentsammanhållning 4,3 4,3 4,3 4,2 4,3 4,4 4,5 4,3 4,2 4,0 4,2 4,7 4,8 4,5
Lärarkontakt 4,5 4,6 4,5 4,3 4,8 4,8 4,5 4,6 4,5 4,6 4,5 4,5 5,7 4,6
Antal (N) 910 291 613 386 273 237 322 242 210 93 725 94 18 26
Totalt antal: 904 896 867 863
Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = ’positiv inställning’ (bra/god) och 1 = ’negativ inställning’ (dålig). N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna.
* Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk=
uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen
Studenternas uppfattning om atmosfären på den institution de tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde)
Utbildnings-gång
Utbildnings-område* Erfarenhet
Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej
Stämning 5,2 5,4 5,7 5,6 5,5 5,3 5,4 5,5
Studentsammanhållning 3,6 4,0 5,0 4,4 4,4 4,1 4,3 4,3
Lärarkontakt 4,6 4,5 4,6 4,5 4,7 4,3 4,7 4,3
Antal (N) 159 411 340 311 376 223 599 308
Totalt antal: 910 910 907
Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = ’positiv inställning’ (bra/god) och 1 = ’negativ inställning’ (dålig). N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna.
* Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap
= Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm.
Atmosfären på institutionerna får bra omdömen av nybörjarstudenterna. Högst betyg får stämningen. Den positiva bilden gäller överlag men bland studenter som läser på program upplevs stämningen, studentsammanhållningen och lärarkontakten som bättre än vad den gör bland studenter som läser kvälls-respektive dagkurs. Fördelat på utbildningsområde ger studenter inom den administrativa/politiska grenen relativt sett lägst betyg åt atmosfären, även om betygen fortfarande är positiva. Bland studenter som tidigare studerat vid universitet eller högskola uppfattas lärarkontakten som bättre än bland studenter utan erfarenhet av universitetsstudier.